Uteliggare och hemlösa får inte plats i moderaternas utanförskap

avatar

Den som har makten över språket har oftast makten över tanken, eftersom vi tänker med hjälp av ord. Den som vill ha en grundläggande förändring tillstånd strävar därför ofta efter att fylla gamla ord med nytt innehåll eller, om det inte går, konstruera nya. Detta är en bransch som de ”nya moderaterna” behärskat de senaste decenniet.

Det mest tydliga exemplet på nymoderaternas språkliga hegemoni är nog begreppet ”utanförskap”. Begreppet tillkom, i Per Schlingmanns nyspråkliga moderata ordverkstad strax före riksdagsvalet 2006, som ett kampanjord för att medvetet framställa den socialdemokratiska välfärdsstaten i dålig dager. Vad vi har att göra med är alltså ett politisk propagandabegrepp som syftar till att styra våra tankar i en bestämd riktning.

Visst vann moderaterna stark genklang med sin nya terminologi. Men ännu är inte striden avgjord. Många är de som utifrån olika perspektiv kritiserat begreppet. Alliansens påstående i valrörelsen 2006, att mer än en miljon människor befinner sig i ”utanförskap” och utgör en armé av ”massarbetslösa”, är grovt missvisande och ett oansvarigt bruk av offentlig statistik anser exempelvis Bo Jangenäs och Levi Svenningsson i rapporten Innanför “utanförskapet”. De lyfter bland annat fram:

Begreppet mäter inte frånvaro från arbetsmarknaden i någon generell bemärkelse, utan enbart sådan frånvaro som kompenseras med ekonomisk ersättning från socialförsäkringssystemen. De som verkligen står utanför trygghetssystemen räknas, hur konstigt det än kan låta, inte in i ”utanförskapet”.

• Regeringen kan enkelt minska utanförskapet enbart genom att förkorta ersättningstiderna eller skärpa kvalifikationskraven i trygghetsförsäkringarna, alldeles oavsett vilka effekterna blir på faktisk sysselsättning, arbetslöshet eller sjukfrånvaro.

• En indikator på utanförskap som baseras på ekonomisk ersättning och hur många som nyttjar socialförsäkringarna kan lätt manipuleras för politiska syften.

• Dessutom kan inte utanförskapsbegreppet användas vid seriösa internationella jämförelser rörande framgång i sysselsättnings- eller välfärdspolitiken. Välfärdsstater med generösa trygghetssystem, till exempel de skandinaviska länderna, kommer i sådana jämförelser automatiskt att framstå som mindre framgångsrika enbart därför att personer som inte kan försörja sig själv på förvärvsarbete där har större tillgång till olika offentliga trygghetssystem.

Vill man hårdra det hela kan man uttrycka det så här; Det är enkelt att skapa ett samhälle helt utan ”utanförskap”. Avskaffa alla offentliga skyddsnät och låt människor falla rakt ned i hemlöshet eller tas om hand av anhöriga när de exempelvis drabbas av sjukdom eller arbetslöshet. Utan socialförsäkringar – inget ”utanförskap”. Det är således ett synnerligen ideologiskt impregnerat begrepp vi har att göra med.

Även ansedda akademiker, som normalt sett inte brukar utmärka sig i den partipolitiska debatten, har tagit till orda i frågan. En av dem är en av landets främsta arbetsmarknadsforskare, professorn i nationalekonomi vid Uppsala Universitet Bertil Holmlund. I en mycket välformulerad och intressant artikel i Upsala Nya Tidning ifrågasätter han i grunden hela utanförskapsbegreppet.

Här är några smakprov ur artikeln: ”Att beskriva all frånvaro från arbete som kompenseras med ekonomisk ersättning från socialförsäkringssystemen som utanförskap gränsar till missbruk av modersmålet /…/ Att tala om utanförskap må vara effektiv politisk retorik, men att välja antalet helårsekvivalenter som central indikator på framgång i sysselsättningspolitiken skapar pedagogiska problem /…/ Finansministern är visserligen en god pedagog men hans pedagogiska talanger borde användas till något viktigare än utanförskapsexercis.”

Alliansens utanförskapsbegrepp borde i dagsläget vara avfört från den seriösa politiska debatten. Att det inte är det visar på vilka enorma opinionsresurser som står de borgerliga partierna och framför allt moderaterna tillbuds.

Den sakligt och vetenskapligt grundade kritiken har länge varit massiv – att använda begreppet har av seriösa forskare och samhällsdebattörer beskrivits som både ”statistikmissbruk” och ”manipulation”. Dessutom lämnar alliansens utanförskapsbegrepp dem som står allra längts bort från arbetsmarknaden, de arbetslösa elller sjuka som rasat igenom det allt grovmaskigare sociala skyddsnätet och tvingas leva på anhöriga eller tvingats ta emot nådegåvor från kyrkorna eller tigga – just det, utanför.

