Arbetslösheten är snart över åtta procent. Arbetsmarknadsminister Engström – är samtidigt helt osynlig trots att behovet av en kapabel minister sällan varit större. Någon politik för minskad arbetslöshet finns inte, istället genomför finansminister Borg skattesänkningar och urholkningar av a-kassan och trygghetssystemen. Resultatet av Borgs reformer är inte minskad arbetslöshet utan i många fall ineffektiva bidrag till arbetsgivare utan positiva sysselsättningseffekter. Samtidigt som fattigdom väntar för dem som drabbats av sjukdom och arbetslöshet.
Att minska ”utanförskapet” (oklart vad som avsågs med begreppet) var den borgerliga regeringens löfte till väljarna vid valet 2006. Drygt sex år har passerat och misslyckandet är kapitalt – konsekvensen av den förfelade politiken grinar alla de ca 425 000 utan jobb i ansiktet. Arbetslösheten i Sverige är ett kvitto på urusel allianspolitik, och på hur politiska reformer har slagit kraftigt fel. Istället har vi nu en arbetsmarknad som fungerar historiskt dåligt med bl.a. stora svårigheter för ungdomar att få jobb och en skenande långtidsarbetslöshet.
Att det finns ett behov av arbetskraft är viktigt för att arbetslösheten ska minska, men efterfrågan skapas inte genom ökade löneskillnader eller avregleringar på arbetsmarknaden. Sysselsättningen ökas inte heller genom regeringens gigantiska skattesänkningar på drygt 100 miljarder. Den som är arbetslös bör så snabbt som möjligt kopplas ihop med lediga jobb, för det krävs en Arbetsförmedling värd namnet som ger en likvärdig och rättssäker förmedling av arbeten. Den borgerliga regeringens medvetna misskötsel av Arbetsförmedlingen har allvarligt skadat rörligheten på arbetsmarknaden. Det har som en konsekvens av den förda politiken dessutom uppstått ett fiktivt krav på privat förmedling av arbeten. Almegas och andra som utgår från dagens Arbetsförmedling och föreslå en privatisering är inget annat än ett ekonomiskt egenintresse och ska inte ses som ett sätt att höja kvalitén på förmedling av arbeten. För ökad rörlighet och effektivare matchning på arbetsmarknaden krävs istället en reformerad Arbetsförmedling som ges rätt förutsättningar för att klara det uppdrag den är satt att göra. Det krävs också en välavvägd arbetsmarknadspolitik som fungerar med exempelvis generösa flyttningsstöd.
För effektiv omställning från ett arbete till ett annat krävs en fullvärdig arbetslöshetsförsäkring. Försämringarna i a-kassan har fått svensk arbetsmarknad att stelna. Dessutom har många av dem som drabbats av arbetslöshet blivit fattiga vilket ökar tiden i arbetslöshet och skadar svensk samhällsekonomi på ett allvarligt sätt. Arbetslöshetsförsäkringen behöver stärkas, det är viktigt att de som har försäkrat sitt arbete kan lita på att det utlovade ekonomiska skydd försäkringen erbjuder också fungerar. Därför krävs en transparent och välfungerande arbetslöshetsförsäkring snarast. Regeringen har konsekvent vägrat lyssna på kraven på en reformerad a-kassa och istället valt att gömma arbetslöshetsförsäkringen i en gigantisk utredning, samtidigt som allt fler arbetslösa blir fattiga – svensk a-kassa är nu en av de svagare i Europa.
”Det behövs ingen särskild minister för sysselsättningen. Varje statsråd har ett eget ansvar för att utforma en politik, som bekämpar arbetslösheten.” Orden var Palmes, i den borgerliga regeringen 2013 finns ingen minister som har som mål att bekämpa arbetslösheten, det kommer att bli dyrt för Sverige och skapa mycket olycka och ohälsa hos dem som drabbas.
Sverige behöver en arbetsmarknadsminister som på allvar tar kampen för fullsysselsättning – det finns inte tid att vänta, det är bråttom.
