Till lo.se Sök Meny
Satsa på fältet, Arbetsmiljöverket! Och lyssna på facken!

Satsa på fältet, Arbetsmiljöverket! Och lyssna på facken!

De viktiga systemvärnande myndighetsinsatserna mot arbetslivskriminalitet och osund konkurrens får 2021 en nästan fördubblad budget, plus 67 procent!

Arbetsmiljöverkets anslag för myndighetssamarbetet ökar från hittillsvarande 18 miljoner kronor per år till 30 miljoner kronor årligen för perioden 2021-23.

I nästa års budget får dessutom Arbetsförmedlingen ett årligt tillskott på 17 miljoner kronor för att motverka felaktiga utbetalningar.

Det är verkligen bra! Heder åt arbetsmarknadsminister Eva Nordmark och hennes departement och alla andra som bidragit till beslutet som permanentar och stärker de för LO-förbunden och den svenska ekonomin så viktiga myndighetsinsatserna mot arbetslivskriminalitet och osund konkurrens!

Det här är en utmärkt början, även om behoven i verkligheten är ännu mycket större. Vilket inte minst tydliggjordes då Södertäljes Kommunalråd Boel Godner häromdagen målade en lika dyster som klar bild av dagens osunda konkurrens och arbetslivskriminalitet i Ekots Lördagsintervju.

Nu gäller det att Arbetsmiljöverket använder pengarna på bästa sätt, där miljonerna ger mest utdelning. Det vill säga på fältet, för att öka antalet oannonserade inspektioner. Och att verkets inspektörer börjar lyssna bättre på sakkunskapen hos fack och arbetsgivare ute i verkligheten. Både via ett nytt formaliserat samarbete med arbetsmarknadens parter i de mest utsatta branscherna och via inrättandet av en tipsfunktion dit även anonyma tips om misstänkt löne- och villkorsdumpning och annan arbetslivskriminalitet och osund konkurrens även kan skickas anonymt.

Under 2019 blev drygt 2 000 företag under perioden januari-oktober föremål för oannonserade kontrollinsatser av de åtta myndigheterna inom regeringsuppdraget mot fusk, regelöverträdelser och brottslighet i arbetslivet.

Listan över vad inspektörerna stötte på är lika diger som nedslående:

• Svartjobb, illegal arbetskraft, slavlöner, omänskliga arbetstider, undermåligt osanitärt boende.

• Bordellverksamhet.

• RUT- och ROT-fusk.

• Skenanställningar, människohandel, undermålig, rent livsfarlig, arbetsmiljö.

• ”Spökpersoner” med falska identiteter, ofta flera åt gången.

• Kreditbedrägerier.

• Assistansfusk. Lönestödsmissbruk. Angrepp mot den statliga lönegarantin och omfattande bidragsbrott mot Försäkringskassan, A-kassan och Arbetsförmedlingen.

Andra kontroller visade på fusk och fel inom vård och omsorg, exempelvis hos tandläkare och läkare, liksom inom städ, bygg med fler branscher och den växande gig-ekonomin.

Hittills har satsningen på det myndighetsgemensamma uppdraget mot arbetslivskriminalitet och osund konkurrens sedan 2018 de facto varit gravt anorektisk.

Sveriges insatser har resursmässigt hamnat på jumboplats vid en jämförelse bland länderna i Skandinavien och Baltikum. Det visar en jämförelse mellan svenska Arbetsmiljöverket och dess motsvarigheter, som LO tagit fram.

Ofta har Arbetsmiljöverket, som leder insatserna, och Gränspolisen haft tips om omfattande oegentligheter på exempelvis stora byggen, men saknat resurser för att genomföra tillslag som annars kunde ha givit avsevärd utdelning. Det har mer varit fråga om punktmarkering. 

Många fler insatser skulle kunna genomföras om de svenska myndigheterna hade samma personaltäthet som sina nordiska och baltiska motsvarigheter.

