Till lo.se Sök Meny
Vad kostar det att möta växande behov i vården, skolan och omsorgen?

Vad kostar det att möta växande behov i vården, skolan och omsorgen?

I sitt tal på Första maj krävde LOs ordförande Susanna Gideonsson 201 miljarder kronor för satsningar på vård, skola och omsorg under nästa mandatperiod. Det är en siffra värd att lägga på minnet. I detta blogginlägg beskriver jag – i transparensens namn – vad som ligger till grund för våra beräkningar för hur mycket mer pengar som kommer behövas till dessa välfärdssatsningar fram till 2026.  

Gideonssons krav har i huvudsak två komponenter: Hur mycket behövs för att möta upp kommande års demografiska förändringar, och hur mycket behövs för att förbättra kvaliteten i välfärden. I en intervju i Svenska Dagbladet diskuterade Gideonsson även flera möjligheter angående hur välfärdssatsningen ska finansieras. Sverige har en av Europas lägsta statsskulder och ett förslag är att staten ska gå med underskott ett par år. Andra förslag är en återinförd arvsskatt, högre skatt på kapital för dem som tjänar mest samt nedtrappade rot- och rutavdrag.

I beräkningarna utgår vi alltså både från det demografiska behovet där andelen äldre i befolkningen ökar framöver, samt det behov som vi ser i välfärden av stärkt kvalitet och ökad bemanning. Vår prognos över behoven baseras på en framskrivning av 2019 års kostnader för välfärdstjänsterna hälso- och sjukvård, utbildning och socialt skydd i regioner och kommuner till och med år 2026. Framtidens behov beräknas genom att kostnaden per invånare i respektive åldersklass skrivs fram med utvecklingen av antalet invånare i åldersklasserna. Sedan används pris- och löneindex för att räkna upp kostnaderna till löpande priser. Vi inkluderar även en höjning om 0,3 % per år i linje med Konjunkturinstitutets antagande om att utgifterna för lönerna och förbrukningen av varor och tjänster utgör konstanta kostnadsandelar i produktionen av välfärdstjänster.

Vår modell baseras på följande komponenter:  

  • SCB befolkningsframskrivning från april 2022. 
  • SCB kostnadsmatris för välfärdstjänster 2019. 
  • Pris- och lönekostnadsindex från SKR.
  • SKR:s rekryteringsrapport 2020 samt Kommunals bedömning av ökad bemanning i välfärden i rapporten Skatteväxling för välfärden (2019). 

Prognoser är alltid förenade med osäkerhet. Flera skeenden kan påverka de faktiska utfallen för kommunernas och regionernas inkomster och behov av välfärdstjänster. Osäkerhet kring hur ekonomin utvecklas framöver är en sådan. En annan osäkerhet är den demografiska utvecklingen. SCBs befolkningsprognoser tenderar att revideras mellan åren och vi vet inte hur framtida flyktingströmmar ser ut. Kriget i Ukraina är en annan osäkerhetsfaktor som påverkar både demografin och ekonomin i stort. SCB inkluderar inte personer som får uppehållstillstånd i Sverige genom massflyktsdirektivet i deras befolkningsframskrivning. Vi gör heller ingen egen uppskattning på grund av denna osäkerhetsfaktor.

Enligt våra beräkningar ökar behoven i vård, skola och omsorg successivt för varje år till sammanlagt 188 miljarder kronor år 2026, jämfört med 2022 års nivå. 152 miljarder kronor av ökningen till 2026 beror på den demografiska utvecklingen givet bibehållen personaltäthet i välfärden. Utöver detta vill vi se en satsning som syftar till höjd kvalitet och ökad bemanning som också ökar successivt per år och landar på 36 miljarder kronor år 2026. 

I SKRs rekryteringsrapport 2020 så beräknas antalet anställda i välfärden behöva öka med cirka 13 000 per år, för att möta den demografiska utvecklingen. Fram till 2026 innebär det en ökning på 52 000 anställda. Vi utgår från Kommunals bedömning i rapporten Skatteväxling för välfärden (2019) att det utöver detta behövs minst 50 000 fler heltidsanställda inom välfärden för att personalen ska få en rimlig arbetsmiljö och tid att använda sin kompetens. Totalt beräknar vi att antalet anställda i välfärden behöver öka med 102 000 heltidsanställda fram till 2026. Det skulle i sin tur öka kvaliteten för barn, elever, patienter och brukare.

Kommuners och regioners inkomster1 ökar med 118 miljarder kronor fram till 2026 jämfört med 2022 års nivå, med dagens skatteregler och nivåer på statsbidrag. Men sedan har vi våra krav på en bättre välfärd, vars huvudkomponenter är dels demografiska behov och dels kvalitetshöjningar. Med vår beräkning av ökade behov innebär det ett finansieringsgap på 70 miljarder kronor år 2026. Om vi slår ihop finansieringsgapen för de fyra åren 2023 till 2026 uppgår summan till sammanlagt 201 miljarder kronor.

En summa som alltså blev ett rejält och viktigt krav i årets Första maj-tal av LOs ordförande.

1Inkomster för kommuner och regioner redovisas enligt vårpropositionen (avsnitt 8.5 Kommunsektorns finanser). För 2026 års inkomster görs en egen kalkyl.

Ett svar på ”Vad kostar det att möta växande behov i vården, skolan och omsorgen?”

  1. Arne Johansson skriver:

    En helt sund begäran

Prenumerera på inlägg

Ange din mailadress och få en notifikation när nya inlägg publiceras.

Loading
+

Prenumerera på inlägg

Ange din mailadress och få en notifikation när nya inlägg publiceras.

Loading