Stoppa fattiggörandet av sjuka!

avatar

LO ansluter sig till de krav som ett antal kända svenskar igår förde fram i Dagens Arena. Där skriver Monica Armini, Sven Wollter, Mikael Wiehe och Maria Wallin m.fl. om de eländiga ekonomiska förhållanden som många sjuka lever under. Idag har Sverige, enligt regeringens egen utredare, sannolikt OECD-världens strängaste regler för att bli beviljad sjukersättning (tidigare förtidspension). Om man får bifall på sin ansökan om sjukersättning är det knappast frågan om några större summor. Många får så låga ersättningar att de ändå tvingas låna av anhöriga eller söka försörjningsstöd (socialbidrag) för att klara av tillvaron.

Utan tvivel måste sjukersättningen höjas så att den går att leva på. Dessutom måste regelveket göras mer rättssäkert och rimligt, så att fler långtidsjuka kan känna ekonomisk trygghet. Detta är bara några av de förslag som LO lyfter fram i rapporten Framtidens sjukförsäkring.

Sedan har vi alla utförsäkrade från den s.k. rehabiliteringskedjan. Hittills har ca 77 000 personer utförsäkrats när de passerat den bortre tidsgränsen. Enligt en rapport från fackförbundet Kommunal, ”Kedjan som brast”, blev ungefär 80 procent av de långtidssjuka kommunalarna fattigare när de passerade den bortre tidsgränsen i sjukförsäkringen och hänvisades till Arbetsförmedlingen. Andra blir av med sin ersättning vid någon av de tidigare tidsgränserna och blir då allt för ofta ekonomiskt beroende av anhörig eller tvingas söka försörjningsstöd (socialbidrag). Dessutom blir många fler unga idag jämfört med tidigare beroende av aktivitetsersättning (sjukersättning för dem under 30 år), försörjningsstöd eller tvingas leva på anhöriga.

Att försörjningsstödet idag, fram för allt till följd av regeringens nedskärningar i a-kassan och sjukförsäkringen, allt för ofta tvingas bära trygghetsförsäkringarnas uppgifter och bistå sjuka och arbetslösa är fullständigt orimligt. I en ny studie visar fackförbundet SSR att ungefär 80 procent av alla västmanlänningar som får försörjningsstöd istället borde få hjälp av a-kassa eller sjukförsäkring. I Köping är siffran nästan 90 procent. SSR baserar sin statistik på 2012 års siffror från Socialstyrelsen och menar att det ser ungefär likadant ut i hela landet. Detta är både skrämmande och uppseendeväckande.

SSRs analys stämmer också väl överens med den som LOs förste vice ordförande Tobias Baudin och professor Tapio Salonen nyligen gjode i Sydsvenska Dagbladet. Där skriver de: ”Försörjningsstödet får idag i ökande grad täcka upp när andra generella system brister. Detta är en utveckling som accentuerats kraftigt de senaste åren, inte minst till följd av de stora regelförändringar som regeringen genomfört i sjukförsäkringen och a-kassan. Den genomsnittliga bidragstiden har gradvis ökat från 4,3 till 6,6 månader per år mellan 1990 och 2012.”

Men problemen stannar inte där. Extra hårt slår regeringens sjukregler mot de grupper som just nu växer i antal och driver upp sjuktalen till allt högre nivåer, nämligen de med stressrelaterad ohälsa eller psykisk sjukdom. Anki Sandberg, förbundsordförande Riksförbundet Attention och samordnare Nationell Samverkan för Psykisk Hälsa (NSPH) skrev nyligen tillsammans med Birgit Hansson som är ordförande i Riksförbundet Balans och ordförande NSPH:s arbetsgrupp för socialförsäkringsfrågor i Dagens Samhälle: ”Psykisk sjukdom och funktionsnedsättning leder till dålig ekonomi. Dålig ekonomi är i sig en riskfaktor för psykisk ohälsa och de negativa faktorerna förstärker varandra. Reglerna i sjukförsäkringen och arbetslinjen måste vara betydligt mer flexibla och anpassningsbara för att människor med psykisk ohälsa ska ges en rimlig möjlighet att ta sig ur denna onda spiral.”

Sjukförsäkringen så som den idag är utformad tar ingen hänsyn till hur de psykiska  sjukdomarna utvecklas och hur lång tid det tar att bli frisk. Många befinner sig därför i en tröstlös väntan på utredning, diagnos, behandling eller (re)habilitering när de enligt regeringens tidsgränser ska börja arbeta eller föras över till Arbetsförmedlingen. Då blir mötet med Försäkringskassan knappast uppbyggligt. Tvärtom riskerar tidsgränserna att bli kontraproduktiva genom att sätta ytterligare press på en grupp människor vars sjukdomsorsak är stressrerlaterad.

