Ser man till de senaste 10 årens utveckling i fasta priser (2013=100) när det gäller ekonomiskt bistånd (socialbidrag) är bilden tydlig. Under regeringen Perssons sista fem år vid makten (2001-2006) höll sig utgifterna för socialbidrag runt 8 miljarder kronor per år. Efter regeringsskiftet 2006 sker något. Visserligen minskade utgifterna under 2007, som var ett extremt högkonjunkturår. Men därefter vänder treden. Utgifterna för försörjningsstöd ökar snabbt, från ca 7,5 miljarder 2007 till 10,8 miljarder kronor år 2013. Det som driver på utvecklingen mot ökade kostnader är främst att de långvariga bidragstagarna blir fler.*
Ser vi exempelvis till dem som fått ekonomiskt bistånd 10 månader om året eller längre kan vi konstatera att på detta område går utvecklingen relativt snabbt (se nedan).
År Andel långvariga biståndstagare (minst 10 mån/år)
2012 40 procent
2011 39 procent
2010 37 procent
(Källa: Socialstyrelsen, Ekonomiskt bistånd årsstatistik 2013)Analyserar vi bidragsberoendet över en längre tid (se nedanstående diagram) kan vi notera att mellan 1990 och 1997 ökar varaktigheten relativt snabbt, sedan stabiliserades utvecklingen strax under 6-månadersstrecket i ungefär 10 år. Men bara några år efter regimskiftet 2006 (se de blåa staplarna) tar utvecklingen ett rejät skutt, så att det genomsnittliga antalet biståndsmånader per person för första gången passerade halvårsgränsen år 2008. Idag uppbär den genomsnittlige bidragstagaren socialbidrag i 6,6 månader. Historiskt sett är detta en i modern tid oöverträffad siffra. Det innebär att den genomsnittlige socialbidragstagaren blivit mer bidragsberoende och tvingas leva på bidrag en större del av året.
Genomsnittligt antal biståndsmånader, 1990-2012.
Anm. De röd färgade staplarna markerar den tid när socialdemokratin regerade och de blå färgade den tid landet haft borgerliga regeringar. Källa: Socialstyreslen, Ekonomiskt bistånd årsstatistik 2013, belopp samt antal biståndsmottagare och antal hushåll.
Enligt en rapport från SSR är det endast var sjunde som år 2012 fick ekonomiskt bistånd av rätt skäl. De orsaker till försörjningsstöd som ökat mest mellan 2011 och 2012 är enligt SSR att vi har ”för svag generell välfärd (+8,4%), för trög välfärd (+5,7%) samt att vi har en allt mer ”exkluderande välfärd” (+4,6%). Helt klart är detta starkt kopplat till alliansregeringens nedrustning av a-kassan och sjukförsäkringen.
De nya sjukreglerna från 2008 (“rehabiliterimgskedjan”) har också, enligt en rapport från Inspektionen för Socialförsäkringen (ISF), ökat behoven av socialbidrag. Ungefär en av tio som lämnade sjukförsäkringen 2010 hade ett år senare fått långvarigt ekonomiskt bistånd. Bland personer som lider av psykisk sjukdom var det ännu vanligare, nästan var sjätte person. ”Jag hade inte förväntat mig att så många av de psykiskt sjuka som inte återvänder till sjukförsäkringen får ekonomiskt bistånd, det förvånar mig”[1], säger Ola Leijon en av dem bakom IFS-rapporten. **
Sedan 2010 har sjukskrivningarna ökat med + 70 000 personer, vilket gör att idag ligger sjuktalet på en högre nivå än 2008. Den kategori som driver på ökningen av sjuktalen är kvinnor som insjuknat pga stresssymptrom eller drabbats av annan psykisk ohälsa. Försäkringskassan spår en ökning av antalet sjukskrivna med cirka 20 procent fram till 2018, och kostnaderna för sjuk- och rehabiliteringspenning väntas stiga från 28 miljarder kronor 2013 till 37 miljarder kronor 2018.
Av det som var det främsta syftet med regeringens stora sjukförsäkringsreform 2008, nämligen att minska sjukskrivningarna, märks alltså inget. Tvärtom tycks det som att reformen fått rakt motsatt verkan, dvs när politiken kan antas få genomslag i verkligheten (ca 1-2 år efter beslutet i rlsdagen) går utvecklingen i en helt annan riktning än den avsedda. Sällan har begreppet “kontraproduktivt beslut” kännts så relevant att använda som just i detta sammanhang.
_________________________________________________________________________________________________
“Fotnötter”:
*Socialstyrelsen, Ekonomiskt bistånd årsstatistik 2013, belopp samt antal biståndsmottagare och antal hushåll.
**Resultaten presenteras i ISF:s rapport 2013:6 , ”Personer som uppnår maximal tid i sjukförsäkringen: vilka är de och vad händer efteråt?”.
___________________________________________________________________________________________________
Lästips: Skitliv für alle, Samuel Engblom, SvD Nyheter, Alliansfritt Sverige, Schysstpolitik.nu, Ida Ali Lindqvist, LO i Sverige, Peter Kadhammar, Hans Bülow, Robert Nyberg och naturligtvis Martin G Moberg.
Läs tipps rörande sjukförsäkringen:
- Ingela Edlund, ”Vi måste få en sjukförsäkring värd namnet!”
- Emelie Holmquist intervjuas i ETC, “Folk blir inte friskare av att lämas i sticket“
- Expressen, ”LO: Svenskar riktar kritik mot sjukregler”
- ETC, ”87 000 utförsäkrade – vem bryr sig om dem?”,
- Arbetaren, ”Krav istället för stöd i socialtjänsten”,
- Arbetaren, ”Ökad utslagning – ett politiskt svek”
- Arbetaren, ”När skyddsnäten brister”.
