Till lo.se Sök Meny
Krisåtgärderna begränsas inte av skuldkvoten

Krisåtgärderna begränsas inte av skuldkvoten

Ett vanligt påstående är att starka svenska offentliga finanser har gjort det möjligt att göra stora ekonomiska satsningar för att motverka effekterna av pandemin. I förlängningen blir det ett argument för att relativt snart återgå till budgetdisciplin och överskottsmål/budgetbalans, för att ha beredskap när nästa kris slår till. Resonemanget innebär underförstått att länder med högre offentlig skuldkvot skulle ha svårare att mäkta med omfattande offentliga utgifter för att motverka effekterna av pandemin.

I Internationella valutafondens (IMF) databaser kan vi få en indikation på om det stämmer. I diagrammet nedan plottas offentlig skuldkvot 2019 (x-axeln) mot beslutade covid-relaterade finanspolitiska insatser såsom de rapporterats till IMF till och med 17 mars 2021 (y-axeln), båda som procent av BNP. Beslutade insatserna kan avse faktiska utgifter både under 2020 och 2021. Det bör också betonas att olika länders utgiftsnivåer är svåra att jämföra, ett land med låga utgifter behöver inte ha lägre ambitionsnivå/möjligheter än ett land med höga utgifter, behoven av åtgärder ser helt enkelt olika ut beroende på näringslivsstruktur med mera.

Kan uppgifterna i diagrammet, trots den osäkerhet som finns, ge stöd för att hög skuldkvot skulle minska möjligheterna att motverka pandemins ekonomiska effekter? Nej knappast. Om något, så verkar hög skuldkvot korrelera med stora finanspolitiska satsningar. Sverige har låg skuldkvot och relativt lite finanspolitik (röd punkt i diagrammet), det senare antagligen tack vare att behovet av olika stöd varit lägre än i många andra länder.

Skulle Sverige kunnat använda finanspolitiken på samma sätt som nu för att motverka effekterna av pandemin, även om skuldkvoten varit 60 procent? Det finns inget i diagrammet som tyder på att länder med en skuldkvot på 60 procent (Finland, Island, Irland, Österrike, Israel, Tyskland) skulle ha problem att satsa lika mycket eller mer än Sverige. Inte heller ännu större skuldkvoter ser ut att förhindra ekonomiska stödåtgärder.

Ett argument mot min tolkning skulle kunna vara att det kommer surt efter, att de mer skuldtyngda länderna förvisso klarar sig nu på kort sikt men kommer att råka illa ut på längre sikt. Men det kräver nog att man bortser från positiva långsiktiga effekter av expansiv politik och negativa långsiktiga effekter av nedskärningar och krympande ekonomi.

Prenumerera på inlägg

Ange din mailadress och få en notifikation när nya inlägg publiceras.

Loading
+

Prenumerera på inlägg

Ange din mailadress och få en notifikation när nya inlägg publiceras.

Loading