Mindre jämlik jämställdhet också när skatten sänks för de rikaste

avatar

I 2019 års jämställdhetsbarometer är en viktig fackligfeministisk fråga om de 73 punkterna i den sakpolitiska överenskommelsen mellan Socialdemokraterna, Centerpartiet, Liberalerna och Miljöpartiet kan bidra till att uppnå målet om ekonomisk jämställdhet – så att alla kvinnor och män på ett självständigt sätt har makt att forma samhället och sina egna liv.

Den politiska inriktningen är klart marknadsliberal, vilket innebär ett ökat tryck på löner och villkor i synnerhet i de kvinnodominerade arbetaryrkena. Det vill säga på de jobb som redan är förknippade med de lägsta lönerna och sämsta anställnings- och arbetsvillkoren. 

Sammantaget vältras kostnaderna för arbetslöshet och för att skaffa sig kunskap som efterfrågas på arbetsmarknaden i högre grad över på enskilda individer. Den övergripande risken är därmed att skillnaderna ökar mellan dem som redan har trygga jobb och höga löner och dem som har otrygga jobb och låga löner. I detta finns – vilket blir tydligt i jämställdhetsbarometern – klara jämställdhets- och jämlikhetsdimensioner.

Januariöverenskommelsen bäddar kort sagt för att toppen ska kunna dra ifrån ytterligare och botten tryckas längre ned. Då kommer klyftorna att öka.

Till släppet av jämställdhetsbarometern hade LO också särskilt analyserat en punkt i överenskommelsen som direkt gör att toppen drar ifrån ännu mer: värnskatten tas bort från 1 januari 2020. Värnskatten utgörs av den statliga 5-procentiga skatten på förvärvsinkomster som då överstiger ungefär 59 750 kronor per månad eller 717 000 kronor per år (NOT I).

Det är en hög nivå jämfört med genomsnittliga faktiska månadslöner för kvinnor och män i tjänstemannayrken och en mycket hög nivå jämfört med genomsnittliga faktiska månadslöner för kvinnor och män i arbetaryrken.

Genomsnittliga faktiska månadslöner. Bruttolön. Lön inklusive rörliga lönetillägg i kronor per månad, 20–64 år.  

Källa: SCB, lönestrukturstatistiken 2017.

Att ta bort värnskatten kostar totalt 6,3 miljarder 2020. Sett till lönefördelningen 2020 (NOT II) tillfaller skattesänkningen de som har löner som är lika med eller högre än 95e percentilen – det vill säga de 5 procent som har de absolut högsta lönerna.

Dessutom – eller snarare därför – fördelas skattesänkningen också mycket ojämställt: 75 procent tillfaller män och 25 procent tillfaller kvinnor.

Fördelning av de 6,3 miljarder kronor som ett borttagande av värnskatten ger 2020. 

Källa: SCB (Fasit) och LOs egna beräkningar.

Att ta bort värnskatten kostar alltså totalt 6,3 miljarder 2020 och är förknippat med en enormt sned fördelningsprofil. Pengarna går till de redan rikaste – och de är framför allt män.

Pengarna skulle ha använts mycket mer rättvist och gjort mycket större nytta om de hade använts för satsningar på jämlik jämställdhet. Några av de reformer som LO anser behövs är att:

  • Fasta anställningar på heltid måste bli norm på hela arbetsmarknaden, även den kvinnodominerade. Allmän visstidsanställning avskaffas.
  • Den aktiva arbetsmarknadspolitiken och den ekonomiska tryggheten vid arbetslöshet förbättras.
  • Det görs större satsningar på förebyggande arbetsmiljöarbete och att särskilda arbetsmiljösatsningar riktas till små arbetsplatser och kvinnodominerade yrkesområden.
  • Den generella välfärden stärks genom ökade investeringar i vård, skola och omsorg.  Utvecklingen mot en skattesubventionerad VIP-välfärd för de som har råd och en otillräcklig basvälfärd för alla andra måste stoppas. Avskaffa skatteavdraget för hushållsnära tjänster (rut-avdraget).
  • Lagstifta omrätt till barnomsorg när föräldrar arbetar, även på kvällar, helger och nätter och individualisera föräldraförsäkringen.

Pengarna skulle till exempel ha kunnat användas för att minska pressen på löner och villkor i kvinnodominerade arbetaryrken genom en verkligt aktiv arbetsmarknadspolitik. Eller varför inte för att börja bygga ut barnomsorgen på tider när arbetarföräldrar ofta jobbar, på kvällar, helger och nätter. Det skulle underlätta att förena lönearbete med omsorgsansvar. 

Det skulle bidra till mer jämlik ekonomisk jämställdhet. Att ta bort värnskatten gör det inte.

__________________________

NOT I: Detta är den gräns för värnskatt som antas för förvärvsinkomster 2020.

NOT II: Detta bygger på en bedömning. Denna baseras på lönefördelningen för deltids- och heltidsarbetandes månadslöner 2016 enligt SCBs LINDA-databas. Lönefördelningen antas se likadan ut 2020 och lönerna har räknats upp till 2020 års nivå med LO-ekonomernas prognoser i Ekonomiska utsikterhösten 2018.

 

Etiketter: , , , , , ,