Vårpropositionen – Vem ska vara rik, staten eller medborgarna?

avatar

Finansministern konstaterade i sin presentation av vårpropositionen i dag att det som betecknas som ”reformutrymmet” är obefintligt för innevarande år. För att välbehövliga satsningar ska genomföras – som ytterligare statsbidrag till kommuner och landsting, återläggning av de drastiska nedskärningarna på arbetsmarknadspolitiken som gjordes i M-KD-budgeten, samt återställande av den slopade skattereduktionen för fackavgifter – innebär regeringens synsätt att de måste vara finansierade av andra utgiftsneddragningar eller skattehöjningar. Några sådana möjligheter såg regeringen inte denna gång.

Anledningen, enligt regeringen, är M och KDs budgetreservation som riksdagen röstade igenom och som vann laga kraft i år. Denna innehåller skattesänkningar på cirka 20 miljarder kronor. De största posterna är ett sjätte jobbskatteavdrag för 10 miljarder kronor, höjd brytpunkt för statlig skatt och sänkt skatt för pensionärer.

Men samtidigt. Statens finanser är mycket goda. Bakom bedömningen av det obefintliga reformutrymmet ligger det (nya) finanspolitiska ramverket och mer specifikt överskottsmålet. Utrymmet styrs självklart av hur skatteinkomster och offentliga utgifter utvecklas. Men det har även betydelse vilket mål som är satt för statens och hela offentliga sektorns finanser. Sverige siktar på överskott.

Motiven bakom ett överskottsmål i de offentliga finanserna är i huvudsak två: 1) finanspolitisk hållbarhet på lite längre sikt, samt 2) utrymme för att bedriva stabiliseringspolitik på kort sikt. När Överskottsmålskommittén utredde frågan om lämpliga nivåer för saldomålet i det finanspolitiska ramverket var slutsatsen att även ett begränsat underskott på 0,5 procent av BNP eller balans i budgeten skulle uppfylla kravet om långsiktigt hållbara offentliga finanser (i meningen att den offentliga nettoförmögenheten stabiliseras som andel av BNP, eller alternativt att Maastrichtskulden inte överskrider 60 procent av BNP.

Den offentliga sektorns finanser är starkare än på decennier. Sedan överskottsmålet infördes ursprungligen år 2000 har den finansiella nettoförmögenheten i offentlig sektor ökat stadigt och är i dag 25 procent av BNP. Den offentliga skulden har sjunkit till 39 procent av BNP. Det ser nu ut som att vi redan det första året med det förnyade finanspolitiska ramverket kommer att få en skuld som är lägre än det skuldankare som sattes upp tillsamman med det nya ramverket.

Diagram: Offentlig sektors bruttoskuld och nettoskuld, samt statsskulden i procent av BNP (Finansdepartementets prognos 2018-2022)

 

 

 

 

 

 

 

 

Källa: Konjunkturinstitutet och Finansdepartementet.

Sverige är nu inne i en period där de offentliga utgifterna, givet oförändrad kvalitet, behöver växa snabbare än BNP då den demografiska försörjningskvoten ökar. Konjunkturinstitutet menar att kommunsektorn måste öka sina intäkter med 90 miljarder kronor mellan 2020 och 2023 enbart för att klara dagens åtaganden på välfärdsområdet. Totalt räknar Konjunkturinstitutet med att de offentliga utgifterna bör öka med 126 miljarder kronor (motsvarande 2,5 procent av BNP) fram till 2023. Ett lägre satt mål för det offentligfinansiella saldot skulle underlätta finansieringen av dessa behov.

Givet att de största utgifterna kommer i kommunerna är det rimligt att staten drar ner på sina ambitioner att betala av på statsskulden och i stället ökar utgifterna för generella statsbidrag till kommuner och landsting.

Skillnaden mellan ett saldomål på 1/3 procent av BNP och exempelvis -0,5 procent skulle vara ett reformutrymme på ytterligare 40 miljarder i år. Vad är det för vits att staten är rik om kommunerna är fattiga? Eller formulerat på ett annat sätt – varför behöver ett land med en finansiell nettoförmögenhet på 1200 miljarder kronor skära ner på anslag till äldreomsorgen med 310 miljoner kronor?

2 reaktion på “Vårpropositionen – Vem ska vara rik, staten eller medborgarna?

  1. avatarRobert Eriksn

    Bra artikel! Men hur är det med det Lisa Pelling skriver i Arena: ”en vårändringsbudget som finansminister Magdalena Andersson lägger fram idag är begränsad. En anledning är att en ändringsbudget egentligen bara får innehålla ändringar som måste göras på grund av händelser som inte var kända när den ordinarie budgeten togs fram. Just nu gäller som bekant den budget som Moderaterna och KD lade fram i höstas.”
    Låser inte det i viss mån Magdalena Andersson ramar?
    Robert Erikson

    Svara
    1. avatarÅsa-Pia Järliden Bergström

      Tack! Bra fråga. Och ja, en vårändringsbudget handlar i huvudsak om att göra korrigeringar för innevarande år. Exakt hur begränsande det är får kanske en statsvetare svara på. 🙂 MEN i detta fall har vi ju en exceptionell situation där regeringen tvingats regera på en budget som är en kombination av övergånsgbudgeten och M-KDs budgetreservation. En ny regering borde ha möjlighet att rätta till de allvarligaste bristerna med budgetar den själv inte tagit fram. Vårändringsbudgeten 2015 omfattade exempelvis 8 miljarder.

      Svara

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *