Till lo.se Sök Meny
Låt inte de ukrainska flyktingarna hamna i det arbetslivskriminella träsket

Låt inte de ukrainska flyktingarna hamna i det arbetslivskriminella träsket

Ukrainska flyktingar ska inte hamna i klorna på oseriösa arbetsgivare. Men risken för att så ska ske är överhängande. Stora farhågor för lönedumpning och osund konkurrens finns sedan krigsutbrottet hos europeiska fackliga organisationer från norr till söder och utmaningarna har också nyligen diskuterats i Europaparlamentets sysselsättningsutskott. Det gäller även i Sverige och de 76 000 ukrainska flyktingar som Migrationsverket väntar före halvårsskiftet.

Från flera länder rapporteras om falska anställningsannonser.  Inte minst i Sverige grasserar arbetslivskriminalitet och fiffel i många av de branscher där arbetskraft nu efterfrågas, som bygg, restaurang, handel, jord- och skogsbruk. Ofta handlar det också om branscher där facket på grund av brist på medlemmar och/eller kollektivavtal ofta har svårt att kontrollera löner och villkor.

Precis som nyanlända kvinnor och barn riskerar att utnyttjas sexuellt av personer som erbjuder dem bostad är sannolikheten stor för att många nu kommer att exploateras på arbetsmarknaden. För skrupellösa arbetsgivare är tiotusentals flyktingar i desperat jakt på egen försörjning en lockande möjlighet att pressa löner och villkor. Ukrainska asylsökande har redan tidigare missbrukats av svenska arbetsgivare då de arbetat i Sverige på tillfälligt arbetstillstånd, inom exempelvis bygg. I ett av de fall det rapporterats om i media blev ukrainska byggarbetare utlovade löner på 35 000 i månaden men fick i slutänden bara 7 000, för arbetstider långt mer omfattande än de förespeglade åttatimmarsdagarna.

Hamnar flyktingarna nu hos liknande företag hotar såväl försörjningsproblem som konkurrenssnedvridning.  Därför bör myndigheternas kontroller byggas ut, inte minskas, vilket var vad lobbyorganisationen Företagarna nyligen krävde på DN Debatt: Nämligen att Skatteverket skulle genomföra färre inspektioner av personalliggare under 2022 “för att inte straffa de företagare som ger flyktingar jobb”.  

Incitamenten för flyktingarna att snabbt komma i jobb är stora. Dagersättning är mycket låg, 61 kronor per dag och person för vuxna som delar hushållskostnader i boenden där mat inte ingår, och bara 19 kronor per dag för vuxna i boenden där mat ingår. De flyktingar som snabbt innan de lärt sig tala svenska eller lärt sig mer om reglerna på arbetsmarknaden känner sig tvungna att börja tjäna egna pengar för att dryga ut ersättningen riskerar att utnyttjas, vilket Migrationsverkets generaldirektör Mikael Ribbenvik nyligen varnade för i Ekots lördagsintervju. Fler av myndigheterna bakom de gemensamma insatserna mot arbetslivskriminalitet pekar på risken för ökade problem med arbetsmarknadsbrott och trafficking, inte minst inom branscher som städ och bygg, där många ukrainare arbetar sedan tidigare.

Även inom skogsbruket förekommer en omfattande exploatering av arbetsmigranter, inte minst ukrainska. 2020 beviljades 558 ukrainare arbetstillstånd för att arbeta inom det svenska skogsbruket. Svenska skogsbolag tar nu emot sina tidigare säsongsarbetare med familjer som flyktingar. Fackförbundet GS konstaterar att detta kanske inte kan ses som en allt igenom osjälvisk handling av vissa av de berörda företagarna.

Regeringen har slagit fast att de flyktingar som kan ska arbeta och försörja sig själva, och att goda förutsättningar finns för att de ska komma i arbete. Enligt EU:s massflyktsdirektiv kan de i princip få göra det redan sex dagar efter att ansökan har registrerats. Detta är rimligt. Men då gäller det att de nyanlända inte sugs rakt in i den gråsvarta arbetsmarknaden, om de för att de inte kan leva på sin dagersättning är beredda att arbeta för en mycket låg lön enligt principen att lite är bättre än inget. Dagersättningen vill regeringen inte höja, med hänvisning till att Sverige inte ska erbjuda bättre villkor än övriga Europa.

En bra början från regeringens sida vore att snabbare än planerat säkra ordentliga skärpningar i lagen om arbetskraftsinvandring, så att inte många tusentals lågkvalificerade jobb i icke-bristyrken fortsätter att varje år gå till tredjelandsmedborgare. I rådande arbetsmarknadsläge med flyktingar och rekordhög långtidsarbetslöshet finns absolut ingen anledning att fortsätta låta arbetsgivare rekrytera städare, restaurangbiträden och skogsarbetare från länder som Bangladesh, Peru eller Filippinerna till arbeten som behövs för arbetssökande på plats i Sverige.

Regeringens nyligen presenterade proposition om arbetskraftsinvandringen gör långt ifrån tillräckligt för att komma till rätta med missbruket av arbetskraftsinvandrare. Något mer lovande är regeringens planer på att låta utreda en återinförd bristyrkesbedömning, den så kallade arbetsmarknadsprövningen, som skulle kunna se till att bara yrken med fastslagen arbetskraftsbrist, det vill säga i huvudsak specialistjobb, kan komma i fråga för arbetstillstånd för tredjelandsmedborgare.

Men en sådan lagändring ligger i så fall många månader fram i tiden. Bortslumpandet av svenska ”enkla jobb” behöver stoppas snarast. Bara i januari-februari i år beviljade Migrationsverket 5692 arbetstillstånd, varav fyra av tio under alla år sedan lagens tillkomst 2008 har handlat om jobb i yrken utan arbetsbrist. Det vill säga allt som oftast yrken utan krav på högre formella kvalifikationer.

Prenumerera på inlägg

Ange din mailadress och få en notifikation när nya inlägg publiceras.

Loading
+

Prenumerera på inlägg

Ange din mailadress och få en notifikation när nya inlägg publiceras.

Loading