Ny AP-fondslag – bidde det en tummetott?

avatar

I dag skriver de fyra stora AP-fonderna en gemensam artikel på DN-debatt där man varnar för att det nya förslaget till reformering av fonderna och deras styrning innebär en ökad risk för kortsiktig politiskt styrning och en inskränkning av fondernas placeringsmöjligheter.

AP-fonderna är en viktig del i det svenska pensionssystemet. Gemensamt förvaltar Första, Andra, Tredje och Fjärde AP-fonden i dag cirka 1 200 miljarder kronor. Kapitalet utgör 14 procent av de totala pensionstillgångarna. Grundprinciperna i dagens system är att främja hög avkastning till låg risk, säkerställa självständiga fonder och att ge förutsättning för långsiktiga investeringar som tar hänsyn till miljö och etik.

LOs inställning till det nya förslaget liknar AP-fondernas syn och kan sammanfattas med If it aint broke, dont fix it. Det betyder i korthet att vi inte ser vilka problem som förslaget avser lösa.

Det är självklart att förvaltningen av fonderna ska organiseras på ett sätt som innebär bästa möjliga förutsättningar för kostnadseffektivitet samt för att bygga upp en professionell förvaltningsorganisation och skapar förutsättningar för ett aktivt ägande. Det är helt rimligt att då och då se över och förbättra förvaltningen av kapitalet. Men givet fondernas stora betydelse för svenska löntagares trygghet måste stora förändringar vara väl motiverade och helt säkert bidra till en mer ändamålsenlig förvaltning.

Pensionsgruppens förslag, som ligger till grund för promemorian, är att fonderna ska minskas från fyra till tre och att styrningen ska ske via en gemensam referensportfölj som ska beslutas inom en myndighet direkt under regeringen. Att lägga förvaltningen direkt under en av regeringens myndigheter är inte ett steg i riktningen att säkerställa självständiga fonder, snarare tvärtom.

LO ser inte hur Pensionsgruppens föreslagna omorganisering ska förbättra förutsättningarna för en trygg utveckling av löntagarnas pensioner. Tvärtom, innebär förslaget en potentiellt minskad riskspridning och en allt för stor likriktning av placeringarna.

Det nuvarande systemet med AP-fonderna fungerar i huvudsak väl. Fonderna har relativt låga avgifter och levererar rimlig avkastning. Det finns inget som tyder på att förslaget till omorganisering bidrar till påtagligt lägre förvaltningskostnader. Det bör också noteras att kostnaderna för att avveckla en av de stora AP-fonderna och införa en ny organisation kan bli påtagliga och det saknas utförliga konsekvensanalyser av det.

Slutligen: Det arbete som lett fram till promemorians förslag om en total omorganisering av AP-fonderna har föregåtts av egendomliga turer. Ett utredningsförslag från 2012 är utgångspunkten för dagens förslag. Men majoriteten i den utredningen ville egentligen lägga ett helt annat förslag som dock hindrades av direktiven. Förslaget – som gick ut på att alla fonder skulle slås samman till en enda fond – presenterades i stället som en bilaga till utredningen. Huvudförslag remissbehandlades 2012 och möttes av stort motstånd. Trots detta motstånd läggs det nu ändå fram i en ny version av Pensionsgruppen.

Vilka partier i Pensionsgruppen anser egentligen att promemorians förslag bör genomföras, kan man undra? Redan innan promemorian har remissbehandlats har ett av partierna i Pensionsgruppen sagt att de inte stödjer förslaget. En inte helt galen prognos är att det i slutänden inte blir så mycket av detta. I så fall har det lagts ner mycket resurser, energi och arbetstimmar på något som inte ens blev en tummetott. Då får vi säga som den lille mannen i sagan om Mäster skräddare: Jaså, bidde det ingenting? Det var bra, mäster skräddare. Tack så mycket, mäster skräddare. Adjö, adjö!

Etiketter: ,

En reaktion på “Ny AP-fondslag – bidde det en tummetott?

  1. avatarJan Wiklund

    Ett tydligt problem finns i alla fall, och jag har ingen aning om förslaget gör något åt detta. Nämligen att de nuvarande fonderna i princip struntar i om deras satsningar bidrar till framtida produktivitetsökningar eller om de bara skummar grädden i vanlig kvartalskapitalism.

    Som pensionärer vill vi ha avkastning på lång sikt. Och det förutsätter att man exempelvis ägnar sig åt teknisk utveckling och effektivisering.

    Se t.ex. motsvarande kritik av den norska oljefonden på http://www.klassekampen.no/58619/article/item/null/-odslar-bort-oljefondet

Kommentarer inaktiverade.