Trippelt underkännande av jobbskatteavdraget

avatar

Så kom då det efterlängtade resultatet från den forskningskommission som Stefan Löfven anlitat för att sammanställa fakta och hämta in erfarenheter från länder som har lägre arbetslöshet och högre sysselsättning än Sverige. Forskarna presenterade sina slutsatser och rekommendationer på DN-debatt i går och hela rapporten finns här.

Spontant vill jag bara utbrista – HURRA! Vilket jag också gjorde, när jag gavs chansen i Dagens Opinion. Professorerna Mårten Palme, Eva Mörk, Robert Östling och Bertil Holmlund har på ett mycket förtjänstfullt sätt tecknat en helhetsbild av hur finans-, penning-, utbildnings-, arbetsmarknads- och bostadspolitik samverkar för att skapa sysselsättning.

Finanspolitiken lyfts fram som ett viktigt instrument för att förhindra att arbetslöshet uppstår när efterfrågan är låg. En aktiv och konjunkturdämpande finanspolitik (som LO-ekonomerna har ett utmärkt program för) har blivit ännu viktigare efter de stora skattesänkningarna som genomförts de senaste åren (där jobbskatteavdraget står för mer än hälften). Lägre skattekvot har alltså försämrat den automatiska stabiliseringen av ekonomin – den utjämning av hushållens inkomster över konjunkturer som skatter bidrar till.

Kommissionen konstaterar att en strategi för att få de arbetslösa i arbete är att försöka stimulera fram låglönejobb, genom sänkta ersättningar i socialförsäkringarna eller subventioner till vissa branscher (läs sittande regerings politik). En sådan strategi leder till större lönespridning, sämre försäkringsskydd och sannolikt också lägre produktivitetstillväxt. På grund av de negativa välfärdseffekterna förordar forskarna i stället den väg som går ut på att stärka utsatta grupper med en aktiv arbetsmarknadspolitik och utbildningssatsningar.

Tanken med jobbskatteavdraget är just att försämra kompensationsgraden i arbetslöshetsförsäkringen så att arbetslösa ska söka jobb mer intensivt och acceptera arbeten till lägre löner. Men detta är alltså inte den väg till högre sysselsättning som kommissionen förordar.

Som en ytterligare kommentar till regeringens sysselsättningspolitik menar kommissionen att generella skattelättnader för alla som arbetar skapar få jobb och är dyra i termer av uteblivna skatteintäkter. Jobbskatteavdraget – någon?

De arbetslösa utgör nu nästan 400 000 personer. Långtidsarbetslösheten har ökat – från 44 000 personer helåret 2006 till nu drygt 70 000 personer som varit utan arbete i 24 månader eller mer. Ersättningsnivån i a-kassan har kraftigt försämrats och efter skatt endast är den endast 46 procent av en genomsnittslön. Jobbskatteavdraget har en har stor betydelse för kompensationsgraden eftersom det innebär högre skatt på a-kasseersättning än på lön. Kommissionen föreslår att taket i arbetslöshetsförsäkringen borde höjas.

Om någon har räknat – det var väl minst ett trippelt underkännande av jobbskatteavdraget?

Etiketter: , , , , ,