Dags för reformer som bryter skolsegregationen

avatar

Segregationen mellan skolor ökar. Spridningen mellan skolors genomsnittliga resultat ökar markant visar en rapport från Skolverket. Den publicerades 2012.

Den senaste rapporten om likvärdigheten som Skolverket publicerade härom veckan visar samma sak – segregationen mellan skolor ökar.

Skolsegregationen förklaras inte sällan av den ökade boendesegregationen men tydligt är också att det marknadsstyrda systemet genom det fria skolvalet, skolspengsystemet och den fria etableringsrätten bidrar till öka segregationen mellan skolor.

Att segregationen mellan skolorna i Sverige skulle öka när marknadsstyrningen infördes var också något som pedagogikprofessorn Sverker Lindblad med stöd i internationell forskning förutspådde redan 1995. Utifrån erfarenheter från andra länder som genomfört liknande reformer menade han att Sverige också skulle få en ökad skolsegregation. (Ljunghill 1995) Det gjorde även en ESO-rapport från 1994.

Den senaste rapporten visar att elevernas socioekonomiska bakgrund får en allt större betydelse för hur de lyckas i grundskolan och att barnen har blivit allt mer uppdelade på olika skolor utifrån sin bakgrund. Barn med sämre förutsättningar samlas på vissa skolor, och de med bättre förutsättningar samlas på andra. Detta är också något som återspeglas i skolresultaten. Resultatskillnaderna mellan skolor har nästan fördubblats 2000–2016. För elevers resultat har det betydelse vilken skola de går i. Eller rättare sagt, vilken socioekonomisk sammansättning skolan har. Rapporten visar att en skola med en gynnsam socioekonomisk sammansättning ger positiva skolresultat för elever, särskilt för dem med sämre förutsättningar.

Att skolsegregationen får genomslag i skolresultaten är en fullt logisk utveckling givet det marknadiserade skolsystemet. Elever med bättre förutsättningar väljer bort skolor med svaga elever och resurserna följer med dem. Som en konsekvens av det behöver kanske lärare eller specialpedagogen som just anställts för de svaga eleverna sägas upp. Till skillnad från på en riktigt marknad får det fria skolvalet i kombination med skolpengssystemet indirekta effekter på andra elever. Skolors elevsammansättning påverkar också möjligheterna att rekrytera lärare. (Karbownik 2014) Underfinansierade skolor med små möjligheter för extra stöd till eleverna ter sig sannolikt inte så lockande för lärare.

Om vi menar allvar med att skolan ska vara likvärdig i den meningen att den ska ge alla barn oavsett bakgrund lika goda förutsättningar så behöver vi göra något åt de mekanismer som bidrar till skolsegregationen.

  • För det första måste skolans finansieringsmodell reformeras. Med dagens skolpengssystem finns det små möjligheter för skolor att kunna planera långsiktigt. Ett öronmärkt och stabilare finansieringssystem måste införas. Samtidigt är det inte rimligt att pengarna avsatta för skolan inte används där de behövs mest. Medel till enskilda skolor måste baseras på elevsammansättningen
  • För det andra behöver det fria skolvalet ses över. Elever och föräldrar ska ha möjlighet att önska skola men det är inte försvarbart att elevers möjligheter till att gå på en viss skola ska avgöras när på året de är födda eller hur alerta deras föräldrar är. En gemensam antagningsadministration för antagning och urval bör införas.
  • För det tredje behöver den fria etableringsrätten slopas. Med nuvarande ordning finns det ingen förutsägbarhet för någon. Varken för elever, föräldrar eller kommunerna, som till syvende och sist har huvudansvaret för elevernas skolgång.

Skolan är en samhällsinstitution och är till för oss alla. Därför kan inte etablering av en skola enbart ligga på enskildas intressen utan måste tas utifrån välavvägda och långsiktiga behov som ser till alla medborgares intressen.

 

 

Etiketter: , , ,

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *