Avskaffa myndighetssekretess, haffa arbetslivsskurkar: Spara miljarder

avatar

Kontraproduktiv myndighetssekretess bakbinder de tolv myndigheter med Arbetsmiljöverket, Polisen och Skatteverket i spetsen som sedan 2017 samarbetar mot den allt smutsigare arbetslivskriminaliteten.

Denna destruktiva sekretess skapar stor frustration på myndigheterna och bland LO-förbunden. Och den försvagar det för LO-förbundens medlemmar, arbetsmarknaden och den svenska ekonomin i stort så viktiga myndighetssamarbetet mot svartjobb, arbetskraftsexploatering, löne- och villkorsdumpning, skattebrott och annan osund konkurrens och välfärdsbrottslighet. Arbetslivskriminalitet som kostar Sverige minst 70 miljarder per år.

Svårigheten att bryta sekretessen myndigheter emellan förhindrar både brottsförebyggande arbete och avslöjande av brottsliga härvor med kriminella företag och hårt exploaterad arbetskraft som kostar samhället tiotals miljarder kronor per år. Det illustrerades med stor tydlighet vid ett seminarium på Skatteverket torsdag 7 november med deltagare från myndigheterna, riksdagen, regeringskansliet, Brottsförebyggande rådet och LO/LO-förbunden.

I dag är sekretessbrytande mellan myndigheter alltför komplicerat. Den myndighet som skulle behöva informationen vet inte om att den finns att begära ut hos en annan myndighet, och den myndighet som ”äger” informationen får inte lämna över den, utan en förfrågan från den ”behövande” myndigheten. Något av ett Moment 22.

Hos Polismyndigheten och Skatteverket upptäcks till exempel kapade och falska identiteter. Men de blir inte kända för andra myndigheter eftersom dessa myndigheter inte efterfrågar informationen.

Skatteverket, som sitter på massor av central upplysning om både företag och arbetstagare, kan inte lämna sina insikter vidare som tips till exempelvis Polisen, Migrationsverket, Arbetsförmedlingen eller Försäkringskassan.

Därför kräver LO att lagstiftningen, regler och praxis utformas så att betydelsefull information och tips som finns hos en myndighet och som berör en annan myndighet alltid ska överlämnas till den myndigheten. Berörs flera myndigheter av uppgifterna ska informationen lämnas till alla berörda myndigheter.

Dagens informationsglapp både inom och mellan myndigheter skapar såväl brottsverktyg som brottstillfällen. Kriminella registrerar flera olika identiteter, och kan få tillgång till flera olika utbetalningssystem samtidigt. Men för myndigheterna blir viktiga mönster förstås svårare att se i ett stort pussel där vissa bitar ligger inlåsta och andra målats över, som personer inom berörda verksamheter uttrycker det.

Samma dag som seminariet hölls på Skatteverket tillkännagav förvisso Magdalena Anderssons finansdepartement att regeringen vill lätta på sekretessen internt inom Skatteverket. Från mars 2020 ska uppgifter från de enheter på verket som sysslar med beskattning, folkbokföring och id-kort lättare kunna användas i Skatteverkets brottsbekämpande verksamhet: utredningar och insatser mot arbetslivskriminalitet, skattebrott, olovlig identitetsanvändning, urkundsförfalskning och pengatvätt. Felaktigheter i folkbokföringen har dessutom kopplingar till bedrägerier mot välfärdssystemen.

Finansdepartementets initiativ är viktigt och bra. Många myndigheter använder uppgifter ur folkbokföringen. Därmed är det viktigt för hela samhället att Skatteverkets databaser är korrekta.

Minskningen av Skatteverkets interna sekretess löser inte problemen med kontraproduktiv sekretess mellan olika myndigheter.

Särskilt inte mellan de myndigheter – Arbetsmiljöverket, Polisen och Skatteverket i första ledet, men också Trafikpolisen, Kustbevakningen, Migrationsverket, Ekobrottsmyndigheten med fler som sedan 2017 utför spaningsinsatser och razzior över hela landet.

Ett stort antal större och mindre insatser har genomförts för att förebygga och avslöja olagliga anställningar, rovdrift på papperslösa och arbetskraftsinvandrare, skattebrott och välfärdsbedrägerier, i många fall med hjälp av falska identiteter.

Som exempel kan nämnas den insats mot nagelsalonger tidigare i år som leddes av Europol, med det specifika syftet att motverka arbetskraftsexploatering. Totalt kontrollerades 121 företag och 396 personer. Tre av fyra salonger hade brister i arbetsmiljön, en tredjedel fick förbud att fortsätta verksamheten och nästan hälften av de kontrollerade arbetsställena fick sanktionsavgifter. Efter kontrollen gjorde polisen en anmälan om koppleri och en anmälan om människoexploatering. Ett tiotal brott rörande arbetsgivare som har personal utan svenskt arbetstillstånd upptäcktes.

För att bli än mer effektiva – och det behövs – behöver de inblandade myndigheterna på ett helt annat sätt än i dag kunna utbyta information.

