En ohälsosam statistikrelaterad politisk panikångest!

avatar

Kristina Glise, överläkare och chef för patientmottagningen vid Institutet för stressmedicin i Göteborg, sågar Ulf Kristerssons hemsnickrade teorier om hur man bör agera för att fler med psykisk ohälsa ska kunna komma tillbaks i arbete: ”Jag blir så upprörd. Man försöker göra om verkligheten för att det ska passa systemet…Om man jagar stackars redan utmattade människor tillbaka i arbete för tidigt så blir de ännu sjukare. Vi har goda möjligheter att slå ut dem för all framtid om vi håller på det viset”. Detta säger Kristina Glise till Sydsvenskan.

Glise uttrycker sig dessutom i nästan ännu tuffare ordalag i Aftonbladet. Vägen tillbaka till arbete är ofta lång berättar Glise. En uppföljning av institutets patienter – ofta unga, högutbildade personer – visade att 84 procent var tillbaka på jobbet på heltid efter tre år. Av hennes patienter hinner många utförsäkras och sjukskrivas igen innan de blir friska, och hon önskar att tidsgränserna togs bort.

Att göra om sjukreglerna är något som är nödvändigt, bland annat att ta bort de snäva tidsgränserna. LO, arbetsmiljöforskare och andra har länge krävt just detta. Dagens hårda regler och snäva tidsgränser konstruerades i allt för stor utsträckning för att politikerna kortsiktigt ville pressa ned sjuktalen. De höga sjuktalen från mitten av 1990-talet och fram till ca 2002 gjorde att många politiker drabbades av vad som skulle kunnat kallas för statistikrelaterad politisk panikångest. Det har visat sig att detta inte var ett bra reformmotiv. Sjukreglernas har därför redan vid ett flertal tillfällen justerats, inte minst har det handlat om att försöka undvika att personer med allvarlig och långvarig ohälsa ska drabbas på ett orimligt och omänskligt sätt.

En del personer med lättare psykiska besvär kan må bättre av att vara kvar på deltid på jobbet. Men de allra sjukaste patienterna riskerar att bli ännu sjukare om de tvingas till detta, menar Kristina Glise och andra som arbetar med stressrelaterad ohälsa. Att stressa fram regelskärpningar på det sätt som Ulf Kristersson är ute efter är då direkt kontraproduktivt. Ulf Kristersson är faktiskt inte särskilt bevandrad i dessa frågor. Det blir bara pinsamt när han, som i gårdagens DN-intervju, försöker ta på sig läkarrocken och underkänna såväl behandlande läkares intyg som försäkringskassepersonalens beslut.

Istället för att på lekmannamässiga grunder i panik trampa på gaspedalen borde socialförsäkringsministern bli bättre på att lyssna in sakkunskapen. Vad som nu krävs är en fördjupad orsaksanalys, som sedan ligger till grund för eventuella regel- och lagförändringar på området. Det var detta jag i en artikel i Dagens Arena igår försökte lyfta fram.

Att ha en socialförsäkringsminister som med jämna mellanrum drabbas av statistikrelaterad politisk panikångest och sedan bara har ett recept att skriva ut (dvs hårdare regler) känns minst sagt oroande. Ja, det är av allt att döma till och med skadligt för folkhälsan.

***********************************

Bloggat: Olov Abrahamsson om sjukförsäkringen, Markus Mattila om RUT och lögner, Eric Sundström (Dagens Arenas redaktionsblogg) om DN, jämlikhet och klassklyftor, Martin Klepke (Arbetets ledarblogg) om att ROT-avdraget ökar orättvisan mot hyresgäster, Martin G Moberg om strejken i Fränsta, Bengt Silfverstrand om att privatiseringarna drar isär skolan, Alliansfritt Sverige om att M anklagar V-politiker för judehat, Jonas Sjöstedt om de strejkande i Fränsta, Ingvar Persson (AB:s ledarblogg) om att Kristersson skulle passa i Nordkorea

8 reaktion på “En ohälsosam statistikrelaterad politisk panikångest!

  1. avatarKent Jonsson

    Det är ju inte svårt att begripa vad det handlar om, det handlar inte ens om de sjuka.
    Vad det handlar om är att pengar skall fixas till ett 5:e jobbskatteavdrag och man passar på att ”sätta åt” de sjuka eftersom de kommer med all sannolikhet inte att protestera.
    Det är huvudmålet, en valseger i ena vågskålen, de sjuka som troligtvis ändå inte röstar borgerligt i den andra.
    Kristersson har lagt upp det så att det handlar om att rädda sjukförsäkringen, och media attackerar honom om det. Istället borde fokus läggas på vad dessa pengar som sparas in skall användas till, Rehab? Sjukvård? Skattesänkningar? Troligtvis det sistnämnda, eftersom det garanterar ett fortsatt parasiterande på skattebetalarna i ytterligare 4 år

    1. avatarKjell Rautio Inläggsförfattare

      Du har en mycket viktig poäng. Förändringarna i våra trygghetsförsäkringar bör förstås utifrån ett helhetsperspektiv. Nedskärningar i a-kassan och sjukförsäkringen har genererat ”miljardöverskott”, dvs intäkterna har överstigit utgiftern i systemen, vilket gjort att regeringen kunnat använda detta till diverse skattesänkningar. Skattesänkningarna har gjort en del av svenskarna, framförallt de rikaste, rikare. Samtidigt har vi alla blivit otryggare. Skillnaden mellan de som jobbar och de som inte kan eller får det har ökat.

