Språkets makt över tanken och ordet ”omställningsförsäkring”

avatar

Idag är det många politiker, tyvärr även en del på vänsterkanten, som okritiskt börjat prata om sjukförsäkringen som enbart en ”omställningsförsäkring”. Men detta riskerar att leda tanken i fel riktning. Självklart ska sjukförsäkringens regelverk underlätta omställning till annat jobb när det är nödvändigt. Men sjukförsäkringen är ändå ingen omställningsförsäkring. Den bär på en hel del andra uppgifter.

Sjukförsäkringen är en socialförsäkring som ska trygga ekonomin, inte bara för personer som är kortidssjuka och har en omställningsförmåga. I sjukförsäkringen ingår också sjuk- och aktivitetsersättningen (tidigare benämnd förtidspension) som ska trygga ekonomin för personer som inte kan arbeta för att de drabbats av en långvarig eller permanent nedsättning av arbetsförmågan. Många av dessa personer återfår tyvärr aldrig sin arbetsförmåga. Sjuk- och aktivitetsersättningen är dessutom inte en obetydlig del av sjukförsäkringen.
Idag är det fler sjukfrånvarodagar (ohälsotalet) som täcks av sjuk- och aktivitetsersättning än sjuk- och rehabiliteringspenning, vilket tydligt illustreras av ovanstående diagram från Försäkringskassan.

Därför leder det tanken i fel riktning att tala om sjukförsäkringen som enbart en omställningsförsäkring. Gör man det går man bara moderaterna tillmötes, som ytterligare vill öka trycket på den som drabbats av sjukdom att snabbt ställa om till ett annat yrke än det man utbildats till eller jobbat inom. Moderaternas syfte är tudelat, dels vill de minska utgifterna för sjukförsäkringen för att skapa utrymme för sina skattesänkningar och dels vill de avlöva arbetsgivarna från ansvar för den arbetsrelaterade ohälsan.

Språkets makt över tanken ska inte underskattas. Är det några som insett detta så är det diverse tankesmedjor och lobbyister på högerkanten. De talar systematiskt om socialförsäkringarna som ”bidragssystemen” och om skattekvoten (skatternas andel av BNP) som ”skattetrycket”. Syftet är naturligtvis att skapa så bred acceptans som möjligt i samhällsdebatten för sin ideologiska agenda, dvs att dra ner på den offentliga välfärden för att skapa utrymme för stora skattesänkningar.

Ska vi lyckas försvara och utveckla den generella välfärdspolitiken krävs såväl reformistisk kreativitet, politiskt vilja som en genomtänkt strategi. De mekanismer som stänger ute, skapar vanmakt och stigmatiserar måste synliggöras. En viktig del i detta arbete handlar om att vara uppmärksam på och ifrågasätta de ideologiskt impregnerade begrepp som varit i säck (dvs näringslivets konsult- och lobbyorganisationer) innan de kom i påse (dvs blivit ett viktigt begrepp i samhällsdebatten).

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *