Till lo.se Sök Meny
Coronapandemins stödpaket lockar till sig bedragare

Coronapandemins stödpaket lockar till sig bedragare

Coronaviruset dräper sköra människor.

Corona-krisen tar också livet av mängder av företag med små ekonomiska marginaler, i sköra och av konsumtionstappet hårt drabbade branscher som hotell, restaurang, besöksnäring och handel.

För att fler arbetsgivare ska kunna överleva har regeringen som bekant sjösatt en rad extraordinära insatser, bland annat systemet med korttidsarbete: Arbetstagaren går ned i lön och arbetstid, medan statskassan övertar en väsentlig del av arbetsgivarens kostnader. En viktig solidarisk åtgärd.

Men nu ser korttidsarbetet tyvärr ut att kunna solkas ned rejält av företagares fusk och missbruk över stora delar av arbetsmarknaden. Och regeringens och myndigheternas motåtgärder framstår hittills i stor utsträckning som luftslott.

Bara för korttidsarbetet kan statskassans nota, enligt finansminister Magdalena Andersson, komma att uppgå ända till 100 miljarder kronor för hela arbetsmarknaden.

Korttidspermittering innebär under 2020 generösa villkor för företagen att permittera personalen under 20-80% av arbetstiden. Staten står för större delen av lönekostnaden. För individen blir lönebortfallet litet och företaget betalar bara en mindre del av permitteringslönen. Ansökan om ersättning lämnas till Tillväxtverket som beviljar och betalar ut stödet.

Sedan starten i vecka 15 har företag skickat över 40 000 ansökningar till Tillväxtverket. Från hotell och restaurang, kultur och nöje fortplantar sig kris-tsunamins vågor vidare genom näringslivet. Stöd för korttidsarbete har nu beviljats för fler än 200 000 anställda. De allra flesta ansökningar har gått igenom utan invändningar.

Men som väntat medför processen även bedrägerier och ackompanjeras nu av en kör av larmande visselblåsare: Många anställda tvingas – under hot om uppsägning – att jobba heltid, trots att arbetsgivaren officiellt har permitterat dem.

”Vi har fått besked om att vi är permitterade, men får arbeta full tid ändå. Vad ska vi göra?” frågar en uppgiven medlem på Hotell- och Restaurangfackets sajt. ”Jag vill bara fuska lite, nu får ni spela med” uppges en restaurangarbetsgivare ha sagt till sina illa berörda anställda.

Från Transport vittnas om hur taxiföretag i bland annat Göteborg korttidspermitterar, men tvingar sina chaufförer att jobba på som vanligt. För att maximera utfallet av sitt bedrägeri har flera taxibolag dessutom uppgett månadslöner som, för denna låglönebransch, är att betrakta som rena fantasinivåer på långt över 30 000 kronor i månaden.

Även på tjänstemännens arbetsmarknad sätts nu bedrägerierna i system. I facebookflödena syns exempel på exempel. Någon vittnar om revisionsbyråer. Och ägaren till ett vältränat journalistöra förmedlar i fb-direktsändning följande arbetsgivarskryt från unga IT-chefer på en solig uteservering: ”Vi kan permittera alla och låta dem jobba ändå. Skillnaden är ju fan enorm!”

Inte minst inom byggsektorn har arbetslivskriminaliteten de senaste åren frodats tämligen ostört. Och nu riskerar de historiskt stora stödåtgärderna i coronakrisens kölvatten enligt insatta branschbedömare att ytterligare förvärra dagens Vilda Västern-situation och dra till sig kriminella företag som flugor till en sockerbit.

Risken är överhängande att skrupellösa företagare missbrukar mångmiljardstödet. Inte minst systemet med korttidsarbete. Men också på en rad andra punkter, som statlig ersättning för sjuklönekostnader och anstånd med inbetalning av skatter och avgifter, liksom den ökade risken för missbruk av den statliga lönegarantin.

För att förhindra miljardsvinn föreslår Byggmarknadskommissionens utredare Hans Jeppson i en delrapport till kommissionens ledamöter nu en eliminering av de kontraproduktiva sekretessmurarna mellan Skatteverket och andra myndigheter, åtminstone tillfälligt. Inte minst mellan Skatteverket och Tillväxtverket, som administrerar systemet med korttidsarbete.

Det framgår av den fristående utredningens första rapport till uppdragsgivarna, en rad byggföretag ihop med intresseorganisationen Byggföretagen samt fackliga parter som Byggnads och LO. Kommissionens ordförande är förre bostadsministern Stefan Attefall, ledamöter är Försäkringskassans tidigare generaldirektör Ann-Marie Begler, förre ordföranden för IF Metall Anders Ferbe, Svante Hagman, tidigare vd för NCC i Sverige Svante Hagman, arbetsrättsjurist Susanna Ribrant samt vd:n för Malmös kommunala bostadsbolag Marie Thelander Dellhag. I kommissionens referensgrupp, som företräder kommissionens finansiärer, återfinns bland andra Byggnads ordförande, Johan Lindholm och Byggföretagens VD Catharina Elmsäter-Svärd.

