Till lo.se Sök Meny
Långsiktigt hållbara offentliga finanser trots krisen

Långsiktigt hållbara offentliga finanser trots krisen

De offentliga finanserna påverkas kraftigt av pandemin och dess ekonomiska konsekvenser. Vi LO-ekonomer har beräknat budgetunderskottet till cirka 3 procent av BNP 2020 och 2021. Det innebär att den offentliga skulden ökar från knappt 36 procent 2019 till cirka 41 procent av BNP. Konjunkturinstitutet (KI) gör ungefär samma bedömning. LO-ekonomerna har dessutom efterlyst en offensiv återhämtningspolitik även efter 2021 – för att pressa ner arbetslösheten till en tydligt lägre nivå– och menar att detta ryms inom kravet på hållbara offentliga finanser.

KI gör en gång per år en bedömning av hur hållbara de offentliga finanserna är på lång sikt. Trots de stora underskotten förra året och i år är de offentliga finanserna hållbara, enligt KIs senaste scenario. Bedömningen grundar sig på att ekonomin återhämtar sig efter krisen och att BNP åter växer. I takt med det bedöms underskottet i budgeten minska så att den redan 2023 är nära balans. Maastrichtskulden sjunker under de kommande åren som andel av BNP – ner mot nivån före pandemin och stabiliseras därefter runt 38 procent av BNP fram till 2050.

En viktig observation är att KIs basscenario inte innehåller en återgång till ett överskottsmål på en tredjedels procent av BNP. Om ett överskottsmål ska nås krävs aktiv handling i form av skattehöjningar och/eller lägre offentlig konsumtion och offentliga investeringar jämfört med idag. Ett stärkt finansiellt sparande för att nå överskottsmålet, skulle enligt beräkningarna innebära att Maastrichtskulden sjunker ytterligare och landar på cirka 33 procent av BNP.

LO-ekonomerna har varnat för effekterna av att den offentliga sektorn ska återgå till ett strukturellt överskott. Att lägga fokus på att minska den offentliga skulden innan tillväxten tagit fart på allvar riskerar att få mycket olyckliga effekter – med skattehöjningar och utgiftsminskningar när svensk ekonomi fortfarande behöver ett massivt understöd. KIs beräkningar visar att detta dessutom vore en långsiktigt felaktig avvägning.

Beräkningarna vilar på ett antal viktiga antaganden:

En ökad medellivslängd antas resultera i fler friska år för äldre och ett förlängt deltagande på arbetsmarknaden. I ett alternativscenario antas att befolkningen inte blir friskare över tid, och att arbetslivet därmed inte förlängs upp i åldrarna – vilket skulle ge en betydligt sämre utveckling i de offentliga finanserna.

Den demografiska försörjningskvoten beräknas öka i KIs scenario. Det antas att offentlig konsumtion växer med demografin plus en viss standardhöjning. Ersättningsnivån i de olika transfereringssystemen skrivs fram med de genomsnittliga lönerna så att ersättningsgraden är konstant. De kostnadsökningar detta ger kan hanteras inom ramen för de offentliga finanserna, enligt KI. Blir kostnaderna för välfärden större än de antagna så ger detta sämre utfall på lång sikt, vilket syns i diagrammet nedan. Även skattereglerna följer 2021 års regler.

Ytterligare helt centrala förutsättningar för beräkningarna är antagande om räntan på den offentliga skulden och avkastningen på finansiella tillgångar som staten äger. Jämfört med tidigare antagande är direktavkastningen på tillgångar i basscenariot högre, och räntorna på den offentliga sektorns skulder lägre. Detta ger en betydligt bättre långsiktig utveckling än i KIs tidigare scenario, se diagrammet nedan.

Huvudscenariot är, som synes i bilden, att skulden stabiliseras på lång sikt. Vilken långsiktig nivå för den offentliga skulden som kan anses rimlig är dock en bedömningsfråga. Om regeringen nu väljer att fortsätta den expansiva ekonomiska politiken under ytterligare några år kan det ge en något högre skuld men leder i så fall enbart till att skulden med tiden stabiliseras på en något högre nivå, enligt dessa beräkningar. Beroende på vad pengarna används till kan även tillväxten öka och skulden förbli opåverkad som andel av BNP.

Fortsatta underskott under en period skulle hjälpa Sverige att komma på fötter igen, underlätta finansieringen av välfärden och investeringar i en omfattande klimatomställning. Det vore en välkommen inriktning på finanspolitiken.

Prenumerera på inlägg

Ange din mailadress och få en notifikation när nya inlägg publiceras.

Loading
+

Prenumerera på inlägg

Ange din mailadress och få en notifikation när nya inlägg publiceras.

Loading