Kundvalssystemen verkar må bäst i vissa nationalekonomers modellvärld

avatar

Igår deltog jag, som LOs representant, vid ett SNS-seminarium om arbetarrörelsen och vinsten i välfärden. Jag presenterade där tankarna bakom den underlagsrapport som sekretariatet i LOs välfärdspolitiska utredning tagit fram. Riksdagsledamoten Lena Hallengren berättade om socialdemokraternas förslag.

Sedan fick vi kommentarer från en grupp forskare. LOs och Socialdemokraternas olika förslag fick både ris och ros. Först ut på banan var två nationalekonomer, med tät koppling till näringslivet och dess forsknings- och intresseorganisationer.

Magnus Henrekson, professor i nationalekonomi och VD för IFN (Institutet för näringslivsforskning), var inte oväntat kritisk till att begränsa vinstuttagen i välfärdssektorn. Han var övertygad om att privata företag behövs för att det ska ske förändringar i verksamheterna som gynnar brukarna. Det blir inget förändringstryck om kommunen har monopol. Dessutom menade han att problemen med vinstdriven välfärd var kraftigt överdrivna. Vinsten kan aldrig bli så hög eftersom det är den offentliga sektorn som sätter prislappen, resonerade han.

Per Strömberg, professor i finansiell ekonomi tycker att flera punkter i LO:s förslag är bra, till exempel: bättre kvalitetskontroll, större transparens i bolagens ekonomi, meddelarskydd för personalen. Men han vill absolut inte begränsa vinsterna. Han menar att LO:s förslag om samhällsbolag – där man inte kan ta ut mer i vinst än statslåneräntan plus en procent – skulle omöjliggöra för privata utförare att finnas till och därmed minskar valfriheten. Strömberg uttryckte en grundmurad tilltro till de privata företagens förmåga att bedriva en högkvalitativ välfärdsverksamhet. Att dra ner på kvalitet är inte en bra ”business strategy” för då får företagen inga kunder och kommer inte att tjäna pengar, sade han.

Henreksson och Strömberg slog alltså båda tydligt vakt om de grundprinciper som ligger bakom dagens marknadsbaserade kundvalsmodeller i vår välfärdssektor. Fler kritiska synpunkter i relation till privatiseringarna och avregleringen inom välfärdssektorn framkom dock när två mera oberoende akademiska forskare tog till orda.

Marta Szebehely, professor i socialt arbete och landets främsta omsorgsforskare, slog fast att det idag inte finns någon seriös forskning som visar att privatiseringarna och marknadiseringarna inom äldreomsorgen lett till en bättre kvalitet i verksamheten. Szebehely lyfte dessutom fram att det inte självklart är önskvärt, ur en rad olika aspekter, att marknadsutsätta välfärdstjänster. Det kan exempelvis vara svårt att byta utförare om man valt fel. Det är inte som att gå till frissan, menade hon. Enligt Marta Szebehely vill de äldre, hellre än att välja mellan olika omsorgsbolag, påverka exempelvis när och hur de ska få sin hjälp och vem från hemtjänsten som ska hjälpa dem. Szebehely menade också att det finns stor risk att vinstdriven verksamhet prioriterar ned den viktigaste kvalitetsfaktorn, dvs personalen. Hon var därför positiv till någon form av bemanningskrav. Szebehely lyfte också fram LOs underlagsrapport och rekommenderade den till läsning.

Björn Öckert, docent Institutet för arbetsmarknads- och utbildningspolitisk utvärdering, IFAU, var överens med Szebehely om att personaltäthet kan vara värt att reglera. Personalen utgör idag ungefär 80 procent av kostnaderna och att göra nedskärningar i denna kostnadspost är idag självklart kopplat till möjligheterna att göra vinst. För Öckert var lärartätheten möjligen något som borde regleras. I övrigt lyfte Öckert även fram de högst påtagliga riskerna med att vårt skolpengssystem lätt kan leda till oönskade effekter så som exempelvis ”betygsinflation” och social selektion.

När jag lyssnade till forskarkommentarerna slogs jag av med vilken respekt, trots att de i vissa fall markerade en annan uppfattning, de refererade till den aktuella underlagsrapporten. Detta i sig kändes lite som en kvalitetsstämpel. Även om man kan dra andra slutsatser än de som finns i rapporten tycktes det som att forskarna var ense om att underlagsrapporten var ett exempel på gott ”hantverk”. Detta var naturligtvis glädjande.

En annan reflektion jag gjorde var att det är stor skillnad mellan de två förstnämnda och de två sistnämnda kommentatorerna. De marknadsbaserade kundvalsmodeller som vi idag har i välfärdssektorn tycks fungera bäst i den nationalekonomiska (neoklassiska) modellvärlden. Ju mer närstående näringslivets intresseorganisationer som nationalekonomen ifråga är ju bättre verkar dessutom kundvalsmodellerna fungera. Men när dessa marknadsbaserade system utsätts för en ordentlig empirisk granskning börja fakta sparka. En rad negativa effekter kan då noteras; allt från social selektion och snedvridna incitamentsstrukturer till ineffektivt använda resurser och risk för allvarliga kvalitetsbrister.

Jag tillhör visserligen dem som anser att det inte finns något så praktiskt som en bra teori. Men när teorin och praktiken börjar leva två till synes skilda liv bör man nog stanna upp och släppa fram självkritisk reflektion. Annars är risken stor att man går vilse i de egna slutsatserna…

Men på det hela taget var ändå seminariet både intressant och välordnat. SNS ska ha ett stort tack för att man på detta sätt försökte fördjupa och nyansera diskussionen i en av de viktiga välfärdsfrågorna. En fråga som antagligen bara kommer att bli mer aktuell ju närmare valdagen vi kommer. Nu när arbetarrörelsen presenterat en rad olika åtgärder för att komma tillrätta med problem, som kan kopplas till vinstdriften i välfärden, undrar man givetvis vad regeringen ska göra. Kommer de fortsätta att sitta med armarna i kors?

**********************************

Press: DN1, DN2, DN3, DN4, SvD1, SvD2, SVD3, SvD4, SvD5, SvD6

Bloggat:  Ett Hjärta Rött omm utförsäljning av gemensam egendom i Sthlm, Camilla Wedin om Teknikföretagen, Peter Johansson om Alliansen och MP och jobbtraficking, Carola Andersson om tvånget att vara billig, Martin Moberg om  Vi och Dom Sverige i 2013, Peter Högberg om klyftor, Lena Sommestad om S och mål för kvinnojobb.

4 reaktion på “Kundvalssystemen verkar må bäst i vissa nationalekonomers modellvärld

  1. avatarLena Sommestad

    Tack för denna utförliga redovisningen från seminariet!
    Jag hade planerat att gå men hamnade i sjuksängen istället.
    LO:s inspel i debatten är synnerligen värdefullt.

  2. avatarKjell Rautio Inläggsförfattare

    Trist att du inte kunde närvara. Hoppas du snart blir frisk. Din kunskap och dina insikter är viktiga för arbetarrörelsen. Krya på dig!

Kommentarer inaktiverade.