Till lo.se Sök Meny
Myndigheternas insatser mot osund konkurrens måste få större resurser – Nu!

Myndigheternas insatser mot osund konkurrens måste få större resurser – Nu!

Drygt 2 000 företag blev under fjolårets första tio månader föremål för oannonserade kontrollinsatser av Polisen, Arbetsmiljöverket, Skatteverket och fem andra rättsvårdande myndigheter.

Det visar den lägesrapport som de brottsbekämpande myndigheterna publicerar i dag torsdag.

Listan på vad inspektörerna runtom i landet under året stötte på i de myndighetsgemensamma insatserna mot osund konkurrens och arbetslivskriminalitet är lika diger som nedslående:

  • Svartjobb, illegal arbetskraft, slavlöner, omänskliga arbetstider, undermåligt osanitärt boende.
  • Bordellverksamhet.
  • RUT- och ROT-fusk.
  • Skenanställningar, människohandel, undermålig, rent livsfarlig, arbetsmiljö.
  • ”Spökpersoner” med falska identiteter, ofta flera åt gången.
  • Kreditbedrägerier.
  • Assistansfusk. Lönestödsmissbruk. Angrepp mot den statliga lönegarantin och omfattande bidragsbrott mot Försäkringskassan, A-kassan och Arbetsförmedlingen.

De kontroller som bedrivits sedan 2017 visar att begreppet arbetsmarknadskriminalitet är rätt beskrivning av läget i en gråsvart samhällelig utförsbacke. Fusket med skatter är nära kopplat till fusket med arbetsmiljön, till utnyttjandet av människor och till bidragsbrott. Både företag och företagare fuskar till sig pengar.

Myndigheterna, med Polisen, Arbetsmiljöverket och Skatteverket i täten, ser detta. Men obegripligt kontraproduktiva sekretessregler förbjuder dem att tipsa varandra om de oegentligheter de ser.

Att myndigheterna inte kan agera på det sätt som behövs innebär att företag som lever enligt lagen slås ut. Vilket innebär att arbeten och skattemedel försvinner från Sverige. Välfärden urholkas när pengar hamnar i kriminellas fickor.

Många branscher är utsatta. Men personalintensiva branscher drabbas hårdare.

Över en tiondel av de företag som inspekterades januari-oktober 2019, 250 stycken, tvingades omedelbart att stänga verksamheten. Med mer resurser – fler inspektörer på fältet och fler förvarsplatser – skulle myndigheterna kunna göra ännu mer.

Polisens medverkan är i många fall en förutsättning för de myndighetsgemensamma kontrollerna. Men Gränspolisens resurser är begränsade, och eftersom de frihetsberövade måste omhändertas omgående begränsas insatsernas effektivitet.

Även den stora bristen på förvarsplatser, och andra typer av verkställningshinder, gör att arbetsplatskontroller som metod i vissa fall i slutänden blir verkningslösa. I dag har de som avslöjas i illegalt arbete redan ofta tidigare icke verkställda beslut om utvisning.

Under 2019 genomfördes tre större samordnade nationella kontrollinsatser, med fokus på skönhetssalonger/kroppsvård, byggarbetsplatser och restauranger.

Andra kontroller visar på fusk och fel inom vård och omsorg, exempelvis hos tandläkare, läkare och inom personlig assistans, liksom inom den växande gig-ekonomin.

Thaimassagesalonger: En ännu inte publicerad forskningsrapport visar att flertalet thaimassagesalonger i Sverige mer eller mindre ofta säljer sexuella tjänster. Människohandel, människoexploatering och koppleriverksamhet är vanligt. Kvinnorna har ofta mycket begränsade kunskaper om sina rättigheter i det svenska samhället och vågar varken berätta om missförhållanden eller ta kontakt med myndighetspersoner.

Nagelsalonger: Tre av fyra bröt mot Arbetsmiljöverkets reglemente. En tredjedel fick förbud mot att fortsätta sin hälsofarliga verksamhet. I vissa fall har nagelteknologerna tvingats betala stora summor till arbetsgivaren för sitt arbetstillstånd, som ska arbetas av vid ankomst till Sverige. Det fuskas ofta med de anställdas rätt till semester, ob-ersättning och övertidsersättning.

