Till lo.se Sök Meny
Idéer för mer rättvisa skatter

Idéer för mer rättvisa skatter

Idag presenterar LO-ekonomerna i samarbete med tankesmedjan Tiden rapporten Skatta oss lyckliga – idéer för mer rättvisa skatter. Det är slutrapporten i Arbetarrörelsens skattepolitiska skuggutredning. I Januariavtalets punkt nr 4 stipuleras att ”en omfattande skattereform genomförs” för att bland annat ”utjämna dagens växande ekonomiska klyftor” och ”långsiktigt trygga välfärden”. Skuggutredningen tillsattes för att tillföra våra inspel i utformningen.

Men skattereformen har uteblivit. Istället har skatterna sänkts vid flera tillfällen genom höjning av brytpunkten för statlig inkomstskatt (2019), införandet av ett sjätte jobbskatteavdrag (2019) och slopandet av värnskatten från 1 januari 2020. Fler skattesänkningar och avdrag ligger som förslag i den senaste budgetpropositionen.

Ändå tycks vissa munnar omättliga. Trots att skattekvoten sjunkit från nära 50 till cirka 43 procent under 20 år så handlar diskussionen om skatter nästintill enkom om vilka skatter som lämpar sig bäst att sänka eller vilka avdrag på tjänster som innebär störst hävarm. Allt som oftast målas det upp som att arbetsutbudsuteffekter av skattesänkningar gör att de ökar skatteinkomsterna. Så förhåller det sig dock inte. Sänkt skatt för de med högst arbetsinkomster ger mycket osäkra sysselsättningseffekter, vilket påvisas i underlagsrapporten Skatta eller gråta – om marginalskatternas betydelse för arbetsutbudet. Uttrycket ”man kan inte både äta kakan och ha den kvar” stämmer såväl vid inmundigande av dessert som utformande av skatter och välfärd.

För oss är full sysselsättning det som säkrar välfärdens finansiering och vi ser hur välfärden bidrar till att skapa förutsättningar för detta. Det offentliga och näringslivet är ömsesidigt beroende av varandra. Fri och jämlik skolgång gör att barn till låginkomsttagare får möjlighet att utbilda sig. Förskola gör att föräldrar i allmänhet och mammor i synnerhet får möjlighet att arbeta. Arbetslöshetsförsäkring och aktiv arbetsmarknadspolitik ger förutsättningar för hög omställningstakt och strukturomvandling. Listan kan göras lång. Det är inte en slump att det är Sverige som är ett välfärdsland med relativt högt skatteuttag som har högst sysselsättningsgrad i EU. Som diagrammet nedan visar sammanfaller hög sysselsättning och högt skatteuttag i OECD.

Sysselsättningsgrad och deltagandeskatt i OECD

Not: Diagrammet visar sambandet mellan deltagandeskatten och sysselsättningsgraden i åldrarna 20–59 år för OECD-länder 2008–2011. Ju längre ut till höger på x-axeln, desto lägre deltagandeskatt. Deltagandeskatten är den genomsnittliga skatten på arbetsinkomsten samt den minskade inkomsten som kommer från socialförsäkringar och bidrag när arbetsinkomsten ökar. Källa: Niklas Blomqvist (2020), Skatta eller gråta.

Vi vill se en nyktrare diskussion om välfärden och skattepolitiken. Behoven av sjukvård, äldrevård, sjuk- och arbetslöshetsersättning har blixtbelysts av rådande kris. Samtidigt undergräver den alltjämt pågående skattesänkarpolitiken välfärdens framtida finansiering. Likaså har skatteuttaget allt mer kommit att frångå principen om skatt efter bärkraft. De skattesänkningar som gjorts har primärt varit riktade mot höginkomsttagare och kapitalägare. Det är dessa förändringar av skattesystemet och transfereringarna som gjort att Sverige är det OECD land där skillnaderna i disponibla inkomster ökat mest under de senaste decennierna. Detta tydliggörs av att skillnaderna i disponibel inkomst mätt genom gini-koefficienten ökat med cirka 40 procent samtidigt som skillnaderna faktorinkomsterna (det vill säga inkomsterna innan skatter och positiva transfereringar) legat still.

