Kickstarta svensk ekonomi!

avatar

Alla vill att arbetslösheten ska minska och att politiken ska satsa på jobben. De flesta vill också att inkomstskillnaderna i samhället ska minska. Men VARFÖR händer då inget som radikalt förändrar läget med hög arbetslöshet och ökade inkomstskillnader?

I dagsläget är 432 000 personer arbetslösa i Sverige – drygt 8 procent av arbetskraften står utan jobb (AKU för april 2015). Så har det varit sedan finanskrisen som inleddes under 2008. Inkomstskillnaderna har ökat under en lång tid – under perioden 1980 till 2013 har inkomstskillnaderna mätt som Ginikoefficienten (ett värde mellan 0 och 1, där 0 innebär helt jämnt fördelade inkomster och 1 innebär att en person har alla inkomster) ökat från 0,2 till 0,33, dvs. med 65 procent.

Den politik som framför allt har använts för att få bukt med arbetslösheten är s.k. utbudspolitik, dvs. en politik för att få ut så mycket människor som möjligt på arbetsmarknaden, att göra arbetskraften så flexibel och tillgänglig som möjligt och förmå de arbetslösa att söka jobb så effektivt som möjligt.

Utbudspolitik är inte dåligt om det används på rätt sätt. Bra utbudspolitik är till exempel en arbetsförmedling som har resurser för att hjälpa arbetssökande att matchas med lediga jobb. Bra utbudspolitik är också att satsa på en rustande arbetsmarknadsutbildning som anpassas efter förändringar på arbetsmarknaden och arbetsgivarnas behov. Inte minst är en fullgod arbetslöshetsförsäkring bra utbudspolitik, eftersom den främjar rörligheten på arbetsmarknaden och arbetstagarnas acceptans för strukturomvandling.

Men den utbudspolitik som bedrivits har till stor del handlat om att göra människor fattiga för att tvinga dem att söka sig till arbetsmarknaden och söka jobb effektivare, exempelvis genom kraftiga försämringar i arbetslöshetsförsäkringen och ersättningen till sjuka. Det har inte fungerat – annat än för att skapa ännu större inkomstskillnader mellan de med arbete och de utan.

Diagram_kongressrapport_blogg

Not: Icke förvärvsarbetande avser här arbetslösa, sjukskrivna och pensionärer, 20–64 år, i HEK (SCBs undersökning Hushållens ekonomi).

Vad Sverige behöver är en ny ekonomisk politik som verkligen kan göra skillnad. I dag presenterar LO sin rapport till kongressen 2016 – Vägen till full sysselsättning och rättvisare löner.

Vi menar att full sysselsättning skulle kunna innebära en arbetslöshet på mellan 2 och 4 procent och en sysselsättningsgrad på minst 85 procent. Vi menar att alla som vill och kan arbeta ska ha ett arbete som det går att försörja sig på.

För att komma dit förordar vi en kickstart av svensk ekonomi i form av en kraftfull finanspolitisk stimulans på mellan 1,5 och 3 procent av BNP – dvs. 60 till 120 miljarder kronor. Den höga arbetslösheten, ett obefintligt inflationstryck och en låg räntenivå, tillsammans med stora samhälleliga behov och hushållens och företagens höga sparande är tydliga tecken på att det finns utrymme för och behov av omfattande stimulanser.

Vi anser att staten bör satsa på välfärden, arbetsmarknadspolitiken, arbetslöshetsförsäkringen, vuxenutbildningen, infrastruktur, bostäder och skolan. Ganska självklara områden, kan tyckas. Och att behoven inom ramen för dessa områden är stora råder det ganska stor koncensus kring. Det är viktigt att de ökade offentliga utgifterna används på ett produktivt sätt, dvs. till åtgärder som faktiskt ökar den långsiktiga tillväxten. På så vis kan man också stärka hushållens och företagens tillförsikt om svensk ekonomi. På sikt kan då även de öka sina investeringar och sin konsumtion, och det är nödvändigt för att effekten av de finanspolitiska stimulanserna ska verka även på längre sikt

Det råder dock inte koncensus om att det finns utrymme i de offentliga finanserna att göra dessa satsningar. Det finns utrymme. Sverige har i dag mycket starka offentliga finanser. Sedan 1990-talskrisen har den offentliga bruttoskulden sjunkit från 70 till 40 procent av BNP. Nettoskulden har vänts från underskott på 30 procent av BNP till ett överskott på drygt 25 procent av BNP. Problemet är inte de offentliga finanserna utan de brister som finns på andra områden; som tilltagande bostadsbrist, fallande resultat i skolan och för lite satsningar på en rustande arbetsmarknadspolitik.

Diagram_kongressrapport_blogg_2

Ett samhälles ekonomiska uthållighet kan inte enbart värderas utifrån hur starka de offentliga finanserna är i finansiella termer. Det är dags flytta fokus till realkapitalet och till humankapitalet – dvs. investeringar i vägar, järnvägar och i människors fortbildning och utbildning. Det är dags att föra en ekonomisk politik som verkligen kan bryta arbetslösheten.

4 reaktion på “Kickstarta svensk ekonomi!

  1. avatarPaul karlsson

    En nödvändig och hoppfull Politik Kräver Art alla ges en möjlighet att delta för der gemensammas bästa. Mitt fulla stöd.

  2. Pingback: LO har vägen till full sysselsättning | Röda Berget

  3. Pingback: Är LO Sveriges framtid? | Gergils Innovationsblogg

Kommentarer inaktiverade.