Till lo.se Sök Meny
Nya konjunkturprognoser – samsyn om arbetsmarknaden men olika syn på investeringarna

Nya konjunkturprognoser – samsyn om arbetsmarknaden men olika syn på investeringarna

För två veckor sedan kom LO-ekonomer med en uppdaterad konjunkturprognos. Vårt huvudbudskapet var att arbetslösheten, trots den begynnande återhämtningen efter vårens ekonomiska fall, kommer att stiga ytterligare under hösten. Och att den riskerar att bita sig fast på en högre nivå än tidigare.

De senaste veckorna har också regeringen, Riksbanken och Konjunkturinstitutet kommit med nya prognoser. Det ekonomiska förloppet uppvisar stora likheter hos alla prognosmakare. Det är sedan tidigare känt att BNP föll med 8 procent mellan första och andra kvartalet. Den tidiga statistik och olika indikatorer som kommit under tredje kvartalet tyder på en ganska snabb start på återhämtningen, som följs av ett fortsatt något lugnare tempo. Osäkerheten är stor och hänger främst ihop med vilken väg corona-pandemin tar när allt fler länder öppnar upp för en återgång till något som liknar normalt. Prognoserna utgår i regel från en relativt optimistisk syn som förutsätter att smittan hålls under någorlunda bra kontroll, med fortsatta mindre utbrott men inga dramatiska nedstängningar av ekonomierna i vår omvärld.

Mot bakgrund av den stora osäkerhet som råder är det ganska små skillnader mellan de olika prognoserna på totalen – BNP beräknas minska med mellan 3,6 och 4,9 procent i år för att 2021 öka med 3,5–4 procent. Men bakom totalsiffran döljer sig skillnader i synen på delarna. Den kanske viktigaste gäller investeringarna, som under andra kvartalet inte minskade så mycket som förväntats. Konjunkturinstitutet tolkning framgår av följande citat:  ”Nedgången i investeringarna väntas bli ganska liten i relation till nedgången i resten av efterfrågan. Anledningen är att många företag troligen utgår ifrån att konjunktursvackan blir djup men kortvarig” (Konjunkturläget sidan 22).

Vår analys är istället att det tog tid att dra ned investeringarna när efterfrågan försvann, vi menar att neddragningen blir en mer utdragen process som fortsätter även under kvartal tre och fyra. Bakom den bedömningen ligger att företagen rimligen upplever en betydligt större osäkerhet om förutsättningarna för investeringar nu jämfört med före krisen. Framtida efterfrågan och lönsamhet är svårare att bedöma, dessutom är kapacitetsutnyttjandet lågt. Det tar också tid att få igång de omfattande återstartsprogram som lanseras bland annat inom EU.

Synen på arbetsmarknaden är mer samstämmig. Arbetslösheten ökade kraftigt under första halvåret, från drygt 7 procent till drygt 9. En ökning som hade varit betydligt större utan det förmånliga systemet för korttidsarbete. Dessutom minskade arbetskraften i antal, vilket också höll nere arbetslöshetstalen. Nu vänder antagligen de faktorer som höll tillbaka försämringen. Företag lämnar korttidsarbetssystemet, antingen för att det inte behövs längre eller för att man ger upp försöken att överleva. Efter vårens minskning förväntas arbetskraften öka igen under hösten, den inledda återhämtningen i ekonomin får fler att aktivt söka arbete. Dessutom kan krisen ha påskyndat den ständigt pågående strukturomvandlingen. Sammantaget ser både vi och andra prognosmakare framför oss att arbetslösheten ökar det närmaste halvåret. Toppen riskerar att hamna på 9,5–10 procent runt årsskiftet. Därefter kan det ske en successiv minskning.

Det är inte självklart att arbetslösheten återvänder till den (alltför höga) nivå som var före krisen, risken att arbetslösheten biter sig fast på en högre nivå är överhängande och oroande. Kriser som drabbar arbetsmarknaden har en tendens att lämna efter sig ett stort antal långtidsarbetslösa som har svårt att konkurrera om de jobb som finns. Det behövs både riktade, kompetenshöjande och omskolande insatser samt en hög allmän efterfrågan för att få ner arbetslösheten till lägre tal än före krisen.

Just nu verkar den insikten få visst genomslag. Regeringen underlättar för arbetslösa att studera med bättre ekonomiska villkor och den föreslagna statsbudgeten för 2021 innebär, åtminstone vad gäller totalbeloppen, en rimlig utgiftsnivå för att stimulera efterfrågan. Bland de konkreta förslagen finns dock inslag som vi gärna bytt ut mot effektivare och fördelningspolitiskt smakligare satsningar. På lite längre sikt, men alltför tidigt, kommer säkert kraven på att de offentliga finanserna ska uppfylla överskottsmålet och sikta mot skuldankaret. Särskilt om man efter krisen ser en alltför hög arbetslöshet som det nya normala, som inte kan sänkas med expansiv finanspolitik och högt efterfrågetryck. En syn som vi inte alls delar. Det finns all anledning att ompröva överskottsmålet och skuldankaret!

Lämna en kommentar

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *

Prenumerera på inlägg

Ange din mailadress och få en notifikation när nya inlägg publiceras.

+

Prenumerera på inlägg

Ange din mailadress och få en notifikation när nya inlägg publiceras.