Vår rapport innehåller många förslag så som enhetlig beskattning av förvärvsinkomster, en ny rättviseskatt för höga förvärvsinkomster, markskatt på fastigheter med en begränsningsregel för låginkomsttagare samt höjd och enhetlig kapitalskatt. Det är en rapport som visar på en annan riktning. Ett skattesystem som långsikt finansierar en välfärd som tar sig an nya grupper och växande behov. Ett skattesystem som omfördelar mellan kvinnor och män såväl som mellan höginkomsttagare och låginkomsttagare. Ett skattesystem som innebär rättvisa och mer jämlika livsvillkor och förutsättningar för alla att forma sina egna liv.

6 svar på ”Idéer för mer rättvisa skatter”

  1. tommy henriksson skriver:

    Om man ständigt ska sänka skatten så får väl dom rika betala för välfärden som dom utnyttjar , och rut och rot och vad det nu heter är väl ett bidrag ur skattesystemet , dom tjatar om att sosialförsäkringarna och a kassa är bidrag men det är försäkringar som betalas via skatter, Vad är skillnaden?
    Borgarna skriker högt om bidrag fast dom skulle kunna betala ändå. Jag tycker att man måste går mot borjarna mycket tydligare om rut och rot ockh tala om för Svenska folket på tv och radio + i media om allt det så att dom begriper det och tänker på kosekvenserna som blir om man röstar fel

    1. Balder Bergström skriver:

      Tack för din kommentar Tommy. Vi på LO jobbar hårt för att nå ut i dessa frågor. Vår uppfattning är att välfärden ska vara generell och syfta till att göra människor starkare. Den ska ge alla en likvärdig förutsättning till ett gott liv, rusta människor för en arbetsmarknad i ständig förändring, hjälpa och lyfta de som hamnat kris. Men det offentligas resurser ska inte gå till att subventionera brancher eller individer där nyttan med stödet eller behoven för individerna saknas. Där är RUT ett väldigt bra exempel, det är inte samhällsekonomiskt motiverat att stödja branschen kostnaden per arbetstillfälle är tämligen högt (https://www.tillvaxtanalys.se/publikationer/pm/pm/2019-04-17-utvardering-av-rut-avdraget–effekter-pa-foretagens-tillvaxt-och-overlevnad.html). Inte heller är det fördelningspolitiskt motiverat att subventionera en tjänst som primärt nyttjas av höginkomsttagare. Genom senaste decenniernas skattesänkningspolitik och märkliga prioriteringar av offentliga utgifter minskar möjligheterna att finansiera det som välfärden faktiskt ska ägna sig åt.

  2. Hans-Erik Persson skriver:

    Blir alltid lite förvånad när LO gör så bra rapporter men glömmer de stora effekter som kan uppnås med högre löner.

    1. Balder Bergström skriver:

      Hej Hans-Erik, vi har inte glömt lönerna och sysselsättningens påverkan på samhället och jämlikheten. De två faktorerna är det vi ser som främsta garanterna för jämlikheten. I pågående lönerörelse har vi kämpat och fått reallöneutveckling åt våra medlemmar inklusive ett låglönelyft. Så har varit fallet de senaste decennierna. Det är inte den verklighet som löntagare runt om i världen möter när de tittar i sina lönekuvert. Men det är bra att du sätter fingret på en så viktig fråga!

  3. Sven Samuelsson skriver:

    Ja, det är helt riktigt! Det är åt h–e att de som har höga inkomster och tjänar mycket på aktier, valutahandel, spekulationer, subventioner, mygel, avdragsmöjligheter etc. skall åka snålskjuts på oss låginkomsttagare som får vända på varenda krona för att få månaden att gå runt! Det skall vara hög skatt på höga inkomster, fastighetsskatt skall införas igen, förmögenhets, arv och gåvoskatt skall införas igen, rot och rut avdrag avskaffas, det är bara dom med höga inkomster som kan utnyttja dessa avdrag som VI låginkomsttagare måste vara med och betala till ! ! Hur skall en normallönetagare som får vända på varenda krona ha råd – kunna utnyttja dessa ??? Nej , den RIKA pöbeln får sluta att roffa åt sig oförskämda summor och smyga sig med det mesta! Upp till kamp för FOLKET ock inte för kapitalisterna!
    Kämpa på! Det måste göras om vi vanliga medborgare skall överleva i det långa loppet!

  4. Sven Samuelsson skriver:

    Bra!
    Jobba på utav helskota! Det behövs för att förbättra våra skitpensioner!
    Den som inte har något skall hellre inte få något, tycks vara mottot på – för myndigheten! ! !

Prenumerera på inlägg

Ange din mailadress och få en notifikation när nya inlägg publiceras.

+

Prenumerera på inlägg

Ange din mailadress och få en notifikation när nya inlägg publiceras.