Offentliga överskott och nedrustad arbetsmarknadspolitik trots svagare konjunktur och arbetsmarknad

avatar

En vanlig uppfattning är att den svenska högkonjunkturen kulminerade under senare delen av 2018. Den bilden bekräftas nu när ordinarie beräkningar av nationalräkenskaperna presenterats. Förvisso reviderades tillväxten mellan första och andra kvartalet upp från minus till plus 0,1 procent, men utvecklingen första kvartalet reviderades samtidigt ned med 0,4 procentenheter, se diagrammet nedan.

Tillväxttakten kvartal till kvartal har dämpats
BNP-förändring från närmast föregående kvartal, säsongrensade fasta priser

Tillväxtens sammansättning har förändrats rätt betydande under de senaste kvartalen. Hushållens konsumtion ger normalt ett relativt stabilt bidrag, under 2018 förändrades detta och bidraget blev istället negativt till och med första kvartalet i år. Åtminstone delvis hängde det ihop med förändringar i systemet för beskattning av bilar. Det som istället höll uppe tillväxten någorlunda under 2018 och första kvartalet i år var nettoexporten. Under andra kvartalet i år gav hushållens konsumtionen återigen ett kraftigt bidrag, i själva verket nästan hela tillväxten.

Bostadsbyggandet nådde 2017 nivåer som det var länge sedan vi såg, och gav tydliga bidrag till inhemsk efterfrågan och tillväxt. Luften gick dock ur byggandet under 2018 och det blev istället ett sänke för tillväxten.

Övriga bruttoinvesteringar, kanske den delen av försörjningsbalansen som mest står för det underliggande konjunkturmönstret, låg bakom en stor del av tillväxten under 2016 och 2017 och till viss del även 2018. Konjunkturen var på väg uppåt och företagen såg fortfarande stark efterfrågan och höga vinster framför sig. Men de senaste kvartalen har detta förbytts i större osäkerhet och försiktighet. Vi ser därför en tydlig dämpning i investeringarna, vilket är ett tecken på svagare konjunktur.

Arbetskraftsundersökningen (AKU) för augusti månad bekräftar att den negativa utvecklingen hittills under 2019 håller i sig. Mellan december 2018 och augusti 2019 minskade antalet sysselsatta med mer än 65 000 personer och arbetslösheten var i augusti över 7 procent för andra månaden i rad. Under januari – augusti har i genomsnitt 6,6 procent av arbetskraften varit arbetslös. Som förväntat är det sysselsättningen i gruppen med tidsbegränsade anställningar som minskar. Försämringen gäller såväl för inrikes födda som för utrikes födda. Det tyder på att det är en mer allmän konjunkturförsvagning, snarare än resultatet av att många nyanlända flyktingar har fått uppehållstillstånd och nu kommer in på arbetsmarknaden.

Finansdepartementets prognos för arbetslösheten i budgetpropositionen uppgick till 6,3 procent i år och 6,4 procent nästa år. Arbetslösheten skulle behöva minska framöver för att prognosen ska hålla. Det skulle behövas betydande ekonomisk-politiska satsningar för att nå dit. Inte en arbetsmarknadspolitik under avveckling/oprövade experiment, alltför små tillskott till kommuner och landsting eller överskott i de offentliga finanserna. Att bedriva en mer expansiv politik är dessutom förenligt med en stabil offentlig skuldkvot.

Etiketter: , , , , , , , ,