Till lo.se Sök Meny
Dubbla resurserna till Arbetsmiljöverket och Gränspolisen

Dubbla resurserna till Arbetsmiljöverket och Gränspolisen

Svenska brottsbekämpande myndigheter är gravt underbemannade.

Det gynnar den grova organiserade arbetslivskriminaliteten.

Jämfört med samtliga grannländer runt Östersjön hamnar Sverige på jumboplats. Det avslöjar en ny jämförelse som LO gjort mellan svenska Arbetsmiljöverket och dess motsvarigheter i Norden och Baltikum.

Bilden sticker rejält i ögonen – inte minst mot bakgrund av den lägesrapport som i torsdags presenterades av Skatteverket, Arbetsmiljöverket, Polisen och ytterligare fem brottsbekämpande myndigheter bakom de tre senaste årens insatser mot arbetslivskriminalitet och osund konkurrens.

Lägesrapporten avtäckte en brottspalett med minst 50 nyanser av grått – och illsvart:

  • Svartjobb, illegal arbetskraft, slavlöner, omänskliga arbetstider, undermåligt osanitärt boende.
  • Bordellverksamhet.
  • RUT- och ROT-fusk.
  • Skenanställningar, människohandel, undermålig, rent livsfarlig, arbetsmiljö.
  • ”Spökpersoner” med falska identiteter, ofta flera åt gången.
  • Kreditbedrägerier.
  • Assistansfusk. Lönestödsmissbruk. Angrepp mot den statliga lönegarantin och omfattande bidragsbrott mot Försäkringskassan, A-kassan och Arbetsförmedlingen.

Sedan ett par år tillbaka genomför Arbetsmiljöverket tillsammans med andra myndigheter, som Skatteverket och polisen, oannonserade kontroller mot företag som medvetet och ibland systematiskt bryter mot olika regelverk.

I fjol genomfördes ett par tusen insatser. Men det räcker inte, när stora delar av den svenska arbetsmarknaden ser ut som Vilda Västern. Bara skattefusket kring svartjobben uppskattas till minst 70 miljarder per år.

Av de åtta myndigheter som deltar i insatserna – såväl på fältet som genom skrivbordsutredningar – är Arbetsmiljöverket den som friast kan peka på företag som bör besökas. De kan till exempelvis få tips från Fair Play bygg eller från allmänheten.

Men resurserna räcker inte till: Vårt svenska Arbetsmiljöverk har – håll i er – bara en heltidsinspektör på 670 000 invånare i satsningen mot osund konkurrens.

Jämför det med Norges arbetsmiljömyndighet som har en heltidsinspektör på 67 500 invånare.

Det här kan förstås se besvärande ut för regeringen, som i flera år uttalat höga ambitioner på området. Nu senast arbetsmarknadsminister Eva Nordmark och inrikesminister Mikael Damberg strax före jul i Aftonbladet.

Många fler insatser mot den för Sverige alltmer systemhotande arbetslivskriminaliteten skulle kunna genomföras om de svenska myndigheterna hade samma personaltäthet för operation Osund som sina nordiska och baltiska motsvarigheter.  

Vårt svenska Arbetsmiljöverk har alltså bara 15 årsarbetskrafter totalt i hela landet för dessa insatser mot arbetslivskriminalitet (29 personer, men främst på deltid). Motsvarande i Norge är 74 arbetsmiljöinspektörer, jurister och analytiker på heltid. Plus ytterligare 15 chefer och specialister och resurser från andra delar av det norska Arbetsmiljöverket.

Island har en årsarbetskraft per 70 000 invånare. Finland en per 148 000. Danmark en på 280 000.  

Lettlands inspektörer gör varje år ett par tusen inspektioner mot osund konkurrens i ett land med två miljoner invånare. Estland med 1,5 miljoner invånare klarar av 800 inspektioner per år.

