Ifrågasätt Reinfeldt när han talar om 200 000 färre i utanförskap

avatar

Nästa gång du hör Fredrik Reinfeldt eller Anders Borg säga att de minskat ”utanförskapet” med 200 000 människor, eller något liknande, stanna då upp ett tag och tänk efter. När Reinfeldt och Borg talar om ”utanförskapet” finns det nämligen hundratusentals människor som inte, trots att de är de mest socialt och ekonomiskt utsatta av oss, är med i statistiken.

Detta osynliggörande av socialt och ekonomiskt utsatta är ingen tillfällighet. Motivet till detta liksom själva utanförskapsbegreppet är i högsta grad impregnerad av politik och politisk strategi. Om detta har jag tidigare bloggat.

Vilka är det då som inte räknas in i ”utanförskapet”? Ja, det handlar om människor av kött och blod som finns mitt ibland oss. Det rör sig exempelvis om:

  • Elisabet, förskollärare, som stupade i utmattning, orsakad av hypotyreos, julen 2000. Hon blev av med sin ersättning från Försäkringskassan från 1 april 2009, på grund av och strax efter att de nya sjukreglerna börjat gälla. Elisabeth stod utanför systemet och statistiken i ungefär tre år, mellan 2009-2012. Naturligtvis innebar dessa år som ”utförsäkrad” att en stor ekonomisk press sattes på henne. Själv skriver hon om sin ”utförsäkring” med ironisk distans på sin blogg: ”Alltså har jag bidragit till att sänka ohälsotalet i Sverige och det vet vi ju alla hur mycket staten har tjänat på den allt friskare befolkningen! Så trots att jag inte kunnat bidra med min arbetskraft i Arbetslinjens Sverige, så har jag ju ändå på något sätt varit en tillgång för samhället….
  • 40-årige Johan, som nekats ersättning från sjukförsäkringen och idag tvingas tigga för att få pengar till att överleva. ”Som tur är har jag vänner som har hjälpt mig med lite mat och pengar”, säger Johan. Han har en dubbeldiagnos, Asperger och depressioner. Han har levt hela sitt liv i Stockholm. På grund av psykiska besvär var det svårt att klara gymnasiet. Han hoppade av och arbetade fyra år på ett fiskrökeri. Sedan dess har han levt på sjukpenning. Detta har fungerat hyffsat fram tills för några år sedan.
  • Monica Armani, som åkt in och ut ur utanförskapsbegreppet ungefär i samma takt som hon åkt in och ut ur på olika sjukhusbehandlingar för sin psykiska sjukdom. Det paradoxala är att under de perioder som Monica blivit nekad ersättning från Försäkringskassan och mått allra sämst har hon inte tillhört ”utanförskapet”. Men när hon fått sjukpenning, om än på en mycket låg nivå, har hon uppfyllt kriterierna och betraktas då plötsligt som en del av ”utanförskapet”. Monica sätter själv fingret på den springande punkten i en artikel från våren 2013: ”Genom att utförsäkra sjuka så slipper man se dem i sjukförsäkringstalen, de belastar inte längre Försäkringskassan och de upphör till viss del att existera i statistiken … Men så cynisk kan väl inte en regering vara? Eller?”

Monica Armanis fråga är högst berättigad och väl värd att skicka vidare till statsminister Fredrik Reinfeldt. Elisabet, Johan, Monica och hundratusentals andra försäkringslösa räknas nämligen inte in i Reinfeldts och Borgs ”utanförskap”. För att räknas in i ”utanförskapet” måste man antingen ha beviljats ersättning från sjukförsäkringen, a-kassan eller kommunens försörjningsstöd.

Genom att skärpa villkoren till sjuk- och arbetslöshetsförsäkringen har regeringen Reinfeldt samtidigt sänkt sjuk- och arbetslöshetssiffrorna och minskat utanförskapet. Samtidigt som regeringen fattigör allt fler utsatta människor hyfsar man alltså till utanförskapsstatistiken. Här kan man verkligen tala om dubbel bokförning eller ”dubbelstöt”.

Sammanfattningsvis innebär detta på en mer generell nivå:

  • Att en stor del av de över 30 000 svenska medborgare som idag är hemlösa inte finns med i utanförskapsstatistiken.
  • Det handlar också om den del av de ca 500 000 som är arbetslösa och inte är med i någon a-kassa och som samtidigt inte heller får aktivitetsstöd eller försörjningsstöd.
  • Dessutom exkluderas de otaliga tio tusentals sjuka, som på grund av alliansens nya sjukregler förlorat rätten till ersättning från sjukförsäkringen och numera försörjs av en anhörig. Vad har exempelvis hänt med de 16 000 utförsäkrade som varken Försäkringskassan eller Arbetsförmedlingen har några uppgifter om?
  • Dessa liksom många i den kraftigt växande gruppen unga vuxna (16-29 år), som varken arbetar eller studerar och försörjs av en anhörig eller är beroende av den svarta ekonomin, står utanför Reinfeldts och Borgs ”utanförskap”. Denna grupp var ca 200 000 personer år 2010, enligt Arbetsförmedlingen.
  • Däremot räknas en riksdagsman eller en elitidrottare, som bryter foten och behöver tre-fyra veckors sjukskrivning, in i Reinfeldts ”utanförskap”.

