Till lo.se Sök Meny
Sluta prata om generella skatter som ”snedvridande”

Sluta prata om generella skatter som ”snedvridande”

Synen på skatter som ett hinder för full sysselsättning måste ändras – skatteintäkternas användningsområden möjliggör en hög sysselsättningsgrad.

Förra veckan publicerade ESO en rapport med förslag på reformering av det svenska skattesystemet. Det är ett välkommet inlägg om behovet av att den utlovade skatteöversynen kommer igång.

LO-ekonomerna instämmer i flera av slutsatserna i rapporten, däribland det önskvärda med en enhetlig moms, en ny fastighetsbeskattning och vikten av förändring av de regler för fåmansbolag som idag så starkt gynnar höginkomsttagare. Vår syn skiljer sig dock från den i ESO-rapporten på två viktiga punkter:

1) Vi menar att skatter sannolikt behöver höjas i framtiden – inte minst behöver kapitalskatterna återgå till sitt ursprungliga bidrag.

2) Vi menar att skatterna måste förändras för att minska inkomstklyftorna – inte cementera dem.

Förslagen i ESO-rapporten har som mål att vara statsfinansiellt ”neutrala” – det vill säga skattehöjningar balanseras mot sänkningar. Skatterna har dock sänkts med dryga 250 miljarder sedan millennieskiftet, varav 16 miljarder bara under 2019. Nästa år föreslås ytterligare skattesänkningar med cirka 30 miljarder – det kan inte vara utgångspunkten för en neutral reform.

Motivet för sänkta skatter har ofta varit att de förmodas ha en störande inverkan på människors vilja att utbilda sig, att arbeta, att spara eller investera.

Vi menar i stället att skattebaserna behöver värnas. Det finns inget som tyder på att skatt på arbete har hämmat vare sig viljan att arbeta eller viljan att utbilda sig i Sverige – utbildningsnivån i Sverige är klart över OECD-snittet1 och den svenska sysselsättningsgraden är högst inom EU2. Nordiska högskatteländer har hög sysselsättning. Sambandet verkar gå via offentliga utgifter för barn- och äldreomsorg – verksamheter som möjliggör mer arbete för många, inte minst kvinnor.

Sverige har under de tre senaste decennierna varit det OECD-land där ojämlikheten ökat mest. Det beror i hög grad på ökningen av de ojämnt fördelade kapitalinkomsterna, där skattesystemet inte bidragit tillräckligt till att kompensera den ojämna inkomstfördelningen. Tvärtom har flera reformer gjort beskattningen än mindre omfördelande – inte minst den nya regressiva fastighetsskatten, avskaffandet av arvs- och förmögenhetsskatten och nu senast slopandet av värnskatten.

ESO-rapporten lyfter på ett bra sätt att det är helheten som räknas när skatter ska utformas – människor är mer än bara arbetstagare, bilägare eller husägare. Men som vanligt utelämnas det faktum att vi inte bara är skattebetalare – vi är även nyttjare av välfärden och gynnas av de möjligheter som denna ger. Den jämlika möjligheten till god utbildning gör att personer med mindre resurser får möjlighet till nya karriärvägar. En jämställd och tillgänglig barnomsorg gör att föräldrar kan arbeta mer. Trygghet och hjälp till omställning vid arbetslöshet gör att de arbetslösa kan ges de kompentenser som efterfrågas på arbetsmarknaden och matchas med passande arbetsplats.

Det är dags att sluta behandla skatter som något ensidigt störande av människors vilja att investera och arbeta. Vi presenterar våra utgångspunkter för hur ett skattesystem bör utformas i vår nyligen släppta rapport Skatta oss lyckliga – Idéer för mer rättvisa skatter .

De senaste decenniernas skatteförändringar har drivits av en syn att skatter skadar människors vilja att arbeta, investera, konsumera eller utbilda sig – när det i själva verket är skatteintäkternas användningsområden som möjliggör allt detta.

Källor:

[1] OECD (2020) Education at a Glance 2020 – OECD INDICATORS. sida 50.

[2] Gäller sysselsättningsgraden i åldern 20–64. Källa: Eurostat (2020) Employment rates by sex, age and citizenship (%).[https://appsso.eurostat.ec.europa.eu/nui/submitViewTableAction.do]. (hämtat: 2020-11-12).

Lämna en kommentar

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *

4 svar på ”Sluta prata om generella skatter som ”snedvridande””

  1. Hans-Erik Persson skriver:

    Hej.
    Bra att ni på LO höjer profilen inför skatteutredningen. Men synpunkt. Känslan jag får när jag läser bloggen är att det behövs tydlighet i fråga om skillnader och samband mellan skatter på inkomst respektive kapital.

    1. Åsa-Pia Järliden Bergström skriver:

      Vad saknas, menar du? Vi försöker beskriva detta i vår rapport: Skatta oss lyckliga.

  2. Sven Samuelsson skriver:

    Bra! Fortsätt!

  3. Sven Samuelsson skriver:

    Bra! Fortsätt så!

Prenumerera på inlägg

Ange din mailadress och få en notifikation när nya inlägg publiceras.

+

Prenumerera på inlägg

Ange din mailadress och få en notifikation när nya inlägg publiceras.