Till lo.se Sök Meny
Ojämlikhetsutvecklingen och kapitalinkomsterna

Ojämlikhetsutvecklingen och kapitalinkomsterna

Under perioden 1995 till 2017 ökade kapitalinkomsterna för den procent med högst inkomster med 700 procent. Att Sverige är det OECD-land där inkomstskillnaderna ökat mest under de senaste decennierna beror till stor del på utvecklingen av kapitalinkomsterna.1 I en serie blogginlägg beskriver jag vad som drivit denna ojämlikhetsutveckling, vad som påverkar den i stort och vad vi kan göra för att skapa ett mer jämlikt samhälle. I föregående blogginlägg beskrev jag urholkningen av social- och arbetslöshetsförsäkringarna som har gjort att de med lägst inkomst halkat efter övriga. Här fokuserar jag på den andra sidan av inkomstfördelningen – de som har gynnats av förändringar i skatte- och transfereringssystemen under de senaste decennierna.

Diagram 1. Bruttoinkomstens storlek och sammansättning i olika delar av inkomstfördelningen

Källa: Långtidsutredningen 2019.

Bruttoinkomstförändringen för olika inkomstgrupper under perioden 1995–2017 kan ses i diagram 1. Vad som är slående är ökningen av kapitalinkomster för den procent med högst inkomster. Kapitalinkomsterna kan delas upp i dels kapitalvinster från reala- (fastigheter) eller finansiella tillgångar (aktier) och dels övriga kapitalinkomster från räntebärande tillgångar, utdelningar från fåmansbolag samt övriga aktieutdelningar. Storleken på de olika kapitalinkomstslagen 2017 redovisas i tabell 1 nedan.

Tabell 1. Kapitalinkomster i befolkningen 2017

Källa: Långtidsutredningen 2019.

Både kapitalvinsterna och inkomsterna från räntor och utdelningar har ökat kraftigt sedan 1995. Kapitalvinsternas utveckling har drivits främst av en mycket kraftig värdeutveckling av tillgångar. Priset på bostadsrätter har ökat sjufaldigt under perioden 1995–2017. Priserna på småhus (villor, radhus och fritidshus) och aktietillgångar har ökat mindre men ändå flera gånger mer än löneutvecklingen. Detta redovisas i diagram 2. En viktig orsak till att inkomsterna från räntor och utdelningar har ökat kraftigt är den över 900 procentiga ökningen av utdelningar till fåmansbolag som skett bara under perioden 2005–2017.

Diagram 2. Tillgångsprisutveckling mot löne- och prisutveckling

Källa: Långtidsutredningen 2019, Medlingsinstitutet.

Som framgår i tabell 1 står kapitalvinsterna för drygt hälften av alla kapitalinkomster och de tillfaller i mycket hög grad dem med högst inkomst. Det bör dock påpekas att den fördelning av kapitalinkomster mellan olika inkomstgrupper som görs i diagram 1 är en ögonblicksbild för angivna år. Andelen av procenten med högst inkomster för ett enskilt år som egentligen är tillfälliga toppinkomsttagare och inte tillhör toppinkomsttagarna något omkringliggande år har ökat över tid. 2013 utgjorde denna grupp fyra tiondelar av topprocenten. De tillfälliga toppinkomsttagarna blir ofta det på grund av försäljning av tillgångar, en person som säljer exempelvis sin villa förflyttas uppåt i inkomstfördelningen under året för försäljningen, trots att värdeökningen egentligen har ackumulerats under hela den period hen har ägt tillgången (villan, aktierna, med mer). Samtidigt tillhör en klar majoritet av de tillfälliga toppinkomsttagarna den övre halvan av inkomstfördelningen under omkringliggande år.

Möjligheten att skaffa sig ett kapital fodrar någon sorts annan inkomst och innehavet av kapitaltillgångar utgör av förklarliga skäl en förutsättning för att kunna ta del av de ökande tillgångspriserna. Inkomsten som utgör grunden för kapitaluppbyggnaden varierar från person till person. Ungefär hälften av den svenska kapitalstocken är ärvd och arv tillfaller i stor utsträckning individer som redan har höga arbetsinkomster (till exempel individer med goda uppväxtförhållanden och tillgång till bra utbildningar).2 Att kapitalinkomsterna fördelar sig mycket skevt över arbetsinkomstfördelningen syns tydligt i diagram 3 och 4 som beskriver kapitalinkomst, från räntor och utdelning, respektive fastighetsägande över arbetsinkomstfördelningen.