Det norska Arbetsmiljöverket har i sin nationella satsning mot osund konkurrens en heltidsinspektör på 67 500 invånare. Vårt svenska Arbetsmiljöverk har haft en på 670 000 invånare.

Vårt svenska Arbetsmiljöverk har 15 årsarbetskrafter totalt i hela landet tilldelade för detta (29 personer, men främst på deltid). Motsvarande i Norge är 74 arbetsmiljöinspektörer, jurister och analytiker på heltid. Plus ytterligare 15 chefer och specialister och resurser från andra delar av norska Arbetsmiljöverket.

Nu är alltså frågan hur Arbetsmiljöverket nästa år kommer att använda de 30 miljonerna. Det blir ganska mycket upp till myndigheten själv, då arbetsmarknadsdepartementet i alla fall inte i detta läge slår fast exakt vad miljonerna ska gå till. Anslaget får användas för Arbetsmiljöverkets förvaltningsutgifter, liksom för bidrag till andra inblandade myndigheter samt statsbidrag till metodutveckling av myndighetsgemensam kontroll.

Så värst mycket metodutveckling har dock inte försiggått de senaste två åren, sedan Arbetsmiljöverkets avdelning för utveckling av insatserna flyttades till Mölndal och ingen av de experter som var inkörda på arbetet i Stockholm ville följa med.

Inte minst metoderna för ett närmare samarbete mellan myndigheter och arbetsmarknadens parter behöver utvecklas. Ett pilotprojekt i Västsverige för att hitta former för ett mer formaliserat sådant informationsutbyte har – symptomatiskt nog – två år efter planerad start ännu inte lämnat startgroparna.

Men rimligast är ändå att merparten av budgettillskottet och en växande del av förvaltningsanslaget i första hand används för att anställa fler dedikerade, erfarna och kunniga inspektörer för insatserna på fältet. Det är där som det nu verkligen behövs fler dedikerade personresurser – erfarna, kunniga och tuffa inspektörer – bland den myndighetspersonal som de facto genomför razziorna ute på byggen, partihallar, massagesalonger med fler misstänka arbetsplatser, där kriminaliteten finns på bara en meters håll och stämningen lätt kan bli hotfull.

Det vore också bra om en del av budgettillskottet kan användas till pilotprojekt med samlokalisering av de åtta myndigheterna i så kallade A-krimcenter, enligt norsk modell. En tanke som förts fram i arbetsmarknadsdepartementets diskussioner.

Därutöver behöver även Gränspolisen få betydligt större resurser ute på fältet, resurser som fredas för just dessa insatser och inte i sista stund styrs om till den parallella myndighetsgemensamma satsningen mot organiserad brottslighet, gängskjutningar etc. Båda myndighetsuppdragen behöver säkras egna polisresurser. Gränspolisens närvaro är nämligen en förutsättning för att Arbetsmiljöverket och andra myndigheter ska kunna uppsöka de ibland riktigt skumma arbetsplatser med maffianärvaro som är allra viktigast att åtgärda.

Arbetsmiljöverket, Polisen, Skatteverket, Arbetsförmedlingen och de fyra andra myndigheterna måste också börja lyssna mer på arbetsmarknadens parter.

Frustrationen är i dag stor bland många LO-förbunds lokala och regionala företrädare över att myndigheterna inte lyssnar tillräckligt på fackliga signaler om oegentligheter ute på arbetsplatserna. Berörda fackförbund besitter mycket ofta i sammanhanget avgörande inside-information, men saknar i dag direktkanaler in till myndigheterna.

I dag rapporterar LO-förbundsföreträdare i branscher som är hårt drabbade av arbetslivskriminalitet att till exempel Arbetsmiljöverkets chefer inte vill satsa tid på att låta inspektörerna komma ut och lyssna på facket. Så kan det inte fortsätta.

Prenumerera på inlägg

Ange din mailadress och få en notifikation när nya inlägg publiceras.

+

Prenumerera på inlägg

Ange din mailadress och få en notifikation när nya inlägg publiceras.