  2. avatarAngelica

    ”Vi har goda möjligheter att slå ut dem för all framtid om vi håller på det viset”
    Kalla mig konspiratorisk men det är just det som jag tror regeringen siktar på.
    Sjuka tillför inte samhället något och om de hade fått önska tillbaka ättestupan tror jag att de hade gjort det.
    Sorgligt nog är det hundra tusentals av gräsrötterna som håller med, jag som sjuk är bara en belastning och inte värd skiten under deras skor.
    De sliter minsann på sina 8-17 jobb för att jag skall kunna ha min ”semester”.

    Alliansen har visat befolkningen att det är helt okej att tänka på det här sättet och har lyckats bra med att implementera det ute i stugorna.

    1. avatarKjell Rautio Inläggsförfattare

      Precis. Men ingen utveckling är ödesbestämnd. Vi kan göra skillnad och ändra inriktning på politiken. Detta är viktigt att bära med sig inför valet 2014.

  3. avatarElisabet

    Mycket bra skrivet och så rätt! Jag har aspergers syndrom och har sjukersättning. Jag har läst ganska mycket om vad Kristersson tycker och jag blir mörkrädd! Han tror tydligen att alla sjuka kan arbeta! Jag blir orolig och stressar upp mig. Hur ska detta sluta? Vi måste protestera! Jag har mejlat Kristersson idag. Får se om jag får något svar!

    1. avatarKjell Rautio Inläggsförfattare

      Elisabet,
      Tack för de snälla orden. Jag hoppas verkligen du får svar på dina frågor. När jag läser om din oro blir jag uppfylld av vrede. Så här kan vi inte fortsätta att behandla varandra. Ska vi få till stånd en grundläggande förändring måste vi av allt att döma byta regering. Valet 2014 blir avgörande.

  4. avatarFallen

    Det finns grupper som faller rakt igenom stolarna i dagens system. De som inte kan få ihop övergången mellan arbete och fritid. För dem spelar det ingen roll om de arbetar 25, 50 eller heltid. Utan slutar alltid i en stressreaktion förr eller senare.

    Dessa räknas som om de har arbetsförmåga. För de klarar av att utföra sitt arbete.

    Så mycket annat som då får komma i kläm. Allt detta andra, som städa, diska, tvätta, avspänning och mycket mer? Detta som Kristersson tar som självklart och nog aldrig har reflekterat över eller ens tänkt tanken. Dessa individer ska pressas ut i arbete och nu med troligtvis ännu hårdare och tuffare regler…

    Vad ska räknas egentligen?

    Handlar det inte om att få i lugn och ro bygga på en meningsfullhet? Istället för att kastas ut i arbetslivet, som ändå bara kraschar och slutar i sjukskrivning. Eller som mångas tyckande och åsikter går åt att dessa ska släppa alla sina intressen för att lägga den energin på att arbeta. Är detta rättvist? Ska fritidsintressen och andra intressen då bara vara för dem som får ihop övergången mellan arbete och fritid?

    Detta är som sagt vanligt. Vanligare än man tror. Det kan handla om autism spektra diagnos, psykisk sjukdom, ett resultat av utmattningssyndrom och många andra faktorer. För det går inte utgå utifrån att kanske finns någon medicin som löser detta. Terapi, får man oftast bara under kort period, för så många ska få möjligheten. Denna korta period hinner man inte ens lösa detta, om det nu går att lösa.

    För dagens sjukförsäkringssystem ser inte till helheten, utan utgår bara utifrån, klarar man arbetet så har man arbetsförmåga och allt detta andra räknas inte. Istället för att få bygga på en aktiv meningsfullt liv så tvingas man ut istället och får känsla att allt ändå bara är meningslöst.

    1. avatarKjell Rautio Inläggsförfattare

      Dagens sjukregler är orimliga, rättsosäkra och omänsklig. Systemet bör göras om i grunden. Låt oss tillsammans – i solrosuppropet, fackföreningarna, handikapprörelsen o politiska organisationer – arbeta för ett långsiktigt hållbart samhälle o arbetsliv, som inte sliter ner och sedan fattiggör den som drabbats av ohälsa. Ska vi på någon ordning på dagens orimliga, otydliga o rättsosäkra regler måste vi nog byta regering. Sjukförsäkringen behöver en grundlig renovering. Låt oss arbeta för att vi får en regering efter valet 2014 som är redo att åta sig den uppgiften!

Kommentarer inaktiverade.