Till lo.se Sök Meny
Hur bekämpa långtidsarbetslösheten?

Hur bekämpa långtidsarbetslösheten?

Förra veckan (17 juni) presenterade LO-ekonomerna vårens Ekonomiska utsikter. Sedan dess har det, av helt andra skäl, varit turbulent i den nationella politiken och förutsättningarna för den ekonomiska politiken är oklara.  

Oavsett regering kommer långtidsarbetslösheten vara en av de största utmaningarna.  Antalet registrerade långtidsarbetslösa (inskrivna som arbetslösa längre än 12 månader) är knappt 190 000 och fortsätter att öka samtidigt som arbetslösheten i stort verkar vara på väg ner.  

Varför långtidsarbetslöshet är så skadlig 

Sannolikheten att du ska få ett nytt arbete minskar ju längre du varit arbetslös. Kompetens och yrkeskunnande ses av arbetsgivare som färskvaror som gradvis försämras när de inte används. Nätverk, ofta viktiga för att få ett nytt arbete, försvagas utan tillgången till en arbetsplats.  

Arbetslöshet har också negativa hälsoeffekter. Sambanden mellan arbetslöshet och försämrad psykisk hälsa är mycket starka. Arbetare och personer med kort utbildning drabbas särskilt hårt av negativa hälsoeffekter vid arbetslöshet.  

Långtidsarbetslösheten kan bara tryckas tillbaka i en ”högtrycksekonomi”, det vill säga när produktionen går på högvarv och många sektorer i ekonomin vill växa och anställa fler. Men för att undvika att de som är kortutbildade snabbt blir arbetslösa igen vid nästa lågkonjunktur krävs en effektiv arbetsmarknads- och utbildningspolitik.  

Kompetenslyft för kortutbildade 

En avslutad gymnasieutbildning är i princip avgörande för etableringen på arbetsmarknaden. Den underlättar dessutom lärandet i arbetet och ger nödvändiga förutsättningar för att kunna vidareutbilda sig inom ett yrke.  

Det är därför väldigt bra att regeringen har expanderat särskilt den yrkesinriktade vuxenutbildningen under senare år.  Och de formella förutsättningarna att använda det reguljära utbildningssystemet i arbetsmarknadspolitiken har också blivit klart bättre, genom ”utbildningsplikten” för nyanlända och att Arbetsförmedlingen har fått större möjligheter att anvisa arbetslösa till det reguljära utbildningssystemet. Tyvärr finns det stora brister i genomförandet, vilket gör att alldeles för få får ta del av reguljär utbildning. Det blir en viktig uppgift för nästa regering att komma till rätta med detta.  

Ingångsjobb för arbetslösa i Sverige 

Alla med kort utbildning kommer inte kunna öka sina jobbchanser via det reguljära utbildningssystemet. Det är viktigt att värna om att de jobb som inte ställer krav på en gymnasieutbildning går till personer som är arbetslösa i Sverige.  

Sveriges modell för arbetskraftinvandring är konstruerad för att gynna arbetsgivare och är till nackdel för samhällsekonomin i stort. Enligt Migrationsverket fick exempelvis sammanlagt 1600 personer arbetstillstånd som köksbiträden och städare under 2020. Dessa jobb borde ha gått till personer som är arbetslösa i Sverige. Vi bör därför snarast återinföra arbetsmarknadsprövningen eller på annat sätt lösa problemet med arbetskraftsinvandring till yrken utan brist.  

Det offentligt bör också skapa ingångsjobb. Extratjänster är den bästa modellen för detta och vi bör bygga vidare på den. Extratjänsterna riktar sig till personer som varit arbetslösa länge eller är nyanlända. De ger rätt till lön och andra förmåner i linje med rådande kollektivavtal. De fungerar som en väg in i viktiga välfärdsyrken där det idag råder brist på arbetskraft. 

Bättre omställningsförmåga för att möta strukturomvandlingen 

Pandemin har skyndat på strukturomvandlingen. Utbildnings- och arbetsmarknadspolitiken måste naturligtvis bidra till att underlätta omställningen. Det kräver ett starkt fokus på digitalisering och automatisering. Även klimatomställningen påverkar kompetensbehoven.  

En stor utmaning ligger därför i att stärka arbetskraftens omställningsförmåga. Det ställer höga krav på utbudet av reguljär vuxenutbildning och reella förutsättningar att delta i vuxenstudier genom ett mer generöst studiemedelsystem för vuxna.  

Det föreslagna omställningsstudiestödet, som regeringen tagit fram baserat på parternas överenskommelser i huvudavtalsförhandlingarna, är därför mycket välkommet. Vi vet inte hur omställningsstödets framtid påverkas av det oklara parlamentariska läget. Omställningsstudiestödet kommer dock inte vara aktuellt för merparten av de arbetslösa. Därför behöver möjligheterna att studera med aktivitetsstöd förbättras.  

Den yrkesinriktade arbetsmarknadsutbildningen behöver öka kraftigt. I en tid av intensifierad strukturomvandling borde arbetsmarknadsutbildningarna vara ett centralt och prioriterat inslag i arbetsmarknadspolitiken.  

Konkreta förslag 

  • Anslå resurser så att antalet extratjänster kan öka till åtminstone 30 000 per år. 
  • Arbetsförmedlingen måste kunna klara sitt uppdrag. Förvaltningsanslaget tillförs åtminstone 2 miljarder kronor.  
  • Fortsätt expandera vuxenutbildningen. Komvux, yrkesvux och yrkeshögskolan måste växa ytterligare, inte minst för att kunna hantera det önskvärda flödet från arbetslöshet till reguljär utbildning samtidigt som intresset för vuxenutbildningar kan förväntas öka genom det föreslagna omställningsstudiestödet. 
  • Sätt upp kvantitativa mål för hur många arbetslösa som Arbetsförmedlingen ska anvisa till reguljär utbildning. 
  • Inför LOs, Unionens och Svenskt Näringslivs kollektivavtalsmodell med Etableringsjobb som ger bättre möjligheter för kortutbildade att kombinera arbete med utbildning. 
  • Reformera regelverket för arbetskraftsinvandring så att yrken där det inte råder brist värnas för arbetssökande som redan bor i Sverige. 
  • Förbättra möjligheterna för arbetslösa att studera inom den reguljära vuxenutbildningen med aktivitetsstöd. 
  • Öka volymerna inom yrkesinriktad arbetsmarknadsutbildning till 30 000. 

Prenumerera på inlägg

Ange din mailadress och få en notifikation när nya inlägg publiceras.

Loading
+

Prenumerera på inlägg

Ange din mailadress och få en notifikation när nya inlägg publiceras.

Loading