Till lo.se Sök Meny
Om arbetsprocessens betydelse (del 6)

Om arbetsprocessens betydelse (del 6)

Föreställningar om klasskampen präglas ofta av bilder av arbetarens kamp mot kapitalistens exploatering. Men i arbetsprocessen utövas kampen i själva verket i motsatt riktning. För kapitalisten handlar det om att underkuva och dominera arbetskraften just på den punkt där arbetarna är som starkast. För i arbetsprocessen är kapitalisten fullständigt beroende av arbetarna. Om arbetarna strejkar, maskar eller stoppar produktionen är kapitalisten maktlös. Kapitalistens metoder och strategier för att styra arbetsprocessen är mångfaldiga.

I detta avsnitt berörs bland annat arbetsledningsrätten, utbytbarhet och Marx mervärdesteori. Liksom i del 3 finns ett i det närmaste obegränsat antal frågor och perspektiv att lyfta ur ett fackligt perspektiv. Att kortfattat behandla och förstå arbetsprocessen är inte enkelt. Detta blir en grovskiss över några av arbetsprocessens intressemotsättningar. Jag vill även betona, ännu en gång, att den primära utgångspunkten är kapitalcirkulationens perspektiv.

Arbetsprocessen, tillsammans med teknologiutvecklingen, tillhör kapitalcirkulationens hjärterum. Det är när arbetet och produktionsmedlen förenas som värden uppstår. Det är här som profiten skapas. Värdets grund är arbetet. Genom arbete, i en eller annan form, omvandlas naturen till varor.

Men vad menas egentligen värde? Och hur skapas det i arbetsprocessen? Ett sätt att förklara hur värdet uppstår är Marx mervärdesteori. Han menade att värdet uppstår i arbetsprocessen. Grunden för detta är att det är skillnad på arbetskraft och arbete. Med detta menas att arbetskraft är kostnaden för produktionen mätt i arbetad tid. Medan arbete är den faktiska tid arbetaren har arbetat. Arbetaren får betalt för sin arbetskraft som denne sålt till kapitalisten, medan kapitalisten får betalt för arbetet när denna säljer varan som producerats. Skillnaden mellan dessa, överskottet som uppstår, är det värde ur vilket vinsten skapas. Överskottet är således ett mervärde som arbetskraften skapar åt kapitalisten. Marx menade att arbetaren själv inte kan få del av det här mervärdet trots att det är arbetaren som det. Orsaken till detta är att kapitalisten äger produktionsmedlen.

För att produktionsprocessen skall fungera krävs samarbete. Detta kan skapas genom samverkan mellan kapitalisten och arbetarna. Organisationen bygger då på förtroende, lojalitet och ömsesidighet. Facket blir då en partner. Lite tillyxat kan man säga att detta är ett av de karakteristiska dragen för den svenska kollektivavtalsmodellen. I vart fall historiskt.

En alternativ grundval för samarbetet, till synes på framväxt för stora många av LOs medlemmar, är tvång och regleringar. Har är ömsesidigheten underordnad. Att tala om tvång kan dock föra tankarna i fel riktning – även om direkt våld förekommer. Företeelsen benämns ”digital taylorism” och handlar om att arbetsuppgifterna förenklas, utarmas och
specialiseras. För kapitalisten handlar det ytterst om använda ny teknologi för att kontrollera arbetsprocessen. För mer om detta läs exempelvis underlagsrapporten till LO-kongressen 2012 (s. 59 ff).

För kapitalisten, om ens för någon, är det inte lätt att få människor att rätta sig efter en egens vilja. Arbetsprocessen är ett slagfält där kulturerna kan variera kraftigt. Detta bidrar även till att förklara maskinernas och kontrollrummens betydelse. Desto mer av produktionen som kan göras oavhängig arbetstagarnas mänskliga nycker ju lättare blir det att kontrollera arbetsprocessen. Och med ny teknologi; GSM, övervakningskameror, mobiltelefoner osv, har instrumenten för kontroll blivit fler. Det har nämnts tidigare (del 3), och bör nämnas igen, kapitalistens slutliga dröm är att helt slippa köpa arbetskraft.

Låt mig avsluta med några rader om arbetsledningsrätten. Kapitalistens kontrollbehov över arbetsprocessen kan också bidra till att förklara arbetsgivarnas eviga krav på obegränsad arbetsledningsrätt, dvs rätten att fördela och leda arbetet. Kampen kring arbetsledningsrätten utgör den röda tråden i arbetsrättens historia. Även om arbetsledningsrätten inte är obegränsad kan den som stiftar närmare bekantskap med arbetsrätten bli chockad – i synnerhet yngre arbetstagare. Den enskilde arbetstagarens integritets och intresseanspråk väger lite eller inget i förhållande till kapitalistens intresse av kontroll över arbetsprocessen. Den som vill påverka eller förändra kapitalistens makt över produktionsprocessen kan förvänta sig ett massivt motstånd. Mellan fackföreningsrörelsen och arbetsgivarorganisationerna har många sådana intressekamper utspelats.

Prenumerera på inlägg

Ange din mailadress och få en notifikation när nya inlägg publiceras.

+

Prenumerera på inlägg

Ange din mailadress och få en notifikation när nya inlägg publiceras.