Sedan ett tiotal år breder arbetslivskriminaliteten ut sig på ett systemhotande sätt. Det handlar om hård exploatering av papperslösa, asylsökande och arbetskraftsinvandrare, som ofta arbetar under slavliknande förhållanden med löner så låga som 30 kronor i timmen (ibland ännu lägre). Till det kommer skatte- och bidragsbrott med hjälp av falska identiteter. Bakom står i många fall en internationellt vittförgrenad organiserad brottslighet.

Reglerna för arbetskraftsinvandring utnyttjas i dag systematiskt av den organiserade brottsligheten, som bland annat tjänar pengar på att sälja arbetstillstånd. Arbetstillstånd utnyttjas också bland annat i organiserade brott mot assistansersättningen. Det bekräftade i september tolv tunga myndigheter, däribland Polisen, Ekobrottsmyndigheten, Migrationsverket, Skatteverket och Arbetsmiljöverket i en ny myndighetsgemensam lägesbild. Av rapporten framgår hur brottsliga företag på ett utstuderat organiserat sätt systematiskt begagnar sig av alla samhällssystemens möjligheter.

Skatteverket tillhandahåller ofrivilligt möjligheter att skapa falska identiteter genom tilldelning av samordningsnummer. Folkbokföring och registrering av företag är också vanliga verktyg i brottslingarnas händer.

Ett stort problem är falska arbetsgivar- och anställningsintyg som låter migranter från tredje land – länder utanför EU/EES – arbetskraftsinvandra på falska grunder.

Till det kommer papperslösa, däribland asylsökande som gått under jorden efter avslag, samt tredjelandsmedborgare från länder som Uzbekistan, Kirgisistan och Mongoliet ned fler, inhyrda av utländska bemanningsföretag med löner och förhållanden långt under svensk branschstandard, ofta runt tre ynka tior i timmen.

Resultatet är ett skuggsamhälle av tidigare sällan skådade mått

Papperslösa städerskor som arbetar för ibland sålite som 12 kronor i timmen, thaimassagesalonger som är förtäckta bordeller, högprofilerade byggföretag med byggarbetsplatser som kryllar av svartjobbande papperslösa arbetare, inhysta i industriområden i kalla och våta ”bostäder”, påvra logementen med våningssängar på rad och utan alla bekvämligheter. Laglösheten återfinns även inom restauranger, bagerier, RUT-firmor, speditionsfirmor, bilverkstäder, nagelsalonger med fler branscher.

Mest handlar det om privata sektorn. Men även inom offentligt upphandlad vård och omsorg har skandalerna duggat tätt.

2016 avslutades den dittills största rättegången i svensk historia, den mot assistans- och hemtjänstbolaget Jome Omvårdnad i Södertälje, med 32 åtalade och 30 000 sidor förundersökning. Härvan gick ut på att överdriva och hitta på omsorgsbehov hos en krets äldre, för att sedan anställa deras släktingar som assistenter.

Ett liknande upplägg fick stor uppmärksamhet i mars i år, då Kommunalarbetaren skrev om hemtjänstbolaget Enklare Vardag, vars vd, en kvinna från Iran, tjänat över 20 miljoner de senaste åtta åren genom att ta hit landsmän på arbetstillstånd. Enklare Vardag har gjort årliga vinster på mellan tre och åtta miljoner kronor, totalt 28 miljoner. Bolaget har haft sjunde största omsättning bland hemtjänstföretagen, strax bakom jättar som Attendo, och avtal med sju kommuner i Stockholmsområdet.

53 personer från Iran på arbetstillstånd arbetade mellan 2009 till 2019 på bolaget. Anställda på AT har haft krav på sig att arbeta 250 timmar per månad, från 07.00 till 22.30, för 11.000 kronor, drygt 50 kronor i timmen, före skatt. Ingen OB, ingen semester, trots arbete nätter, kvällar och veckans alla dagar.

På papperet är lönerna tillräckligt höga. Enklare Vardag har nämligen kollektivavtal. Men ledningens krav var att de anställda skulle arbeta runt 200 timmar per månad – annars måste de betala tillbaka uppåt 5 000 kronor per månad i kontanter av den redan låga lönen.

Men det handlar alltså inte ”bara” om våldsamt dumpade löner och villkor för utsatta arbetskraftsinvandrare och papperslösa. Uppläggen är ännu bredare och skadligare än så. Och ofta oerhört raffinerade.

Arbetslivsbrottslingarna förskingrar årligen enorma skattesummor, och göder en maffialiknande organiserad brottslighet med omfattande internationella förgreningar. Samt – inte minst viktigt – skapar en oerhört osund konkurrens som slår ut allt fler svenska företag som vill försöka göra rätt för sig med löner, villkor, skatter och avgifter.

Ju mer komplexa, myndighetsöverskridande och förslagna uppläggen blir – desto viktigare är det att myndigheterna kan använda sig av alla de verktyg de har till sitt förfogande för att stoppa det felaktiga utflödet av skattepengar och den utstuderade exploateringen av arbetare.

Myndigheterna behöver fler personresurser. Polisen behöver fler förvarsplatser för att kunna verkställa avvisningar.