Detta är bakgrunden till LOs krav på att den parlamentariska socialförsäkringsutredningen ska se över hur tidsgränserna fungerar i praktiken, inte minst i relation till dem av oss som drabbats av stressrelaterad ohälsa eller psykisk sjukdom.

Avslutningsvis är det lätt att hålla med Monica Armini, Sven Wollter, Mikael Wiehe och Maria Wallin m.fl. när de skriver: ”Det är bekvämt att ducka för påminnelsen om att vi alla är sköra, men det är en farlig väg att gå. Vem som helst kan när som helst bli sjuk eller skadad och få men för livet. Låt oss se till att det inte behöver likställas med extrem fattigdom.”

****************************

Läs också: Torun Carrfors krönika ”Vem vågar sjukskriva sig?” och Jenny Wennberg, Roger Jönsson, Margit Silberstein, SVT Tvärsnytt, Peter Franke, Cecilia Dalman-Eek, Olov Abrahamsson, Tomas Ramberg, Sofia Lund, Roger Mogert, Dagens Industri, Eva Nordmark o Göran Arrius, Staffan Lindström, Martin G Moberg, Peter Johansson, Bengt-Urban Fransson, Robert Björkenwall

4 reaktion på “Stoppa fattiggörandet av sjuka!

  1. avatarFredrick

    Jag har egen erfarenhet av FK och Arbetsförmedlingen och sjukersättningen.
    Arbetsförmågan ska prövas men att hitta lämpliga arbeten idag är svårt.
    Bra att LO driver dessa frågor.

  2. avatarElisabeth

    Mitt under utredning av mina hälsoproblem så beslutar försäkringskassan att dra in min sjukpenning. Nu har jag hamnat mellan stolarna och får inte hjälp varken från försäkringskassan eller arbetsförmedlingen. Får nu sälja av hela vårt bohag och vi måste flytta fast jag inte klarar av att ta mig ur sängen själv. Har inga anhöriga eller vänner med pengar. Kan inte få hjälp från soc eftersom min sambo har en HELTIDSLÖN på 13000 kr efter skatt. Det här är tacken man får av samhället för att man betalar så förbannat mycket skatt och lever ärligt. Hur fan ska man orka?

  3. avatarJosef Boberg

    ”Det är bekvämt att ducka för påminnelsen om att vi alla är sköra, men det är en farlig väg att gå. Vem som helst kan när som helst bli sjuk eller skadad och få men för livet. Låt oss se till att det inte behöver likställas med extrem fattigdom.”

    Jo… – så är det – och det gäller ju att skapa mat och framtid för alla – globalt sett.

    ”Kardinaltecknet för Paradiset är att det finns i ÖverFlöd av allt för alla. Att Wi lever i ett paradisiskt ÖverFlöd av tillgång på t ex mat globalt sett – styrks av att det i dags dato produceras mat som mer än väl räcker till för ca tolv miljarder människor – och Wi är ju bara ca sju miljarder.

    Lik förbannat ÄR det så att av dom som dör varje år avlider ca 1/3-del på grund av direkt svält eller undernäringsrelaterade sjukdomar – varav ett litet barn var femte sekund av direkt svält = ca 6 300 000 (ca 6,3 miljoner !) små barn varje nytt år. Humant ?

    För att råda bot på detta vansinne så kan ALLA världens länder (under t ex 2014 ?) ”lätt som en plätt” successivt växla ifrån det nuvarande systemet att till hög ränta låna LuftPengar till sina budgetunderskott – direkt och/eller indirekt av bankirerna Rothschild – istället för att helt lagligt som suveräna stater själva producera räntefria pengarna. Video om ca sju minuter med Ellen Hodgson Brown om det här här.

    För lite pengar i cirkulation i samhället = för hög arbetslöshet (mer än 2-3 procent) = lågkonjunktur = helt onödigt slöseri med samhällsresurser.

    Bevisligen klarar ej bankerna av att se till så att mängden pengar i cirkulation blir lagom = arbetslösheten ligger på en naturlig nivå – föranledd av att folk byter jobb ett antal gånger under sina yrkesverksamma år.” – slut citat härifrån .

    I o f s så kan jag ha fel i detta – men det kan jag ej föreställa mig att jag har. Vad tror Du ?

    Fridens… / Josef

Kommentarer inaktiverade.