Restauranger: Löner så låga som 6 kronor i timmen till illegal arbetskraft har avslöjats. Över 200 restauranger besöktes. Nästan alla uppvisade brister, och i 47 fall tvingades verksamheten stänga. Kontroll- och sanktionsavgifter påfördes med över en miljon kronor .

Under 2019 såg Migrationsverket flera exempel på hur personer från samma område i hemlandet företräddes av ett gemensamt ombud i arbetstillståndsprocessen, trots olika arbetsgivare i Sverige. Ofta handlar det om utbildade personer från fattiga och konfliktdrabbade områden, som kommer till Sverige för att arbeta som restaurangbiträde. Många arbetsgivare utnyttjar det faktum att migrantens uppehållstillstånd hänger på fortsatt anställning, de betalar ut en betydligt lägre lön än vad som utlovats inför Migrationsverket. I andra fall tvingas arbetsmigranten betala tillbaka hela eller delar av lönen.

Byggarbetsplatser: Under en nationell kontrollvecka besöktes runt 75 byggarbetsplatser. Drygt 100 företag kontrollerades. En fjärdedel fick omedelbart förbud på grund av allvarliga arbetsmiljöbrister. Fyra av tio riskerar sanktionsavgifter. Lika många får krav på sig att åtgärda arbetsmiljöbrister. Hälften riskerar kontrollavgift för bland annat brister i personalliggare.

Av 160 kontrollerade saknade 24 personer rätt att arbeta i Sverige.

Hög förekomst av utländsk illegal arbetskraft. Inte sällan inkvarterad på arbetsplatsen eller i  andra miserabla boendemiljöer, vilket kan tyda på människohandel eller människoexploatering.

Högst risk har verksamheterna byggnadsställning, rivning och byggstäd.

Städbranschen: Städföretagen har tidigare sluppit kontroller, men måste nu prioriteras. Kostnader för svartjobbare döljs många gånger med hjälp av osanna fakturor från fakturaskrivande företag. Här finns också påhittade lönemottagare och felaktiga eller falska löneuppgifter.

Många företag har en snittlön på under 15 000 kronor månaden. Fyra av tio anställda i dessa städfirmor tjänar ännu mindre, runt de 13 000 i månaden som är Migrationsverkets skamgräns för de företag som vill anställa arbetskraftsinvandrare från tredje land. Sex av tio anställda har samordningsnummer, och är alltså inte fast folkbokförda i Sverige.

Transporter: Bland de mindre transportföretagen upplever tre fjärdedelar att konkurrenterna fuskar. I första hand genom fortkörning, överlast och trixande med kör- och vilotider. Fyra av tio talar också om svarta löner. Fusket finns inte bara inom den långväga godstrafiken, utan också i flyttbranschen och närtransporter av livsmedel, exempelvis de cyklande matbuden. Gig-ekonomin över huvud taget, där beskattningen bygger på självrapportering.

Nu behöver insatserna mot osund konkurrens få fortsätta även efter 2020. Uppdraget måste skrivas in i samtliga myndigheters regleringsbrev, och prioriteras resursmässigt. Såväl Gränspolisen som Arbetsmiljöverket behöver minst fördubblad budget för kontrolluppdraget.

Arbetet kräver också en sekretesslättnad så att all relevant information kan lämnas över till den myndighet eller del av myndighet som kan antas ha behov av denna för sin myndighetsutövning.

Att Skatteverket som i dag inte ens kan byta information internt mellan sin egen folkbokföring och beskattningsavdelningen är fullkomligt befängt. Även Skatteverket och Migrationsverket behöver mycket öppnare informationskanaler.

Bör myndigheterna få ökade resurser för att bekämpa arbetslivskriminalitet och osund konkurrens?

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *

4 svar på ”Myndigheternas insatser mot osund konkurrens måste få större resurser – Nu!”

  1. Ulf Björk. skriver:

    Ja till ökade resurser.Dem verksamheter som ovan beskrivs är olagliga en straffskärpning behövs och höga böter .
    Risken är annars att dessa typer av verksamhet ökar och sprider sig .

  2. Christina Winroth skriver:

    JA!

  3. Ali Haider Attar skriver:

    JA

  4. jan lloyd skriver:

    En självklarhet tycker jag

Prenumerera på inlägg

Ange din mailadress och få en notifikation när nya inlägg publiceras.

+

Prenumerera på inlägg

Ange din mailadress och få en notifikation när nya inlägg publiceras.