Diagram 3. & 4. Kapitalinkomster respektive fastighetsägande över arbetsinkomstfördelningen

Anm: I båda figurerna är förvärvsinkomst percentilgrupper på den vågräta axeln. Lodrät axel i diagram 3 redovisar årlig genomsnittlig inkomst från räntor och utdelningar i vardera förvärvsinkomstgrupp. Lodrät axel i diagram 4 redovisar genomsnittligt taxeringsvärde på ägda fastigheter i vardera förvärvsinkomstgrupp.
Källa: SNS Konjunkturråd, Kapitalbeskattningens förutsättningar.

Tillgångsprisökningen som beskrivs i diagram 2 har delvis drivits av faktorer bortom riksdagens beslutssfär, så som exempelvis historiskt låga räntor. Men även politiska beslut påverkar. Ränteavdragen är en orsak, förändringar av skattesystemet en annan starkt pådrivande faktor. Att priserna på bostadsrätter ökat mer än något annat tillgångsslag är inte en slump. Det är nämligen ett skattemässigt kraftigt gynnat tillgångsslag, lägre beskattat än småhus.3 Även beskattningen av småhus har under de senaste två decennierna både mer än halverats och gjorts om från platt till regressiv, i och med införandet av ett tak. Sedan den stora skattereformen i början av 1990-talet har kapitalbeskattningen i bred mening monterats ner. Detta leder till en större förväntad avkastning och därigenom ett högre nuvärde på tillgångar.

Den kanske mest anmärkningsvärda förändringen är reglerna för utdelningarna från fåmansbolag – 3:12 reglerna – som gjordes klart mer förmånliga 2006. I korthet gick de största förändringarna ut på att den effektiva skatten på utdelningar sänktes med 10 procentenheter (från 30 procent till 20 procent) och gränsbeloppen för hur stora utdelningar som tilläts gjordes mer generösa. Detta har lett till att utdelningarna från fåmansbolag under perioden 1995–2017 ökat mer än något annat inkomstslag. Mellan 2005 och 2013 nära tiodubblades utdelningarna från fåmansbolag vilket ses i diagram 5. Idag utgör utdelningarna från fåmansbolag en fjärdedel av de samlade kapitalinkomsterna och en absolut majoritet tillfaller den procent av befolkningen som har de högsta inkomsterna.

Diagram 5. Utdelningar från fåmansbolag

Källa: Långtidsutredningen 2019.

Att marknadsmekanismerna levererar extrem skevhet i fördelning av tillgångar och inkomster är inte en åsikt utan ett faktum. Detta har tusenårig historia påvisat men kan även bevisas rent teoretiskt.4 De starka fördelningspolitiska verktyg som det offentliga förfogar över genom transfereringssystemen (både vad gäller skatter samt ersättningar och bidrag) utgör därför en förutsättning för det jämlika samhället. En ny kurs behövs och regeringen med samarbetspartier behöver inte uppfinna hjulet. I två nyligen presenterade rapporter, från den skattepolitiska skuggutredning som LO-ekonomerna och tankesmedjan Tiden har tillsatt, presenteras förslag på hur arvs och egendomsbeskattningen kan förändras, respektive hur de obefogat generösa 3:12 reglerna kan göras om. Generellt måste kapitalbeskattningen höjas. Denna åsikt har framförts av rapportförfattarna bakom SNS-rapporten Kapitalbeskattningens förutsättningar. Flera förslag har även framförts av LO genom Program för jämlikhet. En ny viljeriktning mot ett mer jämlikt Sverige förutsätter högre kapitalbeskattning. Den mycket enkla men tillika geniala tanken om att varje medborgare efter förmåga bidrar till samhället bör åter få en central roll i utformandet av skatteuttaget. I grund och botten handlar det om vilken typ av samhälle vi vill leva i.

Noter

1, OECD Income Distribution Database (IDD), egen sammanställning av länkad dataserie över Gini-koefficienten. Gäller perioden mitten av 1980-talet till ungefär 2017. Alla länder har inte statistik för varje år varför perioden blir något skiftande. Dessutom övergår de flesta länder till ett nytt mått runt 2013.

2, Elinder, M., O. Erixson och D. Waldenström (2016). »Inheritance and wealth inequality: Evidence from population registers«. Discussion Paper nr 11191, Centre for Economic Policy Research.

3, Småhus är enligt TNC (Terminologicentrum) ett bostadshus som innehåller högst två bostadslägenheter. Det kan såldes vara en villa, radhus, fritidshus med mer.

4, Ricardo och Robert Fernholz (2014), Instability and concentration in the distribution of wealth, Journal of Economic Dynamics and Control, 44, s. 251-269. Artikeln visar att fördelningen av inkomster och förmögenheter i en marknadsekonomi med tiden blir extremt skev, även om alla individer är fullständigt homogena och således har samma kompetenser, arbetsvilja och initiala tillgångar.