I Arbetsmiljöverkets region Öst, där bland annat Stockholm ingår, ägnar sig i dag bara en enda inspektör på heltid åt insatserna mot osund konkurrens, och fem på deltid. De skulle i själva verket behöva åtskilligt fler, och branschspecialiserade. Minst fem heltider och ytterligare några deltider. I dag kör inspektörerna nästan slut på sig under de intensiva insatsveckorna. Och då avstår de ändå från deltagande i viktiga insatser där just deras kompetens och befogenheter skulle behövas.

Till det kommer behovet av fler dedikerade inspektörer hos Gränspolisen, inspektörer som inte som hittills ofta plockats undan för att i stället arbeta med gängskjutningar. I fjol fick flera planerade insatser ställas in på grund av att poliserna plötsligt var tvungna att ägna sig åt annat.

Utan Polisen åstadkommer Arbetsmiljöverket inte mycket vid de oannonserade arbetsplatsinspektionerna – razziorna. Arbetsmiljöverket kan be om legitimation, men inte visitera eller tvinga någon. Inte gripa papperslösa svartjobbare. Och poliserna måste vara tillräckligt många: för varje gripen papperslös krävs två poliser.

Ytterligare ett problem är den stora bristen på förvarsplatser, som innebär att gripna får släppas ut igen samma dag, med ett utvisningsbeslut i handen som aldrig verkställs. Nästa dag är de tillbaka på samma eller liknande arbetsplats.

Ett annat stort problem är det faktum att de olika myndigheternas regionindelning inte stämmer överens – vilket innebär att stora delar av landet faller mellan stolarna. Till exempel Jönköping, som aldrig får några myndighetsgemensamma inspektioner.

För att förstärka insatserna mot arbetslivskriminalitet och osund konkurrens kräver LO:

  • Kraftigt höjda anslag till fler inspektörer ute på fältet, främst till Polisen och Arbetsmiljöverket.
  • Minskade sekretesshinder mellan de samverkande myndigheterna: De åtta myndigheterna bör lyda under samma typ av lag om uppgiftsskyldighet som de tolv myndigheterna bakom insatserna mot organiserad ekonomisk brottslighet – eftersom brottslingarna ofta är exakt desamma. Också på detta område ligger Norge och Finland längre fram än Sverige.
  • Fler förvarsplatser, så att de personer utan arbetstillstånd som upptäcks vid kontrollerna också kan omhändertas och utvisas.

Varför ligger Sverige efter övriga Norden och Baltikum i kampen mot a-krim?

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *

Ett svar på ”Dubbla resurserna till Arbetsmiljöverket och Gränspolisen”

  1. Johan Gesterling skriver:

    Åk ut till vilket bygge som helst, en massa killar från andra länder, som går in två och två på samma ID06 kort genom porten. De största syndarna är tyvärr statliga verk som Trafikverket, Kommuner mfl. som handlar på lägsta pris. I Norge är de lite mer på hugget mot oseriösa aktörer…något som svenska skatteverket kunde lära sig av:
    https://www.statnett.no/om-statnett/nyheter-og-pressemeldinger/nyhetsarkiv-2019/inngar-samarbeid-mot-arbeidslivskriminalitet/

    Och när man upptäcker fusk, så tar man tag i det:
    https://www.statnett.no/om-statnett/nyheter-og-pressemeldinger/Nyhetsarkiv-2018/statnett-avdekket-grove-brudd-pa-arbeidstakeres-rettigheter/

    De stora aktörerna i Norge jobbar med detta och stänger av leverantörer som använder UE som inte gör rätt för sig. Att bli uthängd och sedan missa affärer är rätt väg för att minska de kortsiktiga vinsterna av att bjuda in osund konkurrens.

    En bra hemsida om fusket:
    http://www.stoppafusket.se/

Prenumerera på inlägg

Ange din mailadress och få en notifikation när nya inlägg publiceras.

+

Prenumerera på inlägg

Ange din mailadress och få en notifikation när nya inlägg publiceras.