De allra fattigaste och vanmäktigaste av oss, växer idag kraftigt i antal. De försäkringslösa blir fler, allt fler arbetslösa står utan a-kasseersättning och ett växande antal sjuka utförsäkras från sjukförsäkringen. Detta är i mycket en direkt effekt av regeringens regelförändringar på a-kasseområdet och inom sjukförsäkringen. Men med det ”utanförskapsmått” som regeringen använder sig av innebär att fler hamnar ”utanför utanförskapet” inget större problem, eftersom de ju inte syns i utanförskapsstatistiken…

**************************

Läs också: Martin G Moberg – alltid lika relevant och intressant, Socialdemokraterna i Region Skåne om landstingspolitiken, Olov Abrahamsson om sjukförsäkringen, Yonna Waltersson om skräcken vid valet av hemtjänst, Kent Werne berättar om Emma Stormdal som drabbats av de nya sjukreglerna, Monica Armani som själv upplevt hetsjakten på sjuka, Onådiga luntan som innehåller en rad berättelser från dem stom ställts utanför, ta även del av viktig erfarenhetsbaserad kunskap på Solrosuppropets hemsida, eller varför inte Åsa Forsell på TCO-bloggen, Utredarna, som har gjort en ordentlig genomgång av statistiken? Läs även Mariann Björkemarkens initierade och intressanta artikel om ”utanförskapsbegreppet” i Socialpolitik och den rapport hon gjort för LO i Västsverige.

3 reaktion på “Uteliggare och hemlösa får inte plats i moderaternas utanförskap

  1. avatarDangerous Beans

    Heja Kjell! På dom bara! Det är obegripligt att det är så lite opinion mot denna systemomvandling av vårt samhälle. Men när 15 nassar demonstrerar – då är det uppslutning. Trots att det inget betyder i jämförelse med att Alliansen håller på och avskaffar välfärdssamhället. För redan i dag är maskorna för glesa. Varför ska jag betala skatt när jag inte kommer att få något skydd om jag blir sjuk eller arbetslös?

  2. avatarLisa Lönberg

    Hur sjutton ska vi klara att rädda vår läckande välfärd, med dagens öppenhjärtiga flykting- och invandringspolitik. Med tanke på hur svårt det är för den befintliga befolkningen att hitta arbete, finns det ens någon som tror att alla hundratusentals nyanlända personer ska ha en chans. Jag gillar av princip inte Sverigedemokraterna men anser att de har den enda rimliga flyktingpolitiken. Varför törs sansade politiker och debattörer inte diskutera behovet av en minskad invandring. Endast ultraliberaler som Fredrik Reinfeldt gläds åt att vi snart har omöjliggjort folkhemstanken och välfärden. Det är fruktansvärt naivt av vänsterpolitikerna att inte se detta. Flera jag känner (som liksom jag är statsvetare eller ekonomer) förundras över all mörkläggning i denna fråga. Vi kan dessvärre inte kombinera folkhemstankens trygga välfärdssystem och dagens invandring. Kan det rentav av vara den stora invandringen som medför att vi behöver arbeta till 70 år och att vård, skola och omsorg tar allt mer stryk.

    Vänligen,
    Lisa L., 48 år. Definitivt inte främlingsfientlig. Bara rädd för att vår samhällsmodell kommer att gå under.

    1. avatarKjell Rautio Inläggsförfattare

      Hej Lisa!

      Du har skrivit en likande kommentar i en annan bloggpost som jag skrivit. Innehället i din text är densamma nu som då. Därför väljer jag att svara på samma sätt i denna blogg post. I denna text, liksom i den andra, gör du några grundantaganden som måste ifrågasättas:

      Du hävdar att vi har ”behov av en minskad invandring”. Detta är inte alls någon statsvetenskaplig eller nationalekonomisk sanning. Resten av din text genomsyras också av att invandring enbart kostar för övriga medborgare och att invandrare är en belastning. På båda dessa punkter vill jag ifrågasätta dina ”sanningar” eller påståenden.

      Om vi tar det där med kostnad först. I dag är knappt 16 procent av Sveriges befolkning födda i ett annat land. Statistiska centralbyrån beräknar att andelen utrikesfödda kommer att öka något de närmaste åren för att sedan stabiliseras på en nivå kring 18 procent. År 2012 förvärvsarbetade dessutom 54 procent av samtliga flyktingar, skyddsbehövande och deras anhöriga som bor i Sverige. Detta trots att många bara varit i Sverige en kort tid och ännu inte hunnit etablera sig på arbetsmarknaden. OECD uppskattar exempelvis i en rapport från 2013 den sammantagna effekten av invandring på våra offentliga finanser till en kostnad på 0,57 procent av BNP. Att denna kortsiktiga kostnad sedan kan vändas till en långsiktig intäkt är det få som tvivlar på.

