Till lo.se Sök Meny
Silversked till Silfverskiöld

Silversked till Silfverskiöld

Frågan om arvsskatten har aktualiserats igen. Ett skäl är att Sverige har hamnat på Financial Times topplista över omfattning av miljardärernas tillgångar i landet (nästan 30 % av BNP) och hur stor andel av deras miljarder som är ärvda (cirka 65 %). Ett annat skäl är att LO har föreslagit att arvs- och gåvoskatten ska ingå i en rättvis skattereform.

Den totala årliga överföringen av arv och gåvor i Sverige uppskattades, enligt SNS Konjunkturrådsrapport (2018), till 370 miljarder kronor 2016 – en fördubbling sedan 1990-talet. Detta är till och med något mer än värdet av hushållens samtliga kapitalinkomster som var 367 miljarder kronor samma år.

Ett problem med stora inkomstskillnader är att de även återföds och förstärks via arv. Det gör att även ojämlikhet och skillnader i makt, status och inflytande lever vidare från generation till generation. Stora obeskattade arv och gåvor befäster en över- och underordning i samhället för barn som föds in i olika familjer. Det strider mot en progressiv syn på rättvisa. Frågan om arvs- och gåvoskatt får därför en särskild ideologisk betydelse.

Tidigare var liberaler och socialdemokrater överens om att individer ska ha jämlika möjligheter i livet. Skillnaden i synsätt är dock tydlig när det gäller utfall – där arbetarrörelsen också har som mål att skapa ett mer jämlikt utfall, genom att minska inkomstklyftorna i samhället.

Samtidigt behöver politiska förändringar även ta hänsyn till arvens betydelse för många låg- och medelinkomsttagare. För många hushåll är möjligheten att överlämna de ofta relativt begränsade resurser som har samlats ihop under ett liv till nästa generation inte oviktig. LOs förslag till ny arvsskatt hanterar detta genom att ett högt grundavdrag som gör att små och medelstora arv eller gåvor inte beskattas och genom att arv mellan makar inte ska beskattas.

De som har de största inkomsterna och förmögenheterna ärver dock mest (i absoluta tal). Exempelvis är ungefär hälften av alla miljardärer i Sverige arvingar. 40 procent av Sveriges totala förmögenheter är ärvda. Diagrammet nedan visar också att den tidigare svenska arvs- och gåvoskatten hade en omfördelande effekt i termer av att de större arven beskattades högre än de mindre.

Effektiv genomsnittlig skattesats på privata arv 2004

Källa: Henrekson & Waldenström (2014), Inheritance taxation in Sweden, 1885–2004: the role of ideology, family firms, and tax avoidance.

Arvs- och gåvoskatten slopades av den socialdemokratiska regeringen 2004. Motivet var att arvsskatten uppfattades som illegitim i en tid av omfattande skatteplanering samtidigt som allt fler fick betala höga totala skatter på tillgångar. Dessa svårigheter löstes dock ut av Egendomsskattekommittén – en offentlig utredning tillsatt för att se på den samlade effekten av skatt på fastigheter, förmögenheter och arv. Utredningens förslag skulle ha inneburit betydligt mindre möjligheter att planera bort arvsskatten och arvsskatt mellan makar togs bort.

Arvs- och gåvoskatter är fortfarande vanliga i vår omvärld, de används i såväl Danmark och Finland som i USA, Storbritannien och Tyskland. Om man även i Sverige vill minska effekten av att rika ärver mer är arvsskatt lösningen.

Lämna en kommentar

Din e-postadress kommer inte publiceras. Obligatoriska fält är märkta *

12 svar på ”Silversked till Silfverskiöld”

  1. Bo Jonsson skriver:

    Skulle man inte kunna fundera över en ny modell för omfördelning inte bara ta in skatten till statskassan. Hela arvsskattebeloppet kan fördelas i en lika stor summa till varje röstberättigad, på ett kto i Riksbanken, med början det år de röstar i ett riksdagsval och varje år i fyra år och därefter beroende på om man röstat i Riksdagsval för en ny fyra års period. Från det beloppet kan dras kostnader för kriminalitet att betalas av efter 30 års ålder. Om skatten tar in säg 70 miljarder blir det 10000 på ett Riksbankskonto/år,¨per röstberättigad, och med normal ränta, som man kan disponera över fritt efter t.ex. 30 års ålder. En sorts tvångssparande för bostadsinvestering eller t.ex. aktier i statliga bolag eller en regering erbjuder som investeringsobjekt för framtiden i form av obligationer. Men inkomsten därav beskattas med ett minimi belopp utifrån vad man har från början ; skatteskuld betalas genom ett system för långsiktigt avdrag på det belopp som kommer in på ktot. Man skulle kunna få ett antal olika effekter av detta. Ett direkt intresse i att tänka på framtiden redan som skolelev. Ta intressse i samhällets utveckling, tänka sig för innan man gör dumheter. Vuxna, äldre får ett större intresse i vad investera i, inte som pensionsfonder, där andra spekulerar med dina pengar och du vet inte vad fonderna finansierar och tjänar pengar på.

    1. Åsa-Pia Järliden Bergström skriver:

      Tack för att kommentaren! Men det blir ett onödigt krångligt system som dessutom riskerar att bli orättvist. Vitsen med att skatter tas in efter förmåga och att offentliga utgifter betalas ut efter behov är ju att vi gemensamt bär varandras kostnader över livet.

  2. Georg Carlde skriver:

    Var arvsskattenbra förut????

    1. Åsa-Pia Järliden Bergström skriver:

      Den var inte perfekt. Men som jag skriver i inlägget fanns förslag på hur den skulle kunna förändras utan att behöva slopas. Bilden visar att den bidrog till omfördelning.

  3. Paul Ahanmisi skriver:

    Hej Åsa-Pia,
    Jag lyssnade på Sveriges Radio, Ring P1 idag och det pratades mycket om detta ämne – arvsskatten. Jag skulle vilja be om ditt löv att publicera denna artikel på Stockholms Nyheter på Facebook site – https://www.facebook.com/stockholmsnyheter. Om du accepterar, vill jag publicera det i ditt namn, oredigerad, och som LO-material.
    Min email på Stockholms Nyheter: aldusmartin1871@yahoo.com
    Jag behöver ditt snabbt svar, var snäll.
    Tack

    1. Åsa-Pia Järliden Bergström skriver:

      Hej,
      Detta inlägg går att dela, kopiera bara länken. Om du vill lägga in det som ett nytt inlägg så ange källan (och bifoga länken).

  4. mikael frängqvist skriver:

    hej

    eftersom svenska folket får vara med på den värdeförsämring på svenska kronan, pga företags enorma lånelyft på vårt egna affärsbanksystem- affärsvärlden vilket depricerar vår valuta, samt dels förutom att även Ingves pratar ned vår valuta då man samtidigt egentligen vill komma åt att höja inflationen något mer.

    så varför skulle vi då inte regeringen&riksdagen bestämma sig för att kunna ta ut en något högre arvs-&gåvo-katt för välfärden&dessutom ställa välfärdens överskjutande eftersläpande skatteintäkter mha att låta löneavgiften bidra välfärden något mer

    mvh
    mikael frängqvist

  5. Bo Jonsson skriver:

    Det kan du nog ha rätt i, men tanken borde inte avvisas, nämligen att omfördela förmögenheten som alltså inte kan säljas bara bytas ut, och förblir din förmögenhet som växer, så att avkastningen blir viktig för dig.

  6. Per Andelius skriver:

    Den arv- och gåvoskatt vi en gång hade gav förhållandevis låga inkomster till det allmänna med föranledde skattskyldiga till ganska kontraproduktiva åtgärder för att undvika eller planera skatten. Reglerna var rent skadliga för framgångsrika familjeföretag; generationsskiftesproblematiken gjorde att företag överläts och vi missade välsignelsen av sk mittelstand. Under den extrema högskatteperioden fram till Åsbrinks skattereform förlorade vi både företag och företagare, hajen (storföretagen) åt småfisk (innovativa mindre företag som var specialiserade på en produkt) och företagarfamiljerna började ägna sig åt fastighetsspekulationer istället för produktion. Den ekonomiska ekologin stördes när det lönade sig att bete sig bakvänt. Troligen gav arv- och gåvoskatterna mindre utbyte än kostnader. Skatteplanerartiden ger en mängd exempel på bakvända kostsamma beteenden. Jämlikheten motiverar inte en återgång till för ekonomin skadliga beteenden

  7. Göran Johansson skriver:

    Arv. Skatt skall införas för dom efter lämnar 5 miljoner då skall skatten vara 5 procent mellan 5 ,10 miljoner skall skatten vara 10 procent mellan 10 20 miljoner skall den vara 20 procent ock över 20 miljoner skall den vara ,30 procent

  8. Richard skriver:

    ”Under den extrema högskatteperioden fram till Åsbrinks skattereform förlorade vi både företag och företagare, hajen (storföretagen) åt småfisk (innovativa mindre företag som var specialiserade på en produkt) och företagarfamiljerna började ägna sig åt fastighetsspekulationer istället för produktion.”

    Och vari är skillnaden i dagsläget? Stora företag köper fortfarande upp eller tränger ut mindre företag, möjligen kan skillnaden sägas vara att de stora företagen betalar mindre i skatt nu jämfört med förr. Ja, förutom då att många företag i dag tar ut aktievinster i skattefinansierade verksamheter..

  9. Sven Samuelsson skriver:

    Självklart skall det finnas för alla kategorier människor i samhället; Arvsskatt, förmögenhetsskatt, gåvoskatt, fastighetsskatt, samt att företag – företagare inte kan köpa varor och tjänster för privat bruk på företaget och därmed slippa moms och kanske även vad varan kostar! Bättre kontroll på företagarnas inköp!!!!
    Höj även skatten på inkomster stegvis från 50000:- / månad och uppåt. Skatten på tex. 1000000:- /mån. >> bör vara 60% ! ! ! annars kommer vi låginkomsttagare att duka under! Vi får vända på varenda krona som det är nu ! ! !

Prenumerera på inlägg

Ange din mailadress och få en notifikation när nya inlägg publiceras.

Loading
+

Prenumerera på inlägg

Ange din mailadress och få en notifikation när nya inlägg publiceras.

Loading