Till lo.se Sök Meny
Strama inte åt finanspolitiken

Strama inte åt finanspolitiken

Igår publicerade LO-ekonomerna höstversionen av Ekonomiska utsikter. Vi har tre huvudbudskap. För det första att tillväxten har varit och fortsätter vara stark. För det andra att arbetsmarknaden inte är överhettad. Och för det tredje att finanspolitiken inte bör stramas åt, offentliga sektorns finansiella sparande bör gå med underskott. Trots den starka tillväxten räknar vi med att arbetslösheten uppgår till 7,6 procent i slutet av nästa år, samtidigt som offentligt finansiellt sparande kommer att vara i balans.

Fortsatt stark tillväxt …

Enligt vår prognos förväntas BNP växa med 4,5 procent i år och 3,2 nästa år. Det är näringslivets investeringar, hushållens konsumtion och exporten som håller efterfrågan uppe det närmaste året. Förutsättningarna för ökande investeringar i industrin är bra. Många företag anger brist på maskin- och anläggningskapacitet som den viktigaste hämmande faktorn för produktionen och företagen anger också att vinstnivån är god (Konjunkturbarometern). Hushållen har det också, i genomsnitt, väl förspänt för ökad konsumtion. Vi räknar med att konsumtionen ökar snabbare än inkomsterna så att sparkvoten sjunker. Stark utveckling i vår omvärld ger en snabbt ökande export. Snabbt ökande import är en förutsättning för att dessa tre komponenter ska kunna växa och dämpar tillväxten något.

… men för hög arbetslöshet

Situationen är inte lika positiv när det gäller arbetsmarknaden. Förvisso är antalet sysselsatta tillbaka på samma nivå som före krisen, men antalet arbetade timmar som föll betydligt mer under krisen, har enligt nationalräkenskaperna långt kvar till nivån före krisen. Delvis beror det på att frånvaron fortfarande är högre än 2019, vilket troligtvis är en konsekvens av Covid.  Där finns en dold reserv av arbetsutbud.

Ibland hävdas det att problemet på arbetsmarknaden redan nu är arbetskraftsbrist. Man pekar på den snabba minskningen av arbetslösheten i Arbetsförmedlingens registrerade arbetslöshet (7,2 procent i november) och att arbetsgivare uppger ökade svårigheter att rekrytera personal med rätt utbildning och kompetens. Samtidigt redovisar AKU att arbetslösheten är 8,7 procent. Skillnaden i arbetslöshet kan, åtminstone delvis, förklaras av olika populationer. Arbetsmarknadsläget har förbättrats snabbt för personer med starkare anknytning till arbetsmarknaden (som är överrepresenterade i Arbetsförmedlingens register) men betydligt långsammare för personer med svagare anknytning (som i högre grad finns i AKUs urval).

Mellan 35 och 40 procent av företagen i näringslivet uppger att man har brist på arbetskraft i nuläget, det är en kraftig ökning men nivån ligger fortfarande under 2018 års notering (Konjunkturbarometern). Samtidigt är det mindre än 10 procent av företagen inom tillverkningsindustrin som anger brist på arbetskraft som det främsta produktionshindret. Inom tjänstesektorn anger 30 procent av företagen brist på arbetskraft och 20 procent otillräcklig efterfrågan som främsta hinder. Stor faktisk brist på arbetskraft borde dessutom kunna avläsas i högre löneökningar, något sådant ser vi inte.

Vi menar att beskrivningen av arbetsmarknaden som präglad av arbetskraftsbrist är kraftigt överdriven.

Tillfälligt hög inflation

Under hösten har KPIs 12-månadersförändring överstigit tre procent, men kommer under 2022 successivt minska, och i slutet av året hamna under en procent när energipriserna sjunker tillbaka. Den underliggande inflationen kommer i stället att uppgå till mellan 1,5 och 2 procent. Vår prognos för genomsnittlig KPI- respektive KPIF-förändring i år landar på 2,1 respektive 2,3 procent. Nästa år räknar vi med att inflationen blir någon tiondel högre.

Offentliga finanserna behöver fortsätta stimulera ekonomin

Tack vare den snabba ekonomiska återhämtningen beräknas underskottet uppgå till 1,0 procent i år, trots den relativt expansiva statsbudgeten och ett antal tilläggsbudgetar. Enligt vår prognos fortsätter den offentliga ekonomin att förbättras nästa år. Ekonomin klarar både reformutgifter på 74 miljarder och att i stort sett uppnå balans i finansiellt sparande. Därmed minskar den underliggande skuldkvoten både i år och nästa år.

Däremot ser vi inte tillräckliga framsteg på arbetsmarknaden, arbetslösheten beräknas var 7,6 procent i slutet av 2022. Ribban måste läggas betydligt högre än så. Men det krävs en ambitiösare ekonomisk politik för att nå betydligt lägre arbetslöshet. För det första behöver efterfrågan i ekonomin vara högre, om inte efterfrågan från privat sektor är tillräcklig måste offentlig sektorn öka sin efterfrågan. Även om det innebär underskott. För det andra måste det göras större satsningarna på att förbättra de arbetslösas förutsättningar. Det gäller möjligheter till reguljär vuxenutbildning, riktade arbetsmarknadsutbildningar och subventionerade anställningar.

Den stora risken är att finanspolitiken blir mindre expansiv, påhejat av till exempel Konjunkturinstitutets analyser som utgår från att arbetslösheten långvarigt inte kan gå under sju procent utan att orsaka för hög inflation. Finans- och penningpolitik har enligt den analysen mycket små möjligheter att påverka denna nivå, och därför rekommenderas en åtstramning av finanspolitiken. En uppfattning som vi inte delar, expansiv finanspolitik höjer efterfrågan och därmed både konsumtion och investeringar. Det långsiktiga resursutnyttjandet blir högre.

Prenumerera på inlägg

Ange din mailadress och få en notifikation när nya inlägg publiceras.

Loading
+

Prenumerera på inlägg

Ange din mailadress och få en notifikation när nya inlägg publiceras.

Loading