Nu vet vi: Friskolorna sätter glädjebetyg

avatar

Då var det dags igen. Ännu en rapport som visar att betygsinflation är ett friskolefenomen. Studien visar att friskolor genomgående sätter högre betyg än kommunala skolor efter att hänsyn tagits till resultaten på de nationella proven. Internationella Engelska Skolan (IES) och Kunskapsskolan utmärker sig särskilt.

I sammanhanget är det värt att notera att IES förra året hade ett rörelseresultat på 199 miljoner, med en rörelsemarginal på 10 procent. Det innebär att var tionde skattekrona gick till att annat än verksamheten.

Betygen i friskolorna motsvarar helt enkelt inte kunskaperna. Detta är också något som bekräftades i en rapport som publicerades av Skolverket för några månader sen. Den visade att elever som gått i en kommunal skola klarar sig bättre på högskolan än elever från friskolor, trots att friskolorna ger högre betyg.

Det här är ingen nyhet. Ett flertal tidigare rapporter från bland annat Skolverket och IFAU visar att friskolor är generösare i sin betygsättning och att det är större avvikelser mellan nationella prov och betyg på fristående skolor.

Att det här uppstår i ett konkurrensutsatt skolsystem är full logiskt, inte minst då det förhåller sig neutralt till utförarens motiv för att driva en skola. Betygen är det främsta varumärket i ett marknadiserat skolsystem och är en central del i att attrahera elever.

Borde inte det här även ge större utslag i de kommunala skolorna som verkar på samma marknad? Det skulle man kunna tro. Men kommunala lärare verkar inom ett annat etos. De vet att pengar inte är målet med verksamheten utan ett medel. Skolan är till för elevernas skull och de är medvetna om att den inte drivs i vinstsyfte.

Skolan är en samhällsinstitution och det borde vara utgångspunkten för hur den regleras och organiseras

Den återkommande rapporteringen om betygsinflation i friskolor visar problematiken med att konkurrens och vinstintressen tillåts vara centrala drivkrafter i skolsystemet. Ingen kan vara förvånad över den här utvecklingen. Det är fullt logisk givet så som skolsystemet är konstruerat i kombination med att skolor själva ansvarar för betygssättning och rättning av nationella prov.

Riskerna med om det här får fortgå är att legitimiteten och tilliten för skolsystemet urholkas. Det borde vara uppenbart för alla att det här dysfunktionella skolsystemet måste reformeras. Regeringen tillsatte under våren en utredning som bland annat ska se över styrningen och finansieringen av gymnasieskolan.

Det var ett välkommet besked som borde stöttas av alla politiker som sätter samhällsintresset i första rummet. Förhoppningsvis tillsätts det en motsvarande utredning för grundskolan inom en snar framtid. För skolan är en samhällsinstitution och det borde vara utgångspunkten för hur den regleras och organiseras. Och det är en uppfattning jag är övertygad om att Sveriges befolkning håller med om.

Etiketter: , , ,