Agenda för likvärdighet

avatar

Strax innan jul drog utbildningssverige en lättnadens suck. Den senaste Pisa-undersökningen presenterades och resultatkurvorna vände uppåt. Och visst är det en god nyhet. Men smolket i glädjebägaren är att det inte gäller alla. Likvärdigheten fortsätter att försämras. I klartext betyder det att föräldrarnas utbildningsbakgrund får större och större betydelse för hur det går för barnen i skolan. Barn från studievana hem når bättre resultat än sina mindre priviligierade kamrater. Det innebär att de klyftor som finns i samhället riskerar att upprepas och cementeras.

Det är inte bara i Pisa som den bristande likvärdigheten syns. Skolverkets analyser visar att betydelsen av vilken skola en elev går i har blivit större sedan slutet av 1990-talet. I skolor med fler elever med gynnsam socioekonomisk bakgrund är resultaten högre jämfört med skolor med elever med sämre förutsättningar.

Skolverket bedömer att om inga åtgärder görs för att dämpa eller kompensera för den ökade skolsegregationen riskerar det att drabba svagare elevgrupper, både vad gäller skolresultat och framtidsutsikter.

Institutet för arbetsmarknads- och utbildningspolitisk utvärdering (IFAU) drar slutsatsen att de ökande resultatskillnaderna mellan skolor uteslutande beror på en ökad sortering av elever på olika skolor, dvs en ökad skolsegregation. Till exempel går elever med utländsk och svensk bakgrund i allt högre utsträckning på olika skolor.

Vi måste alltså både utjämna skillnader mellan elever med olika bakgrund och mellan olika skolor.

LO har tillsammans med Lärarnas Riksförbund och Lärarförbundet tagit fram en agenda för ökad likvärdighet som presenteras idag. Där lägger vi fram en rad förslag för hur skolvalet, styrningen och finansieringen av skolan ska kunna reformeras och hur skolor med särskilda utmaningar ska kunna få ökat stöd.

1. Reglera skolvalet

Dagens skolval har lett till en allt mer uppdelad skola. Elever sorteras i högre grad på ett sätt som gör att de inte möter elever med annan bakgrund och andra erfarenheter. Det har också lett till att skolan blivit en marknad där föräldrar och elever väljer – och väljer bort – skolor. Eleverna betraktas som kunder som med marknadsföring och profilering ska lockas att komma till den egna skolan. Det bidrar inte bara till ökad segregering utan också till betygsinflation. Vi vill se en ny portalparagraf i skollagen om att skolhuvudmännen aktivt ska arbeta för blandade elevgrupper. För detta krävs nya och tydliga urvalsprinciper med omritade upptagningsområden, ökad kontroll för nyetablering av friskolor och slopa köerna inom skolsystemet.

 2. En ny finansieringsmodell för skolan

Dagens finansieringssystem med en fixerad skolpeng som följer eleven har flera brister ur ett likvärdighetsperspektiv. Utgångspunkten för en reform måste vara den enskilda elevens behov och vara förankrad i den faktiska kostnaden för skolan. Till exempel kostar inte den 26:e eleven i en klass lika mycket som den 25:e eleven. Elevens socioekonomiska bakgrund måste också alltid vägas in och det ska inte vara möjligt att spara in på stödresurser, bibliotek eller skolgårdar. De skattepengar som avsätts för skolan ska alltid gå till det de är avsedda för, nämligen elevernas utbildning. Därför ska eventuella överskott återinvesteras i verksamheten. Staten behöver ta ett ökat ansvar, både för en ny finansieringsmodell och för att garantera alla skolor och kommuner tillräckliga resurser för att alla elever ska få en kvalitativ och likvärdig utbildning.

 3. Alla skolor ska vara bra skolor.

Vissa skolor har större utmaningar än andra och dessa behöver riktade stöd för att eleverna ska kunna nå kunskapsmålen. Det kan handla om skolor i områden med stora socioekonomiska utmaningar i storstädernas förorter, skolor i kommuner med stor andel invånare med kort utbildning eller skolor som tagit emot många nyanlända. Forskning visar att läraren är den enskilt viktigaste faktorn för att en elev ska kunna nå kunskapsmålen. Därför behöver vi se till att de skickligaste lärarna arbetar där de finns störst behov. Det behövs också satsningar som gör det enkelt att lära av varandra och sprida goda exempel. Dessutom behöver vi stärka modersmålsundervisningen, studiehandledning och svenska som andraspråk.

Det som händer i skolan lägger grunden för varje aspekt av en människas liv. Det avgör vilka möjligheter du har på arbetsmarknaden, dina förutsättningar att kunna vara en aktiv medborgare,  till och med om du riskerar att dö i förtid. Därför är frågan om likvärdighet i skolan inte enbart en fråga för utbildningssektorn – den rör oss alla!

Etiketter: , , , , , , ,