Sverigedemokraternas orealistiska kommunpolitik

avatar

I samband med presentationen av sin vårmotion lanserade Jimmie Åkesson att Sverigedemokraterna ska bli ”vårdpartiet i Sverige”. Partiet presenterade satsningar på vården med omkring 8 miljarder kronor. Inte ett ord sades dock om hur det ska finansieras och vad de i övrigt har för politik för kommuner och landsting.

En tydligare bild av Sverigedemokraternas kommunpolitik träder istället fram när jag går tillbaka och läser deras budgetmotion från i höstas. Där föreslås kraftiga nedskärningar i statsbidragen till kommunerna, i synnerhet de generella statsbidragen.

Förslaget från SD är att de generella statsbidragen ska minskas med 26 miljarder kronor 2017 och detta ska successivt utökas till en neddragning med totalt 48 miljarder för 2020. Enligt Sverigedemokraternas kommunpolitiska inriktningsprogram är utgångspunkten att enskilda kommuner så långt som möjligt ska finansiera sig själva och i mindre utsträckning förlita sig på generella statsbidrag som fördelas via det kommunala utjämningssystemet.

Förutom detta lanseras dessutom en hel rad neddragningar på riktade bidrag från staten. Föga förvånande är Sverigedemokraterna avogt inställda till de anslag kommunerna får för sitt utökade ansvar för flyktingsituationen. Men utöver det säger de också nej till en del andra anslag. När jag summerar SDs minskningar av anslag till kommunsektorn (anslag på statsbudgeten där 80 procent eller mer går till kommunsektorn) resulterar detta till nedskärningar på ytterligare omkring 23 mdkr 2017. För i år skulle alltså det ha inneburit neddragningar på totalt cirka 49 miljarder kronor som sedan enligt samma förslag ökar till neddragningar på så mycket som 73 miljarder 2020.

Detta ska självklart ställas mot de satsningar som föreslås, för att återgå till där jag började. Totalt hittar jag satsningar på 14-15 miljarder per år fram till 2020. Nettoeffekten för kommunerna blir då i stället minus 34 miljarder 2017 som utökas till minus 58 miljarder 2020. I diagrammet nedan visas neddragningarna i relation till satsningarna.

diagram

Källa: Motion till riksdagen 2016/17 av Oscar Sjöstedt m fl (SD), Budgetproposition för 2017

Hur ska kommunerna klara detta? I samma budgetmotion finns ett skatteförslag som skulle innebära att kommunalskatterna ökar med cirka 22 miljarder, enligt Sverigedemokraternas egna beräkningar. Om detta blir verklighet återstår ändå en neddragning för kommunerna med dryga 30 miljarder per år framöver. Inget av de andra borgerliga partierna är ens i närheten av att föreslå neddragningar på kommunsektorn i denna storleksordning.

Samtidigt, i en annan del av samhällsdebatten – som i ett parallellt universum nästan – förs diskussionen om hur kommunerna ska klara av att finansiera välfärden framöver när andelen barn och äldre ökar snabbt i befolkningen. Exempelvis räknar Konjunkturinstitutet på ett scenario för hur mycket resurser kommuner och landsting kan komma att behöva om personaltätheten i de offentligt finansierade verksamheterna ska kunna hållas konstant. Enbart de närmaste åren innebär det att trycket på kommunernas utgifter kommer att öka kraftigt, med kostnadsökningar på ytterligare drygt 40 miljarder 2020 och nästan 70 miljarder 2021.

diagram1

Källa: Motion till riksdagen 2016/17 av Oscar Sjöstedt m fl (SD) samt Konjunkturinstitutet (2017), Konjunkturläget, Mars 2017.

Så vad innebär egentligen Sverigedemokraternas satsning? En satsning kombinerat med en nedskärning kan ibland resultera i ett nollsummespel mellan gungor och karuseller, men i Sverigedemokraternas fall innebär det en omfattande nedskärning på resurser till välfärdstjänster i kommuner och landsting. Och därmed också ett ännu större avstånd till de ekonomiska behov kommunerna har för att klara välfärden de närmaste åren.

LOs granskning av SDs ekonomiska politik (pdf)

Etiketter: , , , , , , , , , , , , ,

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *