Vill moderaterna satsa på välfärden?

avatar

Diskussionen om skatter och välfärd fortsätter, senast har moderaterna deklarerat att de inte går till val på ännu mer skattesänkningar – för tillfället. Vi LO-ekonomer tror inte på skattesänkningar som recept för bättre ekonomisk utveckling i nuläget – det behövs istället mer pengar till kommunerna framöver. Vårt förslag bygger på att behoven kommer att öka och att det då behövs ökade resurser för att uppfylla välfärdsåtagandena. Denna syn delas exempelvis även av Sveriges prognosinstitut KI. Detta har på sina håll mötts av argumentet att de kommunala verksamheterna har tillförts pengar under den senaste perioden och att kommunerna i dag har god ekonomi och faktiskt går med överskott.

Hur mycket pengar som bör satsas på förskolan och skolan totalt sett och hur vi vill att äldreomsorgen ska drivas och finansieras, är en diskussionsfråga i sig. Men låt oss ändå för en stund lämna frågan om kvaliteten på dagens välfärd för att blicka framåt.

Eller först – kommunerna och landstingens ekonomiska framtid är givetvis delvis beroende av hur situationen ser ut i dagsläget. För någon vecka sedan publicerade Sveriges Kommuner och Landsting (SKL) sin återkommande Ekonomirapport. Där står att läsa att det mycket riktigt går bra för kommunsektorn  just nu. Överskotten beror dock till övervägande del på en återbetalning från AFA försäkring till kommunerna på 10 miljarder kronor både 2012 och 2013. Detta är tillfälliga pengar – utan dem skulle kommunsektorn i stort ha varit i balans 2013.

Nu till framtiden. SKLs prognos över hur kommuner och landstings skatteintäkter kommer att utveckla sig de närmaste åren ger också en ganska positiv bild. Skatteunderlaget beräknas öka med 4,4 procent per år mellan 2013-2017. Det är bra. Men detta är den nominella skatteökningen och eftersom priser och löner oftast stiger varje år blir skattekronorna mindre värda.

SKLs prognos över den reala utvecklingen av skatteintäkterna är inte lika stark, om än god. Bortsett från prisökningar så beräknar man att skatteintäkterna ökar med i snitt med nästan 2 procent per år.

Men. Fortfarande har vi inte kommit till det absolut viktigaste – kostnadssidan. Kostnaderna i välfärden styrs av hur befolkningssammansättningen ändras, dvs. fler äldre innebär större kostnader för hemtjänst och äldreomsorg, föds fler barn så kostar förskolan mer, sen skolan etc. Från en period när grundskolans kostnader minskade i genomsnitt med 1 procent per år (realt) mellan 2002-2010 har den nu börjat öka. Fram till 2020 räknar SKL att kostnaderna för grundskolan kommer att öka med cirka 22 procent. Utvecklingen med ökade kostnader kan förutspås för i stort sett samtliga verksamheter som kommunerna ansvarar för, utom gymnasieskolan. Detsamma gäller landstingens verksamheter.

Volymutveckling SKL

I SKLs beräkningar ökar kostnaderna för exempelvis hälso- och sjukvård totalt sett mer än vad befolkningsutvecklingen betingar. Så har det varit historiskt och till stor del beror det på förbättringar och utbyggnad av välfärden.

Fler äldre och fler yngre framöver gör att det krävs mer resurser. SKL beräknar att kommunsektorn måste tillföras 24 miljarder kronor 2017 för att klara detta – i form av skattehöjningar och/eller höjda statsbidrag. KI kommer fram till att det kommer att behövas motsvarande lite drygt 30 miljarder.

Hur ser då regeringen på detta? I budgetpropositionen för 2014 skriver man ”Det demografiska trycket ökar under perioden. Ökningen av den kommunala konsumtionen är i genomsnitt lika stor som det demografiskt betingade trycket 2013-2017.” Det betyder ungefär ”läget är under kontroll”. I propositionen föreslås inga höjningar av det generella statsbidraget till kommuner och landsting.

Skillnaden i synen på hur det demografiska trycket ska klaras framträder i en jämförelse mellan Finansdepartementets och SKLs prognos för sysselsättningsutvecklingen i kommunerna.

Sysselsatta i kommunsektorn enligt BP 2014 och SKL, Ekonomirapporten.

Komunal ssss

Fler personer behövs i välfärdstjänsterna när andelen av befolkningen som är i behov av våra välfärdssystem växer. I Finansdepartementets beräkningar planar i stället sysselsättningen inom kommunerna ut inom de närmaste åren.

Detta är för närvarande bilden av moderaternas satsningar på välfärden i framtiden.

En reaktion på “Vill moderaterna satsa på välfärden?

  1. avatarElse-Marie Vikström

    Moderat välfärdspolitik är inte detsamma, som välfärd för alla. När moderater talar om välfärdens kärna ska vi se upp. Det betyder att minimal välfärd ska finnas, övrigt ska saluföras på en marknad efter betalningsförmåga, inte efter behov. Arbete i vår gemensamma sektor, som skola, vård och omsorg räknas bara som arbete om de utförs av privata riskkapitalbeolag, som kan göra sig en rejäl vinst på våra skattepengar.

    Allinsens gör nu allt för att utarma vår gemensamma sektor och sälja ut vår gemensamma egendom så privata näringsidkare i riskkapitalbranschen kan göra sig stora pengar, som de inte vill betala skatt för i Sverige. VIll vi ha det så, vi som vill ha ett jämlikt och solidariskt samhälle där alla är lika värda. NEJ, åter NEJ ! Sveriges kvinnor har genomskådat Alliansen och går nu till vänster. Låt oss fortsätta så !

    Kvarnrismor i Burträsk

Kommentarer inaktiverade.