      Och så till ”behovet av minskad invandring”, som också är sammankopplad med frågan om en eventuell kostnad. Här vill jag påstå att om det är något vi har behov av så är det motsatsen, d.v.s. en fortsatt stor invandring och en generös och humanitär flyktingpolitik. Men samtidigt måste vi erkänna att vi måste bli bättre på integration, dvs se till att de som flyr från andra länder på ett bättre sätt än idag ges en plats på arbetsmarknaden. Det är en viktig framtidsutmaning. Det handlar bland annat om att se till att alla kommuner tar sitt ansvar, även rika lågskattekommuner strax utanför Sthlm…

      Det är en allt för vanlig föreställning är att det bara finns ett visst antal jobb i ekonomin och att invandring då leder till att det blir färre arbetstillfällen för landets egen arbetskraft. Precis som om det handlade om ett ”nollsummespel”. Invandring bidrar positivt till arbetsmarknaden, vilket tyvärr inte märks ett spår av i din text, genom att exempelvis kompensera för underskott av inhemsk arbetskraft inom vissa yrken. Inom flera yrken utbildas idag för få personer för att möta behoven på arbetsmarknaden. Detta betyder att inom flera yrken är risken stor att det kommer att bli en omfattande brist på arbetskraft under de kommande 10 åren.

      Yrkesområden med brist på arbetskraft är exempelvis tekniska arbeten, så som civilingenjörer, pedagogiska yrken, yrken inom data och it samt inom hälso- och sjukvård. Tandläkare och läkare är bristyrken och i dag är nästan var tredje läkare i Sverige och drygt var fjärde tandläkare födda i ett annat land.

      Är det något ekonomerna är ense om så är det att arbetskraftsbrist är tillväxthämmande, både för enskilda företag och för samhällsekonomin i stort. Denna insikt bär också fackliga ekonomer och utredare på. På sikt bedöms bristen på arbetskraft inom vissa yrken att förvärras till följd av kommande års fortsatta stora generationsväxling. I vissa delar av landet kommer tillgången på arbetskraft till och med att minska. Arbetskraftsinvandring utgör ett verktyg för att möta de demografiskt betingade utmaningar vi står inför. Åren 2009¬ – 2012 beviljades exempelvis drygt 10 400 arbetstillstånd till dataspecialister, drygt 3 800 tillstånd beviljades under samma period till arkitekter, ingenjörer och tekniker.

      För det tredje klumpar du ihop människor som lever under väldigt olika omständigheter under etiketten ”invandrare”. Man bör veta att gruppen utrikes födda är en heterogen grupp. År 2013 registrerades till exempel drygt 19 000 uppehållsrätter i Sverige för EES-medborgare och deras familjemedlemmar. De kan t.ex. vara arbetstagare eller egna företagare eller på annat sätt ha tillräckliga medel för sin försörjning. Bland tredjelandsmedborgare som fick uppehållstillstånd i Sverige 2013 var exempelvis 16 000 arbetstagare med arbetstillstånd, 7 600 var studenter, och ca 5 000 var gästforskare, praktikanter, au pairer och adoptivbarn med flera. Ytterligare 10 600 var anhöriga till studenter eller arbetskraftsinvandrare som också ska ha försörjningen ordnad för uppehållstillstånd. Drygt 18 500 var anhöriga till personer som är bosatta i Sverige och är svenska medborgare eller tredjelandsmedborgare. Cirka 40 000 beviljade uppehållstillstånd avsåg flyktingar, skyddsbehövande och deras anhöriga. Under 2013 flyttade dessutom 50 715 personer från Sverige till utlandet. Migrantnettot, det vill säga den sammantagna effekten av in- och utvandring till och från Sverige var alltså drygt 65 000 personer.

      Avslutningsvis Lisa, även om du inte är rasist så bär du på och sprider vidare ”sanningar” om invandrare och invandringspolitik som helt enkelt inte stämmer, d.v.s. det är frågan om fördomar som saknar grund i fakta. Att du dessutom när en konspirationsteori om att det råder ”mörkläggning” på detta politikområde tyder bara på att du inte följt med i valdebatten. Jag inte sett en enda valdebatt i TV där frågan inte diskuterats. Lisa, att du liksom SD är i minoritet när det gäller att enbart vilja se invandringens negativa sidor är inte det samma som att ni tystas ner eller att vi andra mörklägger…

Kommentarer inaktiverade.