Marcus Birros obefogade attack mot arbetare och fackföreningsrörelsen i gårdagens Expressen är inte bara grundlös utan också bekymmersam. I den sällsynt olyckliga kombinationen av okunskap och tvärsäkerhet skiner ett ytligt tyckande igenom som vittnar om att krönikören befinner sig långt ifrån de människor han tycks vilja vara en röst för.
Att beskriva svensk fackföreningsrörelse historielöst och felaktigt är allvarligt men att dra slutsatser av sin arrogans visar på en sällsynt omdömeslöshet mot alla dem som varje dag kämpar för bättre villkor i arbetslivet genom sitt fackliga engagemang. För att metallarbetare, undersköterskor, lärare, renhållningsarbetare och andra ska kunna få ett drägligare arbetsliv och fritid arbetar facket varje dag på alla nivåer i samhället för att nå framgång.
Det är positivt att Birro önskar att facket syns och hörs mer – det är i djup kontrast till den reaktionära politiska hemvist han numer bekänner sig till. Men det är naivt att tro att en artikel i en tidning räcker för att försvara löntagarnas grundläggande rättigheter. Det avslöjar också krönikörens djupa okunskap om hur svensk arbetsmarknad fungerar. Varje människa har möjligheten att påverka sin egen och andras situation – även Birro. Om han menar allvar med att Sverige inte lägre är starkt och tryggt borde han istället skriva krönikor om hur Moderaterna och dess stödpartier för en politik som driver Sverige tillbaka till ett samhälle där kvinnor och män är ofria och tvingas stå med mössan i hand.
Det är folket – de fattiga arbetarna, kvinnorna och barnen som mer än andra grupper blir utsatta för ojämlikhetens bördor. Så har det varit i historien och nu sker det igen. Samhället dras isär och människor som är sjuka och arbetslösa tvingas genomlida effekterna av sex år med borgerligt styre. Om dessa människor borde Birro istället skriva och använda sin mediala plattform.
Sanningen existerar aldrig utanför makten, som Foucault säger. I sina krönikor har Birro makten och där dikterar han sanningen. Det tycks vara snäv utsikt från hans mediala utpost. Därför stämmer sanningen dåligt med verkligheten.
Att skjuta det fackliga skepp i sank, som tar oss över de djupa vatten som ojämlikheten utgör, gör oss inte rikare eller lyckligare. Det för oss istället mot undergången. Därför hissar jag varningsflagg – låt er inte bli lurade av Birro.
