En sjuksköterska eller byggjobbare förlorar ca 5800 kr/mån vid sjukdom

avatar

Sedan en lång tid tillbaks har vi i detta land, tvärs över blockgränsen, framhållit vikten av att inkomstskatten bör vara progressiv. Den som har en hög inkomst betalar mer i skatt jämfört med den som har en låg inkomst, detta gäller givetvis både räknat i kronor och ören och i procent. Inte ens de mest högerinriktade partierna har egentligen i grunden, och absolut inte öppet, ifrågasatt denna princip.

Trots alliansens jobbskatteavdrag och andra skattejusteringar finns fortfarande en progressivitet kvar i den så kallade skatteskalan. Men när de olika jobbskatteavdragen införts har det uppstått effekter, som även påverkar skatteprogressiviteten. Detta har inte varit uppe i särskilt stor utsträckning i samhällsdebatten. Denna bloggtext är alltså ett försök att belysa en fråga som idag ligger på samhällsdebattens ”skuggsida”.

Grundtanken med jobbskatteavdraget kan kort beskrivas i två meningar. Genom att sänka skatten för alla utom dem som är sjuka, arbetslösa eller pensionärer har alliansregeringen medvetet vidgat klyftorna i vårt samhälle. Tanken bakom detta är att öka ”drivkrafterna till arbete” genom att sätta en ekonomisk press på dem (sjuka, arbetslösa och pensionärer) som står utanför arbetskraften så att de får ökade motiv att arbeta.

Konkret innebär detta att en byggnadsarbetare eller sjuksköterska i en genomsnittlig svensk kommun som tjänar 27 000 kr/mån går miste om drygt 5 800 kr/mån (se nedanstående uträkningar) när hen tvingas sjukskriva sig. Den sjukskrivne betalar då en ca 6 procentenheter högre inkomstskatt än sin friske kollega som tjänar lika mycket. Jämför man sedan den sjukes sjukpenning med en inkomst på samma nivå (dvs 20 852 kr/mån) kan man konstatera att då betalar den sjuke en 7,5 procentenheter högre inkomstskatt eller 1 566 kr/mån mer i skatt. Detta är alltså den effekt som jobbskatteavdraget får när det möter vår sjukförsäkring.

Tittar man på hur sjuktalen ser ut i landet kan man konstatera att de följer ett tydligt klassmönster. På orter där det finns mycket arbetarklass, tunga kroppsarbeten och stressiga och utslitande jobb inom exempelvis vård och omsorg, där är också sjuktalen som högst. På dessa ställen betalar man dessutom i regel en högre kommunal skatt. Betydligt lägre sjuktal har man i de moderatstyrda lågskattekommunerna, som exempelvis Täby och Danderyd.

Mot denna bakgrund kan det vara intressant att analysera skillnader i beskattning mellan en sjuk byggjobbare eller sjusköterska i kommuner med höga sjuktal och hög kommunalskatt jämfört med medborgare i kommuner med låga sjuktal och låg kommunal skattesats.

En sådan jämföreslse gör att vissa intressanta skillnader och effekter direkt hamnar i fokus. Konkret innebär detta att en byggjobbare eller sjuksköterska i exempelvis Borlänge med en sjukpenning på 20 952 kr/mån betalar 6 484 kr i skatt, vilket motsvarar ca 30,9 procent i skatt (se skattetabell 34, kolumn 5). Byggjobbaren och sjusköterskan betalar då en lika stor andel av sin inkomst i skatt som en frisk läkare i familjen Reinfeldts Täby (skatteabell 29, kolumn 1) som tjänar ca 52 000 kr/mån.

Här är det naturligtvis på sin plats att fråga sig vad som hänt med tanken på ett progressivt skatteuttag. Uppenbarligen gör individernas hälsostatus och val av bostadsort att skatteprogessiviteten i praktiken kan utraderas.

Summa sumarum. Täbyläkaren har alltså en årsinkomst på ca 624 000 kr/år, vilket kan jämföras med den sjukskrivne byggnadsarbetaren eller sjuksköterskan i Borlänge som, så länge de är sjukskrivna, ligger på en årsinkomst ca 178 080 kr/år. Ändå betalar de en lika stor andel (30,9 procent) av sin inkomst i skatt.

Så ”rättvist” fördelas alltså skattebördan i detta land idag, allt beroende på om du är sjuk och var i landet du bor. Ytterst ansvarig för detta är den forne täbypolitikern, Fredrik Reinfeldt.

Tycker du detta en rimlig och rättvis fördelning av skatteuttaget?

*****************************************************************

Frisk byggjobbares månadsinkomst *

  • Inkomst före skatt:                                 27 000 kr/mån
  • Skatt (skattetab. 32, kolumn 1):           6 268 kr/mån
  • ———————————————————————–
  • Inkomst efter skatt:                             20 732 kr/mån

Sjukskriven byggjobbares månadsinkomst:

  • Inkomst före sjukdom:                           27 000 kr/mån
  • SGI (0,97 x 27 000):                                 26 190 kr/mån
  • Sjukpenning (0,8 x 26 190):                   20 952 kr/mån
  • Skatt (skattetab. 32, kolumn 5):            6 112 kr/mån
  • ———————————————————————-
  • Sjukpenning efter skatt:                      14 840 kr/mån

* De skattetabeller som används och anges i ovanstående exemepel är hämtade från skatteverket (skattetabeller för beräkning av preliminär A‑skatt 2014).

**************************************************************

Läs också:

En reaktion på “En sjuksköterska eller byggjobbare förlorar ca 5800 kr/mån vid sjukdom

  1. avatarBo-Johan Dahlqvist

    Jo, det är rent sagt fördjävligt vad de fina herrarna i ”blåställ” (kostym, slips och skjorta) ställt till med. Är du, som jag, arbetslös och ofta sjuk, ja, då har du snart inte råd att leva. Riskerar dessutom att bli utförsäkrad både ur sjuk och arbetslöshetsförsäkringarna. Vad hände med det trygga Sverige? Jo, mycket ville ha mer och de som inget har får betala kalaset.
    Alla dessa nya jobb de lovat. Hur många av dem hamnar utanför Storstäderna???

Kommentarer inaktiverade.