Spiken i kistan för betyg från årskurs 4

avatar

Jag trodde, på riktigt, att jag inte skulle behöva skriva det här blogginlägget. Frågan om betyg från årskurs fyra borde försvunnit från dagordningen samtidigt som den borgerliga regeringen flyttade ut från Rosenbad. Jag trodde att till exempel Moderaterna skulle vara lättade över att slippa driva ännu en evidenslös luftpastej signerad Björklund genom kammaren.

Dessvärre hade jag fel. Alliansen har valt ut just förslaget om betyg från årskurs fyra till vårens slagträ mot regeringen och de har upprepade gånger sagt att de, med stöd av Sverigedemokraterna, tänker rösta igenom det i riksdagen. Så jag skriver det här nu och sen får det vara färdigdiskuterat. Det är så mycket annat i skolan som så akut behöver vår uppmärksamhet.

För det första: I skollagen står det att alla undervisning och utbildning ska bedrivas på vetenskaplig grund och beprövad erfarenhet. Detta skrevs in 2010, så vår tidigare utbildningsminister med enturage borde minnas. 2013 var första gången som det sattes betyg i årskurs sex. Detta har, av naturliga skäl, ännu inte utvärderats ordentligt. Om det ska tas ytterligare steg i betygsfrågan bör man invänta resultaten från en sådan utvärdering. Vad har det för effekt på elevernas kunskap, lärarnas undervisningssätt, relationerna i skolan, elevernas hälsa?

För det andra: Låt oss titta lite på den vetenskapliga grund och beprövade erfarenhet som faktiskt finns i frågan om tidigare betyg. Idag lämnade Vetenskapsrådet över en omfattande genomgång av nationell och internationell betygsforskning till Skolforskningsinstitutet. Över 6000 artiklar har de gått igenom och de har inte hittat ”en enda vetenskapligt publicerad artikel som förespråkar tidig betygsättning”. Resultatet av genomgången visar att ”betygens effekt på lärande inte är så stor men att det finns en negativ effekt för lågpresterande. För elever som presterar bättre så kan det i liten utsträckning vara sporrande men generellt spelar det inte så stor roll”.

Slutsatsen av forskningsgenomgången är: Effekten är mer negativ för svag presterande elever än den är positiv för högpresterande.

För det tredje: Det som verkligen har positiv effekt på prestationer är formativ bedömning, alltså tydlig feedback och information om vad som kan förbättras. Det gäller förövrigt både skolelever och högskolestudenter, allt enligt Vetenskapsrådet. Framför allt ska det ske i klassrummet, i skolvardagen, tydligt kopplat till den uppgift det gäller. Men den individuella utvecklingsplanen med skriftliga omdömen kan också vara ett bra forum för detta och ett sätt att involvera föräldrarna. Men tanken är att just utvecklingsplanen ska ersättas av betyg eftersom ”föräldrarna har rätt till tydlig information”. En plan med beskrivningar om vad eleven behöver utveckla mot, till exempel, ett C.

Båda lärarfacken är emot det här. Skolledarna är emot. Båda elevorganisationerna är emot. Vetenskapsrådet och Vetenskapsakademin är emot. Skolverket, Skolinspektionen, Arbetsmiljöverket, Lärarhögskolor är emot. Uppsala universitet tycker snarare att man borde ta bort betygen i år 6 och 7 och återgå till att få betyg först i årskurs 8. Naturligtvis är också LO emot införandet av betyg i årskurs 4, bland annat av ovannämnda skäl.

Så. Det räcker nu. Alla kan göra och tänka fel, det har varit en märklig höst i svensk politik. Än finns det tid att ta sig samman och göra rätt. Som pedagogikprofessorn och Vetenskapsrådets projektledare Christer Lunddahl säger:

– Att fatta beslut nu, eller ens nästa år, vore ansvarslöst.

Etiketter: , , , ,