Borgerlig hegemoni, vad är det?

avatar

Det finns säkert ett otal exempel på hur den borgerliga hegemonin kan ta sig uttryck. Hur begreppsdefinitionen görs beror naturligtvis mycket på vem som sitter bakom tangentbordet eller håller i pennan. Här är några personliga tankar angående vad jag anser man kan och bör lägga i begreppet borgerlig hegemoni:

  • När den lågavlönade kräver mer jämlikhet omvandlas detta snabbt till ett uttryck för avundsjuka.
  • När den diskriminerade kräver ökad rättvisa omvandlas detta snabbt till ett uttryck för offermentalitet.
  • När någon använder det internationellt gångbara begreppet ”relativ fattigdom” uppmanas denne istället att tala om ”utanförskap”, ett begrepp som inte kan ligga till grund för någon som helst internationell jämförelse.
  • När våra socialförsäkringar omvandlas till ”bidragssystem”.
  • När ordet ”försäkringsmässig” likställs med hårdare krav riktade mot de socialt mest utsatta.
  • När inga egentliga klassmotsättningar längre anses finnas. De tillhör historien. Den enda samhällsklass som godkänns är ”medelklassen”. Börjar någon tala om ”arbetarklassen” får denne snabbt veta att detta är gammaldags. Numera finns egentligen bara två grupper (klasser), arbetare och bidragstagare. Arbetare borde vara moderater och bidragstagare sossar.
  • När ordet kund tränger ut ordet medborgare. Att utöva medborgerliga rättigheter likställs med att göra välinformerade val på en ”marknad”.
  • När valfrihetssystem blir synonymt med kundvalsmodell. Någon verklig valfrihet utanför kundvalsmodellen finns naturligtvis inte.
  • När politik reduceras till en del av ”förtroendebranschen”, där de valbaras personliga egenskaper är viktigare än vilken politik de står för. För en blivande politiker blir då retorik och kosmetologi viktigare kompetensområden än samhällsvetenskap och ideologi.
  • När strukturella problem systematiskt omvandlas till individuella problem. Sjuka, arbetslösa och fattiga delas in i ”värdiga” och ”ovärdiga” bidragstagare. De ”värdiga” är de ”verkligt” sjuka, arbetslösa och fattiga. Dessa är dock undantag. Oftast anses sjukdom, arbetslöshet och fattigdom istället handla om individuella och moraliska brister. Dessa problem kan endast avhjälpas med ”ekonomiska incitament” som skapar ”ökade drivkrafter till arbete”. Med andra ord handlar det om att sätta de ”ovärdiga” under ekonomisk press så de själva väljer att ta sig ur sin ”inlärda hjälplöshet”.
  • När det mesta inte längre handlar om hur du har det, utan om hur du tar det. Inte klaga. Vara ”värdig”, glad och nöjd. Gnällspikar och offerkoftor (socialister) har ingen humor och gör bara andra människor nedstämda.
  • You’ll get pie in the sky when you die”! 😉

* En snarlik text har tidigare varit utlagd på facebook av undertecknad. Det är på uppmaning av några av mina FB-vänner som jag nu omvandlat texten till en bloggpost.

****************************************************

Läs också:  Martin G Moberg, Hans Bülow, Eric Rosén, SR P4 Blekinge, Corren.se, Lisbeth Forsberg, Peter Johansson, Peter Högberg, Alliansfritt Sverige, Helle Klein, Martin Klepke, Yonna Waltersson, Daniel Swedin