Det utanförskapsbegrepp som moderaterna en gång skapat har dessutom av olika borgerliga politiker ett antal gånger ändrat innehåll och betydelse, allt eftersom det passat deras för tillfället olika politiska syften. Detta framgår tydligt av den detaljerade granskning av begreppet som LO-distriktet i Västsverige låtit göra.

Man kan på goda grunder fråga sig om utanförskapsbegreppet är rimligt och om det överhuvudtaget bör användas i samhällsdebatten. På den frågan svarar de flesta seriösa samhällsvetare ett entydigt nej. Att begreppet fortfarande finns kvar, dessutom mitt i centrum för samhällsdebatten, måste nog bland annat tolkas som ett av många uttryck för bristen på fristående granskande journalistik i detta land.

Nästa gång Reinfeldt och Borg talar om hur de minskat utanförskapet – med si eller så många människor eller procent – tänk då på Elisabet, Johan, Monica och alla andra hundratusentals försäkringslösa som inte finns med i Reinfeldts och Borgs kreativa och dubbla utanförskapsbokföring…

*************************

Ta också del av: Intervjun med mig i Expressen angående alliansens sjukförsäkring, intervjun med LOs andre vice ordförande, Ingela Edlund, som berättar om sina erfarenheter och tankar kring dagens sjukförsäkring, Martin G Moberg som också analyserar utanförskapsbegreppet, Olov Abrahamsson skriver om vikten att lyfta fram sjukförsäkringen i valdebatten, Yonna Waltersson i en välfromulerad text om skräcken vid valet av hemtjänst, Kent Werne berättar om Emma Stormdal som drabbats av de nya sjukreglerna, Onådiga luntan som innehåller en rad berättelser från dem stom ställts utanför, ta även del av viktig erfarenhetsbaserad kunskap på Solrosuppropets hemsida, eller varför inte Åsa Forsell på TCO-bloggen, Utredarna, som har gjort en ordentlig genomgång av statistiken.

3 reaktion på “Ifrågasätt Reinfeldt när han talar om 200 000 färre i utanförskap

  1. avatarLisa Lönberg

    Hej Kjell!
    Intressant artikel. Något som jag undrar – och i allt högre grad börjat oroa mig för – är hur sjutton vi ska klara att minska utanförskapet och rädda vår läckande välfärd, med dagens öppenhjärtiga flykting- och invandringspolitik. Med tanke på hur svårt det är för den befintliga befolkningen att hitta arbete, finns det ens någon som tror att alla hundratusentals nyanlända personer ska ha en chans. Jag gillar av princip inte Sverigedemokraterna men anser att de har den enda rimliga flyktingpolitiken. Varför törs sansade politiker och debattörer inte diskutera behovet av en minskad invandring. Endast ultraliberaler som Fredrik Reinfeldt gläds åt att vi snart har omöjliggjort folkhemstanken och välfärden. Det är fruktansvärt naivt av vänsterpolitikerna att inte se detta.

    Vänligen,
    Lisa L., 48 år. Definitivt inte främlingsfientlig. Bara rädd för att vår samhällsmodell kommer att gå under.

    1. avatarKjell Rautio Inläggsförfattare

      Hej Lisa!

      I din text gör du några grundantaganden som måste ifrågasättas:

      Du hävdar att vi har ”behov av en minskad invandring”. Detta är inte alls någon statsvetenskaplig eller nationalekonomisk sanning. Resten av din text genomsyras också av att invandring enbart kostar för övriga medborgare och att invandrare är en belastning. På båda dessa punkter vill jag ifrågasätta dina ”sanningar” eller påståenden.

      Om vi tar det där med kostnad först. I dag är knappt 16 procent av Sveriges befolkning födda i ett annat land. Statistiska centralbyrån beräknar att andelen utrikesfödda kommer att öka något de närmaste åren för att sedan stabiliseras på en nivå kring 18 procent. År 2012 förvärvsarbetade dessutom 54 procent av samtliga flyktingar, skyddsbehövande och deras anhöriga som bor i Sverige. Detta trots att många bara varit i Sverige en kort tid och ännu inte hunnit etablera sig på arbetsmarknaden. OECD uppskattar exempelvis i en rapport från 2013 den sammantagna effekten av invandring på våra offentliga finanser till en kostnad på 0,57 procent av BNP. Att denna kortsiktiga kostnad sedan kan vändas till en långsiktig intäkt är det få som tvivlar på.