Lämna en kommentar

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *

6 svar på ”Ojämlikhetsutvecklingen och kapitalinkomsterna”

  1. Ulf Björk. skriver:

    Att bryta den orättvisa jämlikhetsutvecklingen innebär att vi måsste bli bättre på att öka kunskapen bland våra medlemmar och förtroendevalda på arbetsplatserna.
    Vi måsste också stärka den facklig politiska samverkan och ställa tuffare krav på den socialdemokratiska regeringen.
    Inom EU måsste vi stärka våra positioner på ett antal områden annars riskerar vi att bli förlorare.
    Opinionsbildningen är och förblir en framgångsfaktor för att vi ska Lyckas genomföra förbättringar för våra medlemmar i annat fall är risken stor att kapitalet fortsätter att stärka sina positioner gentemot arbetet och Då är våra medlemmar och lo de stora förlorarna.Motionerna till lo kongressen och våra motioner till partikongressen måsste våra medlemmar och media i större utsträckning få kännedom om .

    1. Balder Bergström skriver:

      Hej Ulf, jag kunde inte hålla med mer. Opinionsbildning är A och O i arbetet mot ett mer jämlikt Sverige. Jag och mina kollegor försöker kontinuerligt göra vårt för att på sakligt vis informera och opinionsbilda. Men att inte ens Socialdemokraterna lägger fram förslag som på riktigt kan vända utvecklingen visar att mer måste göras.

  2. Bo Jonsson skriver:

    Bra med hänvisningen till SNS också

    1. Balder Bergström skriver:

      Hej Bo, ja det är viktigt att visa att frågan om kapitalbeskattningen inte bara engagerar arbetarrörelsen. Principen om skatt efter bärkraft har starkt folkligt stöd i Sverige och på senare år har även delvis den akademiska diskursen kring hur skatterna ska tas ut (och i vilken omfattning) ändrat riktning. Detta syns även i Finanspolitiska rådets förslag på ett nytt skattesystem:
      http://www.finanspolitiskaradet.se/download/18.6f1da68b172331c3f173398d/1593092027569/Ett%20enklare%20och%20effektivare%20skattesystem.pdf

  3. Gunilla Runnquist skriver:

    Så bra att LO lyfter fram fakta om orsakerna bakom de ökande klyftorna i samhället. Det är inte känt av ”gemene man”. Om man vid ett trevligt kalas försiktigt och med ett leende smyger in en sakupplysning hämtad från Balders diagram eller slutsatser kan det bli antingen tyst eller leda till byte av samtalsämne. Detta trots att alla tycker att sjuksköterskor och lärare borde ha högre lön. Att det inte kan åstadkommas genom att beskatta inkomst av arbete högre är alla nog överens om men att det krävs en förändring av beskattningen av kapitalinkomster har blivit svårare och svårare att få gehör för. Varför? Troligen därför att många vanliga löntagare och LO-medlemmar” satt sig på bolag” för att därigenom kunna höja sin inkomst. Så har de kommit att hamna i intressegemenskap med de som har starka intressen att motsätta sig en höjning av kapitalbeskattningen.

    1. Balder Bergström skriver:

      Hej Gunilla, det är möjligt att vissa vanliga löntagare har ”satt sig på bolag” detta finns ju även inom arbetaryrkena. Men i statistiken hos SCB från Företagens ekonomi (https://www.scb.se/hitta-statistik/statistik-efter-amne/naringsverksamhet/naringslivets-struktur/foretagens-ekonomi/) och AKUn (https://www.scb.se/hitta-statistik/statistik-efter-amne/arbetsmarknad/arbetskraftsundersokningar/arbetskraftsundersokningarna-aku/pong/tabell-och-diagram/icke-sasongrensade-data/grundtabeller-aku-1574-ar-ar/) finns ingen tendens som visar att det skett någon stor ökning under det senaste decenniet, snarare tvärt om. Vad jag tror det handlar om är en upplevd intressegemenskap. I takt med att huspriser går upp och fler sparar på t.ex. ISK upplever flera att kapitalskatterna skulle drabba dom negativt. Det folkliga stödet för en reformerad fastighetsbeskattning är ju inte jättestort. Vad jag tycker är viktigt är att se hur kapitalinkomsterna de facto fördelar sig vilket ses bäst i diagram 3 och 4 i det här inlägget. Även om stora grupper medelinkomsttagare har kapitalinkomster så är det inte till dom de stora kapitalinkomsterna kommer. Här föreligger alltså ett stort behov av opinionsarbete och jag hoppas du kan visa några av diagrammen på något trevligt kalas utan att stämningen förgås.

Prenumerera på inlägg

Ange din mailadress och få en notifikation när nya inlägg publiceras.

+

Prenumerera på inlägg

Ange din mailadress och få en notifikation när nya inlägg publiceras.