Till lo.se Sök Meny
Hur ska LO-förbundens medlemmar få bättre pension?

Hur ska LO-förbundens medlemmar få bättre pension?

Sverige har ett snillrikt och ekonomiskt stabilt system för allmänna pensioner. Vårt teoretiskt vackra pensionssystem har tyvärr den nackdelen att det leder till pensioner som är oacceptabla för stora grupper löntagare, särskilt kvinnor i LO-yrken.  

Som de flesta känner till så bygger vårt pensionssystem, som började införas på 1990-talet, på livsinkomstprincipen. Upp till en viss nivå innebär varje krona i arbetsinkomst en viss pensionsavsättning.1 

När det nya pensionssystemet presenterades var förhoppningarna stora bland LO-grupperna, som ofta har många år i arbetslivet. Då, när systemet infördes, utlovades att den allmänna pensionen, grovt räknat, skulle bli 60 procent av slutlönen för personer i LO-yrken.  

Verkligheten blev en helt annan. Beräkningar som gjordes av LO för ett par år sedan visar att den allmänna pensionen för arbetare istället blir cirka 45 procent av slutlönen.2 Huvudförklaringen är att livslängden har ökat snabbare än vad pensionssystemets konstruktörer antog.  Och lever vi fler år efter pension så måste de årliga pensionerna bli lägre för att ”systemet” ska vara i balans.  

Precis som i många andra länder finns det därför i Sverige en politisk vilja att öka antalet år i arbetslivet, för att på så sätt hålla uppe nivån på pensionsutbetalningarna. Från och med år 2023 höjs exempelvis åldern för när man kan få garantipension till 66 år. 

LO har accepterat att pensionsåldern höjs. Men med förbehållet att riksdagen ska finansiera stora satsningar på arbetsmiljö, så att fler faktiskt har möjlighet att arbeta längre. På detta område måste vi konstatera att i princip inget har hänt. Vi har också krävt att de övre åldersgränserna i våra trygghetssystem ska öka i takt med pensionsåldern. På dessa områden har inga konkreta politiska förslag ännu lagts, även om det nu finns flera utredningar som föreslagit högre åldersgränser även i trygghetssystemen.  

Ett av LOs viktigaste krav är att pensionsavsättningarna höjs – ju fortare desto bättre. Det tar nämligen lång tid innan högre avsättningar börjar synas i högre pensioner. Även det är en fråga som pensionsgruppen har lovat att undersöka. Även där har konkret handling än så länge uteblivit, även om frågan nu tycks vara på väg upp på pensionsgruppens bord.3 

Istället för att rätta till det som är fel i pensionssystemet har en nödlösning konstruerats: inkomstpensionstillägget. Det är en ny förmån från och med nästa år för dem med en allmän inkomstgrundad ålderspension mellan 9 000 – 17 000 kronor per månad.  Maximalt kan det ge 600 kr per månad. Vi är naturligtvis positiva till att pensionärer, många med bakgrund i LO-yrken, får bättre ekonomi. Men pensionstillägget får inte bli en ursäkt för att undvika större reformer av pensionssystemet. På samma sätt får inte de utlovade storsatsningarna på arbetsmiljöpolitiken förbli i malpåse.  

LO anordnade nyligen ett seminarium om pensioner. Där diskuterades bland annat de danska socialdemokraternas (i pensionskretsar) omtalade “Arne-pension”. Konkret innebär “Arne-pensionen” en möjlighet att gå i pension tidigare om du har haft många år i arbetslivet. För att illustrera: Om du vid 61 års ålder har arbetat sedan du var 17 har du rätt till folkpension tre år före folkpensionsåldern, som är 66 år. Den danska folkpensionen motsvarar ca 19 000 SEK i månaden. 

På seminariet konstaterade Susanna Gideonsson, LOs ordförande, att ”Arne-pensionen” försöker hantera ett viktigt problem, men är svår att översätta till svenska förhållanden, eftersom vi inte har någon motsvarighet till folkpensionen. I Sverige skulle rätt till tidigare pension innebära lägre pensioner och fler fattiga pensionärer. 

LO vill istället att fler äldre ska få rätt till sjukersättning. Idag har Sverige de mest restriktiva reglerna för sjukersättning i OECD. Ett förslag som förekommit i pensionsdebatten är att du från och med 61 år inte längre behöver få din arbetsförmåga prövad mot hela arbetsmarknaden för att få rätt till sjukersättning.  

Idag tvingas många fysiskt utslitna personer att ta ut inkomstpension så tidigt de kan. Om de istället kan få sjukersättning, som ger pensionsrättigheter, kan de få mycket högre pensionsutbetalningar när de når “vanlig” pensionsålder.  

På seminariet berättade Marianne Sund, ordförande för IF Metall-klubben vid Berendsen textilservice i Ockelbo, att hon inte kände till någon tidigare arbetskamrat som klarat att arbeta fram till 65. Orättvisorna i dagens arbetsliv kunde inte illustreras tydligare.  

Efter att ha legat i politisk dvala sedan 1990-talet är pensionsfrågan återigen högt upp på den politiska dagordningen – där den hör hemma. Sverige behöver göra stora förändringar i både pensionssystemet och i arbetslivet för att säkerställa att LO-förbundens medlemmar får en bra och rättvis pension. 

Not 1: Varje år avsätts 18,5 procent av din pensionsgrundande inkomst (inkomsten efter avdrag för den allmänna pensionsavgiften på 7 procent) till allmän pension. Den största delen, 16 procent, går till inkomstpensionen. Resten – 2,5 procent – går till premiepensionen. 

Not 2: LO (2016), Vad krävs för en hållbar pension?, samt kompletterande beräkningar.  

Not 3: Intervju med Ardalan Shekarabi i Pensioner & Förmåner, 2020-10-15. 

Prenumerera på inlägg

Ange din mailadress och få en notifikation när nya inlägg publiceras.

+

Prenumerera på inlägg

Ange din mailadress och få en notifikation när nya inlägg publiceras.