Till lo.se Sök Meny
Kvartal 4 bättre än prognos

Kvartal 4 bättre än prognos

Det senaste året har de ekonomiska prognoserna dominerats av corona-pandemins och det har skett ganska tvära kast i bedömningarna av de ekonomiska konsekvenser. I november-december 2020 dominerades bilden av ökad smittspridning och nya restriktioner runtom i Europa. Prognoser som gjordes då innebar ofta en ny dip i ekonomin (om än betydligt mindre än under våren). Först därefter skulle vaccin och vårvärme mer permanent lyfta ekonomin. I LO-ekonomernas prognos från december gjordes bedömningen att BNP skulle minska med 0,8 procent kvartal 4 för att sedan öka något. Nu när den första statistiken som beskriver utfallet under fjärde kvartalet trillar in verkar inte de värsta farhågorna ha besannats. Enligt SCB:s skattning växte istället säsongrensad BNP med 0,5 procent, se diagrammet nedan.

Den första beräkningen av BNP är av naturliga skäl betydligt osäkrare än de som kommer senare. Ett tecken på osäkerheten är den stora skillnad som redovisas mellan beräkningen av hur BNP används respektive hur stor produktionen är, dessa ska ju i princip ge samma resultat. Mellan fjärde kvartalet 2019 och fjärde kvartalet 2020 beräknas användningen ha minskat med 3,1 procent medan produktionsberäkningen stannade på -1,2 procent. BNP-förändringen antas ligga mitt emellan, dvs. ­‑2,2 procent (-2,8 procent om kvartalen hade haft lika många arbetsdagar). I senare beräkningar kommer skillnaden att vara betydligt mindre, men det går inte att säga åt vilket håll en eventuell revidering går eller hur stor den blir.

SCB redovisar inte nu några detaljer i BNP-förändringens sammansättning, men det finns en möjlighet att följa förändringen under loppet av kvartalet. Utöver den kvartalsvisa BNP-beräkningen publiceras också en månadsvis aktivitetsindikator, som avser att med kort eftersläpning månadsvis beskriva hur svensk ekonomi har utvecklats, ett ”månads- BNP” baserat på ett betydligt mindre statistiskt underlag och därför med en lägre tillförlitlighet. I diagrammet nedan redovisas aktivitetsindikatorn till och med december 2020.

Förloppet enligt aktivitetsindikatorn indikerar att den BNP-ökning som redovisas mellan tredje och fjärde kvartalen snarare inträffade under loppet av tredje kvartalet och att aktiviteten sedan legat relativt stilla under loppet av fjärde kvartalet. Givet den stora osäkerheten i siffrorna är det inte läge att dra några långtgående slutsatser, snarare påkalla en försiktighet att tolka BNP-utfallet som att ekonomin redan är inne i en växande fas. Förvisso går industrin väldigt bra, men i andra delar av ekonomin sker lite återhämtning.

Den ojämna återhämtningen framkommer tydligt i Arbetskraftsundersökningen från SCB (AKU) – antalet arbetade timmar i verkstadsindustrin är nu tillbaka på minst nivån för ett år sedan medan transporter, hotell- och restaurang samt personliga och kulturella tjänster fortfarande inte återhämtat halva fallet. Handeln är som helhet något bättre men inrymmer mycket stora skillnader. Byggverksamheten har överhuvudtaget påverkats mindre.

Som helhet blev utvecklingen på arbetsmarknaden under slutet av 2020 också bättre än väntat. Sedan fallet i antalet sysselsatta under våren (-150 000 personer) har sysselsättningen successivt ökat och i december hade drygt halva minskningen tagits tillbaka. För fjärde kvartalet trodde vi att den ökade smittspridning skulle leda till en liten uppgång av arbetslösheten. Men det som hände var snarare att arbetslösheten låg ganska still strax under 9 procent. Arbetslösheten enligt AKU och Arbetsförmedlingen samt LO-ekonomernas prognos i december redovisas i diagrammet nedan. Bortsett från AKU:s låga siffra för november, som rimligen är ett utslag av statistisk osäkerhet, är det god överensstämmelse mellan AKU:s urvalsundersökning och Arbetsförmedlingens registerdata.

 Det är naturligtvis positivt att utgångsläget inför 2021 är bättre än vad vi förväntade i december, men det kan vara på sin plats att påminna om var vi befinner oss. Antalet arbetslösa är mer än 80 000 fler än före pandemin och fler är eller kommer att bli långtidsarbetslösa. Antalet sysselsatt är runt 70 000 färre och runt 80 000 personer finns i systemet med korttidsarbete. Och, enligt vår prognos, blir förbättringen relativt långsam under 2021.

Det var ju inte heller så att arbetslösheten låg på en acceptabel nivå när corona-krisen inleddes – trots vad som uppfattades som en stark ekonomi var arbetslösheten över 7 procent, någonstans i mitten bland EU-länderna och långt över de länder som har lägst arbetslöshet. Att nivån succesivt minskar ned mot 8 procent i år eller nästa år och sedan kanske närmar sig 7 procent är inte tillräckligt. Sju procent är också en arbetslöshetskris.

Ett mått på den totala undersysselsättning är AKU:s redovisning av outnyttjat arbetskraftsutbud – det antal outnyttjade arbetstimmar som bjuds ut av öppet arbetslösa, deltidsarbetande och av dem som av olika skäl inte aktivt söker arbete men vill arbeta. Före krisen uppgick det utbudet av arbetstimmar till drygt 10 procent av totalt arbetade timmar i ekonomin och har sedan dess ökat med 3–3,5 procentenheter.

Måttet är naturligtvis mycket osäkert, men det ger en indikation på att det finns betydligt större utrymme för – och behov av – sysselsättningsökning än vad som är förenligt med en ekonomisk politik som betraktar 6,5–7 procents arbetslöshet som en ”jämvikt” som bara tillfälligt kan underskridas. Det senare är ett resursslöseri med människors vilja till arbete och begränsar möjligheterna till att skapa meningsfulla liv.

Prenumerera på inlägg

Ange din mailadress och få en notifikation när nya inlägg publiceras.

Loading
+

Prenumerera på inlägg

Ange din mailadress och få en notifikation när nya inlägg publiceras.

Loading