Bra med låg ränta, men det krävs mer!

avatar

Riksbankens beslut att lämna styrräntan oförändrad var viktigt, men med tanke på de senaste månadernas prisutveckling och höjningen i december knappast oväntat. I november ökade KPIF betydligt långsammare än vad Riksbanken förväntade medan prisutvecklingen i december hamnade nära prognosen. Värt att notera är att årsförändringen i KPIF exklusive energi fortfarande i december låg på cirka 1,5 procent.

Svensk konjunktur kulminerade under hösten 2018 och tillväxttalen blir därför lägre de närmaste åren. I LO-ekonomernas Ekonomiska utsikter hösten 2018 pekade vi på minskat bostadsbyggande, svagare investeringar och en internationell konjunkturavmattning som de viktigaste orsakerna. Nu har de negativa signalerna förstärkts. Den inhemska handeln (en viktig indikator på hushållens konsumtionsutgifter) utvecklades mycket svagt det fjärde kvartalet 2018, samtidigt har osäkerheten om den globala konjunkturen blivit större. För Sveriges del är det särskilt oroande att Euroområdets utveckling ser svagare ut.

Arbetsmarknaden har utvecklats starkt under flera år, både sysselsättningen och arbetskraften har ökat snabbt. Fram till för ett år sedan sjönk också arbetslösheten – ned till under 6,5 procent i säsongsrensade tal – sedan dess har dock ökningen av antalet sysselsatta och antalet i arbetskraften hållit jämna steg. Någon enstaka månad har arbetslösheten tangerat 6 procent, men låg i genomsnitt på 6,3 procent under 2018. Med en svagare konjunktur riskerar nu arbetslösheten att vända uppåt.

Från vårt perspektiv är det ett stort misslyckande att arbetslösheten inte kommit markant under sex procent, ens i en högkonjunktur. Det viktigaste målet för den ekonomiska politiken måste vara att pressa ned arbetslösheten ytterligare. Låga löneökningar och låg inflation ger Riksbanken utrymme att hålla kvar den låga styrräntan, enligt vår mening bör man inte höja förrän det finns tydliga tecken på att löner och priser ökar snabbare. Men det räcker inte.

Starka offentliga finanser ger också utrymme för en expansiv finanspolitik, utöver det så kallade reformutrymmet. Det saknas inte områden för satsningar – välfärdstjänster som vård, skola, äldreomsorg och barnomsorg; investeringar i infrastruktur samt satsningar på vuxenutbildning och arbetsmarknadsutbildning.

Inte minst de sistnämnda är viktiga utbudsstärkande åtgärder för att förbättra jobbchanserna för arbetslösa. Utan utbildning eller erfarenhet kommer det fortsatt vara svårt att få jobb. Men det är inte bara inom yrken som kräver långa utbildningar som efterfrågan bedöms bli stor de närmaste åren. I Arbetsförmedlingens rapport Var finns jobben 2019 anges anläggningsarbetare, anläggningsmaskinförare, betongarbetare, murare, målare, buss-, spårvagns- och lastbilsförare, elektriker, kockar, fordonsmekaniker, fordonsreparatörer, slaktare, styckare, träarbetare, snickare, undersköterskor samt VVS-montörer som yrken där det kommer att vara mindre konkurrens om jobben. Både samhället och de arbetslösa skulle tjäna på en utbyggnad av relevant utbildning, men då måste det också finnas lämplig studiefinansiering för den enskilde.

Nu när konjunkturen försvagas samtidigt som det troligtvis skulle kunna finnas möjligheter att ytterligare minska arbetslösheten förespråkar vi fortsatt låg ränta, en expansiv finanspolitik och satsningar på arbetsmarknadspolitiken. Sänkta skatter för höginkomsttagare sänker inte arbetslösheten, men försvårar finansieringen av en vettig politik.