      Och så till ”behovet av minskad invandring”, som också är sammankopplad med frågan om en eventuell kostnad. Här vill jag påstå att om det är något vi har behov av så är det motsatsen, d.v.s. en fortsatt stor invandring och en generös och humanitär flyktingpolitik. Men samtidigt måste vi erkänna att vi måste bli bättre på integration, dvs se till att de som flyr från andra länder på ett bättre sätt än idag ges en plats på arbetsmarknaden. Det handlar bland annat om att se till att fler kommuner tar sitt ansvar, även rika moderatstyrda kommuner strax utanför Sthlm…

      Det är en allt för vanlig föreställning är att det bara finns ett visst antal jobb i ekonomin och att invandring då leder till att det blir färre arbetstillfällen för landets egen arbetskraft. Precis som om det handlade om ett ”nollsummespel.” Invandring bidrar positivt till arbetsmarknaden, vilket tyvärr inte märks ett spår av i din text, genom att exempelvis kompensera för underskott av inhemsk arbetskraft inom vissa yrken. Inom flera yrken utbildas idag för få personer för att möta behoven på arbetsmarknaden. Detta betyder att inom flera yrken är risken stor att det kommer att bli en omfattande brist på arbetskraft under de kommande 10 åren.

      Yrkesområden med brist på arbetskraft är exempelvis tekniska arbeten, så som civilingenjörer, pedagogiska yrken, yrken inom data och it samt inom hälso- och sjukvård. Tandläkare och läkare är bristyrken och i dag är nästan var tredje läkare i Sverige och drygt var fjärde tandläkare födda i ett annat land.

      Är det något ekonomerna är ense om så är det att arbetskraftsbrist är tillväxthämmande, både för enskilda företag och för samhällsekonomin i stort. Denna insikt bär också fackliga ekonomer och utredare på. På sikt bedöms bristen på arbetskraft inom vissa yrken att förvärras till följd av kommande års fortsatta stora generationsväxling. I vissa delar av landet kommer tillgången på arbetskraft till och med att minska. Arbetskraftsinvandring utgör ett verktyg för att möta de demografiskt betingade utmaningar vi står inför. Åren 2009¬ – 2012 beviljades exempelvis drygt 10 400 arbetstillstånd till dataspecialister, drygt 3 800 tillstånd beviljades under samma period till arkitekter, ingenjörer och tekniker.

      För det tredje klumpar du ihop människor som lever under väldigt olika omständigheter under etiketten ”invandrare”. Man bör veta att gruppen utrikes födda är en heterogen grupp. År 2013 registrerades till exempel drygt 19 000 uppehållsrätter i Sverige för EES-medborgare och deras familjemedlemmar. De kan t.ex. vara arbetstagare eller egna företagare eller på annat sätt ha tillräckliga medel för sin försörjning. Bland tredjelandsmedborgare som fick uppehållstillstånd i Sverige 2013 var exempelvis 16 000 arbetstagare med arbetstillstånd, 7 600 var studenter, och ca 5 000 var gästforskare, praktikanter, au pairer och adoptivbarn med flera. Ytterligare 10 600 var anhöriga till studenter eller arbetskraftsinvandrare som också ska ha försörjningen ordnad för uppehållstillstånd. Drygt 18 500 var anhöriga till personer som är bosatta i Sverige och är svenska medborgare eller tredjelandsmedborgare. Cirka 40 000 beviljade uppehållstillstånd avsåg flyktingar, skyddsbehövande och deras anhöriga. Under 2013 flyttade dessutom 50 715 personer från Sverige till utlandet. Migrantnettot, det vill säga den sammantagna effekten av in- och utvandring till och från Sverige var alltså drygt 65 000 personer.

      Avslutningsvis Lisa, även om du inte är rasist så bär du på och sprider vidare ”sanningar” om invandrare och invandringspolitik som helt enkelt inte stämmer, d.v.s. det är frågan om fördomar som saknar grund i fakta. Att du dessutom när en konspirationsteori om att det råder ”mörkläggning” på detta politikområde tyder bara på att du inte följt med i valdebatten. Jag faktiskt inte sett en enda valdebatt i TV där frågan inte diskuterats. Lisa, att du liksom SD är i minoritet när det gäller att enbart vilja se invandringens negativa sidor är inte det samma som att ni tystas ner eller att vi andra mörklägger…

  2. avatarkirsten Eriksson

    En sak är
    säker om vi skulle ”skicka hem alla invandrare”
    Då skulle kollektivtrafiken i Malmö stanna. Tusen tack för alla trevliga busschaufförer med utländsk bakgrund. Kirsten

Kommentarer inaktiverade.