Sekretessreglerna, både inom och mellan myndigheter, otydliga ansvarsområden samt bristande resurser har hittills inneburit att myndigheternas kontrollinsatser alltför ofta blivit ett krafsande på ytan, som inte på allvar hindrar lagöverträdelser.

Ett exempel ur verkligheten är när asylsökande söker arbete under asylprocessen med hjälp av ett så kallat LMA-kort, som ger hen ett tillfälligt undantag från kravet på svenskt arbetstillstånd, och ett samordningsnummer i stället för personnummer. Om denne asylsökande sedan får avslag på sin ansökan informerar Migrationsverket enbart den asylsökande – inte arbetsgivaren.

Det innebär att arbetsgivaren riskerar att fortsätta betala någon som i det läget är papperslös och ska lämna Sverige – något som redan lett till att företagare häktats misstänkta för terrorfinansiering. Byggbemanningsföretaget ExpanderaMera, som verkligen vill göra rätt, vittnar om hur man för att undvika att ha papperslösa anställda själva måste ringa Migrationsverket varje vecka och fråga om den asylsökande fått sitt besked. Detta borde i stället kunna lösas bättre genom bättre kommunikation mellan Migrationsverket och Skatteverket, där Skatteverket skulle kunna signalera att skatt och sociala avgifter fortsätter att betalas in för den avvisade asylsökaren.

Ett annat stort problemområde är falska arbetsgivarintyg och anställningsintyg, som inte är tänkta att leda till något riktigt jobb men som fungerar som en dörröppnare till Sverige. Godkänns ett falskt arbetsgivarintyg eller anställningsintyg som grund för arbetstillstånd hos Migrationsverket påverkar det besluten även hos exempelvis Försäkringskassan, Arbetsförmedlingen och Skatteverket.

För att upptäcka att intyget är falskt krävs dels att uppgifter kontrolleras mot myndigheternas olika register, vilket inte låter sig göras löpande enligt gällande sekretessregler.

Ett annat exempel är falska kontrolluppgifter. Här gäller samma sekretessförbehåll – trots att de falska/kapade identiteterna och de falska kontrolluppgifterna används till bedrägerier hos fler myndigheter.

Skatteverket skulle också behöva kunna samköra riskbedömda personalliggare med inbetalda arbetsgivaravgifter. Sedan 1 juli 2018 finns krav på personalliggare för företag i tre nya branscher: fordonsservice, kropps- och skönhetsvård samt livsmedels- och tobaksgrossister. Sedan tidigare finns liggarna på byggen.

Men utvecklingen har hittills gått åt fel håll. I stället för att minska så ökar hemlighetsmakeriet.

I våras införde Skatteverket en ny sekretessregel kring huruvida ett företag betalat in sina skatter och arbetsgivaravgifter. Det är uppgifter som Skatteverket inte längre lämnar ut. Vilket förstås försvårar för seriösa företag som vill kontrollera att de inte gör affärer med ett oseriöst företag.

Underrättelser om företag behöver kunna lämnas mellan myndigheter där man kan misstänka felaktiga beslut eller utbetalningar.

LO kräver därför att lagen ändras så att det blir obligatoriskt att lämna över felaktiga intyg som upptäcks hos en myndighet – till exempel arbetsgivarintyg, oriktiga identiteter och falska kontrolluppgifter – till andra berörda och utsatta myndigheter.

skulle bland annat Försäkringskassan kunna skicka underrättelser om misstänkt svartarbete med stöd av lagen, något som inte går i dag.

Även om myndigheternas uppgifter inte kan vara fritt tillgängliga för alla tjänstemän i andra myndigheter så borde de i alla fall kunna delas inom ramen för det gemensamma regeringsuppdraget för att motverka och avslöja olaglig verksamhet.

I Norge har man på ett helt annat sätt än i Sverige valt att sätta hårt mot hårt i kampen mot arbetslivsbrottslingarna. 

De myndigheter som samarbetar mot osund konkurrens har flyttat ihop i så kallade A-Krimcenter, för att underlätta samarbetet mellan myndigheterna och riva en del av de värsta sekretessmurarna. Det har effektiviserat den norska statens insatser mot arbetsmarknadskriminaliteten. 

Skattemyndigheten ska få lättare att dela konfidentiell information med andra myndigheter då det kan anses nödvändigt för mottagande myndighetsmöjlighet att fullfölja sitt uppdrag. Även Tullverket ska lättare kunna dela konfidentiell information.

Det borde verkligen inte vara någon omöjlighet för Sverige att följa det norska exemplet. 

Etiketter: , , , ,

2 reaktion på “Avskaffa myndighetssekretess, haffa arbetslivsskurkar: Spara miljarder

  1. avatarGeorg Carlde

    Att allt ska vara så jädra svårt att åtgärda så här enkla frågor LO har ju känt till det i åratal
    Georg Carlde
    Fd Huvudskyddsombud

    Svara
    1. avatarTove Nandorf Inläggsförfattare

      Hej Georg! Ja, LO har känt till det länge. Men gäller ju att få politiken och andra att lyssna också. Det är mycket med the nitty gritty, du vet.

      Svara

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *