Till lo.se Sök Meny
Fortsätt stimulanserna för lägre arbetslöshet

Fortsätt stimulanserna för lägre arbetslöshet

Idag presenteras LO-ekonomernas prognos över det ekonomiska läget. Bilden är att de globala tillväxtutsikterna har stärkts och att återhämtningen är i full gång i stora delar av världen. En viktig förklaring är att den ekonomiska politiken runt om i världen bidragit starkt till att upprätthålla hushållens inkomster och understödja ekonomin i krisen. Ekonomin har snabbt kunnat ta fart när intensiteten i pandemin dämpats och restriktionerna blivit färre. Särskilt den amerikanska ekonomin har understötts av stora, politiskt beslutade, ekonomiska paket och är på god väg att återta den tillväxt som gått förlorad i krisen. Även i Europa har återhämtningen tagit fart. Utvecklingen här är dock långsammare och skiljer sig mellan länderna. Det har tagit längre tid att få stimulanser på plats för många europeiska länder.

Inflationen förväntas stiga tillfälligt under första halvåret 2021. Delvis beror det på att pandemin ledde till onormalt låga priser under första halvåret i fjol, inflationstalen blir därför höga just nu men sjunker tillbaka i takt med att priserna normaliserades under loppet av 2020. Nu när konsumtionen tar fart kan vi också förvänta oss bristsituationer som leder till tillfälligt högre priser. Men för de närmaste åren bedömer vi att förutsättningarna för högre inflation är begränsade. Arbetslösheten är fortsatt hög och lönerna utvecklas än så länge modest.

Sverige är ett av de länder som ekonomiskt verkar vara på väg att klara sig relativt väl igenom krisen. Industrin återhämtade sig snabbt och utvecklingen framåt bedöms vara stark. Likaså har bostadsbyggandet åter tagit fart. Begränsade praktiska möjligheter att konsumera, samtidigt som inkomsterna skyddats relativt väl har inneburit att många hushåll ”tvingats” öka sitt sparande. Det finns med andra ord ett stort utrymme att öka den privata konsumtionen när tillfälle ges. Det kommer att sätta bättre fart på den del av tjänstesektorn som drabbades värst under krisen.

I vår prognos kommer den svenska ekonomin åter kommit upp till samma nivå som före krisen under det andra kvartalet 2021. Mot slutet av 2022 väntas ekonomin ha vuxit ikapp en stor del av den trendmässiga utveckling som vi kunnat vänta oss i frånvaro av krisen. Det är en väsentlig skillnad mot utvecklingen efter finanskrisen då stödåtgärderna i Sverige och omvärlden monterades ned alltför snabbt med konsekvensen att flera års tillväxt gick förlorad, skillnaden visas tydligt i diagrammet nedan.

Svensk BNP, index kvartal 1 2000 = 100

Trots att den svenska ekonomin klarat sig jämförelsevis väl är arbetslösheten mycket hög. Vi bedömer att arbetslösheten successivt sjunker och når 7 procent först mot slutet av 2022, en fortsatt hög nivå jämfört med andra europeiska länder. Så långt är det inga stora skillnader mellan olika prognoser som publicerats under våren. Förloppen är relativt samstämmiga. Men vad händer med arbetslösheten därefter?

Det råder en betydande risk att arbetslösheten kommer att bita sig fast på en alltför hög nivå framöver. Erfarenheterna av tidigare kriser är att de ekonomiska konsekvenserna i form av högre arbetslöshet, inte minst långtidsarbetslöshet, kan synas så länge som 10–15 år efter att krisen betraktats som över. Det finns starka skäl att kraftfullt bekämpa långtidsarbetslösheten med utbildnings- och kompetensinsatser. Men det räcker inte.

För att arbetslösheten verkligen ska sjunka krävs också fortsatta stimulanser av ekonomin. Efterfrågan behöver öka för att sysselsättningen ska öka. Om det inte sker genom att privat sektor (företag och hushåll) minskar sitt sparande så måste den offentliga sektorn stå för den efterfrågehöjningen. Det innebär att en snar återgång till ett överskott i offentligt finansiellt sparande, i enlighet med det finanspolitiska ramverket, motverkar en positiv utveckling på arbetsmarknaden.

LO-ekonomerna menar att ett fortsatt underskott i de offentliga finanserna – som bidrar till ett högt efterfrågetryck och finansierar satsningar på klimatomställning, välfärd samt insatser för att höja de arbetslösas kvalifikationer – långsiktigt kan trycka ner arbetslösheten ytterligare. Gränsen för en sådan politik är när löneökningar och inflation uthålligt ökar för starkt. Där har vi inte varit på länge.

Arbetslöshet (AKU), procent av arbetskraften

Prenumerera på inlägg

Ange din mailadress och få en notifikation när nya inlägg publiceras.

Loading
+

Prenumerera på inlägg

Ange din mailadress och få en notifikation när nya inlägg publiceras.

Loading