Rapporten, som i veckans början publicerades på kommissionens sajt, kräver att sekretessen hävs för en hel del av den information som Skatteverket sitter på: Företagens månadsvisa arbetsgivardeklarationer på individnivå, inbetalningar till skattekonto och uppgifter från personalliggare.

Det skulle kunna förbättra Tillväxtverkets möjligheter att upptäcka om oseriösa företag försöker använda krisstödet i kriminella upplägg.

I byggarbetskraften finns många migrantarbetare som saknar arbetstillstånd i Sverige och därför är helt i händerna på sina arbetsgivare. Andra har arbetstillstånd, men är ändå ofta utsatta för sina arbetsgivares godtycke, på grund av risken att bli uppsagd och tillbakaskickad till hemlandet.

Att migrantarbetare i en utsatt beroendesituation öppet skulle protestera när de ser arbetsgivaren missbruka de aktuella statliga pandemi-stöden är föga troligt. Däremot kommer nu många larm om missbruk.  

Men hittills framstår Regeringens kontrollåtgärder som otillräckliga. Det konstaterar LO i en debattartikel i Dagens Arena och det slår även Byggmarknadskommissionen fast i sin rapport.

Just nu är ett hundratal Skatteverksanställda tillfälligt utlånade till Tillväxtverket. Från enskilda ministrar har det hävdats att dessa Skatteverksmedarbetare skulle vara experter på skattekontroll. Men så är inte fallet.

De 100 ”skatteexperter” som Regeringskansliet härom veckan lät Tillväxtverket rekvirera från Skatteverket för finansminister Magdalena Anderssons utlovade ”insatsstyrka” med uppdrag att avslöja fifflet saknar i själva verket all tidigare erfarenhet av fuskutredning.

De etthundras arbetserfarenhet på Skatteverket består, enligt källor inom myndigheten, i hantering av bouppteckningar, äktenskapsregistret och liknande.

De har inte tillgång till Skatteverkets databaser utan betraktas som tjänstemän vid Tillväxtverket.

Några kontroller av efterlevnaden kommer i själva verket inte att göras förrän om tre månader, svarar Tillväxtverket på LOs direkta fråga. Efter tre månader och två veckor ska företagen lämna avstämningsuppgifter avseende de tre första månaderna. Och då blir det givetvis svårt för Tillväxtverket att avgöra huruvida permitterad personal i själva verket fortsatt att arbeta heltid i stället för att minska sin arbetstid med två, tre eller fyra dagar i veckan.

Därför bör regeringen nu – i syfte att förbättra kontrollen från start till mål – omedelbart ge Tillväxtverket och Skatteverket i uppdrag att peka ut vilka uppgifter de skulle behöva kunna utbyta för handläggning och kontroll, med snabb ömsesidig elektronisk access för att inte fördröja handläggningen men ändå ha bättre möjlighet att upptäcka om oseriösa företag försöker använda Corona-stöden i kriminella upplägg.

Just nu diskuterar Regeringen, myndigheterna och parterna till utvidgade kontroller av korttidsarbetet. Remisstiden för en promemoria från Finansdepartementet avslutades i fredags.

Tyvärr tyder dock inte Regeringens förslag så här långt på att Regeringskansliet vill ge Tillväxtverket nödvändig tillgång till de ovan nämnda relevanta uppgifterna från Skatteverket: Företagens månadsvisa arbetsgivardeklarationer på individnivå, inbetalningar till skattekonto och uppgifter från personalliggare.

Däremot föreslås bland annat att Tillväxtverket och Skatteverket ska få göra oannonserade arbetsplatsbesök hos företag med korttidsarbete.

Det är givetvis bra om myndigheterna ges lov att göra kontrollbesök och har rätt att kräva att arbetstagare identifierar sig. Men risken är ändå stor att dessa kontroller i stor utsträckning blir slag i luften.

Inte minst för att arbetsplatser i bostadslägenheter, ROT-jobb, enligt Regeringens förslag skulle vara undantagna från kontrollmöjlighet.

Dessutom har företag i efterhand rätt att ändra sin planerade användning av korttidsarbete, påpekar Byggmarknadskommissionens rapport. Troligen kan företagen i sin avstämningsrapport till Tillväxtverket redovisa kontrolltillfället som en dag då korttidsarbetet kortvarigt var avbrutet, eller att det var just den dagen som den anställde skulle utföra arbete. De anställda behöver inte ens närvara vid samma arbetsplats eller samma formella företag utan kan alternera mellan olika platser och företag. Därmed är de reella möjligheterna att kontrollera korttidsarbete små.

Dessutom har Tillväxtverket i realiteten högst begränsade förutsättningar att på fältet kontrollera företagens verksamhet. Myndigheten saknar regional organisation med personal i olika delar av landet.

Prenumerera på inlägg

Ange din mailadress och få en notifikation när nya inlägg publiceras.

+

Prenumerera på inlägg

Ange din mailadress och få en notifikation när nya inlägg publiceras.