Den europeiska ekonomiska och sociala kommittén, EESK, behandlade på det senaste plenarmötet bland annat ett förslag från kommissionen om “En EU-agenda för barns rättigheter”. Att främja och skydda barns rättigheter hör till de målsättningar som fått ökad tyngd i och med Lissabonfördraget.
Alla medlemsstater i EU har ratificerat FNs barnkonvention. Kommissionen skriver i sitt förslag att tiden är mogen att omsätta politiska mål i praktisk handling. I framtiden bör EU-politik som direkt eller indirekt rör barn utformas, genomföras och övervakas med hänsyn till principen om barnets bästa, som kommer till uttryck i EUs stadga om de grundläggande rättigheterna och i FNs barnkonvention.
EESK ställer sig förstås positiv till kommissionens förslag.
Men synen på vilka rättigheter barn har är olika i olika medlemsländer.
Barnaga är ett tydligt exempel.
Vi var en grupp svenska ledamöter som lade fram ett ändringsförslag till kommitténs yttrande vid behandlingen i plenum. Anledningen är att ingenstans i kommissionens förslag står det något om barnaga. Enligt Rädda Barnen har idag endast 16 av 27 EU-länder förbud mot alla typer av våld mot barn.
Föräldrars frihet att uppfostra sina barn går tyvärr i en del länder före barns rätt att inte bli slagna. Barns rättigheter kränks av dem som barnen borde kunna lita på mest, det vill säga de vuxna som de lever i familj med.
Barn som blir slagna lär dig att använda våld, och de riskerar att förlora både självförtroende som tillit till andra människor. Skydd av barns rättigheter, liksom rätten till integritet och mänsklig värdighet har framskjutna platser i EUs grundläggande dokument. Att tillåta våld mot barn i uppfostringssyfte står därför i strid med de gemensamma värderingar som alla EU-länder valt att stå bakom, argumenterade vi svenska ledamöter i EESK.
Därför yrkade vi att målet bör vara att alla EU-länder inför nationell lagstiftning mot barnaga. Vårt förslag var att skriva in att “…EESK fördömer allt användande av våld mot barn, även det våld som används i “uppfostringssyfte” i hemmet. Kommittén uppmanar därför alla medlemsstater att lagstifta om ett förbud mot barnaga…”
Eftersom kommittén har ledamöter från alla länder, var vi osäkra på hur förslaget skulle tas emot. Det var spännande in i det sista, och vi kunde därför känna oss extra glada när förslaget gick igenom!
Nu får vi hoppas på att detta ställningstagande omsätts i praktiken, så att barn i alla EU-länder kan få rätten att slippa bli slagna hemma, och att EU-länderna kan arbeta med större trovärdighet för att FNs barnkonvention och dess anda ska bli verklighet i hela världen.
