Kommer Sverige någonsin att bli jämställt?

avatar

I veckan publicerade Andra AP-fonden sitt årliga kvinnoindex. Andelen kvinnor i börsbolagens styrelser minskar för andra året i rad. Jag måste bara skriva det igen så att det sjunker in i mitt eget medvetande. Andelen kvinnor i börsbolagens styrelser minskar. År 2013 är det lite drygt 22 procent kvinnor och därmed 78 procent män som styr över de svenska företagen (253 börsbolag i urvalet).

Vad händer? Med de senaste årens fart i jämställdhetarbetet när det gäller styrelserekrytering så skriver vi år 2044 innan kvinnor utgör 50 procent av styrelserna. På den viktigaste posten – ordföranden – är kvinnor ett mycket ovanligt inslag. Av alla styrelseordföranden är nästan 96 procent män. På VD posterna i det privata näringslivet sitter nästan 95 procent män.

I LOs senaste upplaga av Makteliten skriver vi om hur jämställdheten utvecklas bland de 200 mäktigaste i landet. De vi pekar ut som de med mest makt i samhället är direktörer, politiker i regering och riksdag, ledare i folkrörelseorganisationer, generaldirektörer, chefredaktörer, chefsekonomer och överhetssamhället (hovet, domstolar, ambassadörer).

Makteliten har varit och förblivit en skara som kraftigt domineras av män. Endast 23 procent eller 45 av 197 maktpositioner innehas av kvinnor i vår undersökning. Antalet kvinnor har dock ökat förhållandevis stadigt sedan någon gång på 70-talet.

I näringslivet (ekonomiska eliten) är kvinnor mest underrepresenterade. Näst sämsta grupp när det kommer till kvinnorepresentation på toppositioner är överhetssamhället. Även i grupperna som representerar statlig verksamhet, ekonomer samt universitets/forskarvärlden är kvinnor kraftigt underrepresenterade. Totalt är jämställdheten störst i de kommunala toppositionerna samt inom media där kvinnornas andel 2011 var 35 respektive 38 procent.

I en jämförelse av lite större grupper framträder bilden av att kvinnorepresentationen har haft en stadig ökning både inom den ”byråkratiska” och den ”demokratiska” eliten sedan mitten av 1980-talet. Den demokratiska eliten, dvs. politiker och ledare i folkrörelseorganisationer var så när som jämställd i början av 2000-talet. Denna ökning har dock brutits och antalet kvinnor på de utvalda positionerna i regering och riksdag i vårt urval har minskat sedan 2007. Liknande siffror presenterar SCB i På tal om kvinnor och män.

Andel kvinnor

Samtidigt som antalet kvinnor inom makteliten ökar något så har männens inkomster fortsatt att dra ifrån. Kvinnorna tjänade i genomsnitt nästan hälften av männens inkomster 1980. Därefter har skillnaderna ökat och 2011 hade den kvinnliga makteliten 33 procent av den manliga maktelitens inkomster. Denna utveckling beror i hög grad på att männens inkomster i större utsträckning består av kapitalinkomster, vilka har ökat betydligt snabbare under perioden. Om man enbart jämför lönerna för kvinnorna i urvalet med männens så kvarstår dock stora skillnader – 2011 var kvinnornas löner 42 % av männens.

Inkomster makteliten

Jämställdhet är lika viktigt överallt i samhället, från den enskilda familjen till beslutsfattande på högsta nivå. Men om vi inte får en jämn fördelning av makt och inflytande i samhällets toppskikt så var finns förutsättningen för att både kvinnor och män ska påverka samhällsutvecklingen i samma utsträckning?

Kvinnor utgör hälften av befolkningen. Kvinnor utgör nästan hälften av de som tar ut examina vid universitet och högskolor. Kvinnor utgör en tjugondel av alla VDar och ordförande i börsbolagen. Vad händer på vägen?

Etiketter: , , ,