Jämlikhet är bra för folkhälsan. Detta är inte bara ett tomt politiskt slagord. Det finns faktiskt gott om forskningsstöd för påståendet. Det är dessutom något jag känner mig tryggt förvissad om efter att ha plöjt igenom några forskningsstudier på området. Den närmaste tiden kommer jag därför att beröra detta område i ett antal bloggar.
Jag börjar med att presentera en av de verkliga pionjärerna på forskningsområdet, Sir Michael Marmot. Han startade studier i Storbritannien 1976 av tjänstemän, de s.k. ”Whitehall Studies”. De visade att högre tjänstemän hade längre liv än lägre tjänstemän och dessa högre tjänstemän hade också bättre hälsa än lägre tjänstemän.
Makt, hälsa och social status hänger ihop, visar Marmots uppföljande studier. Ju längre ner i statushierarkin man finns och ju svårare att ha kontroll över sitt liv – ju högre är ohälsorisken. Detta är en av Marmots mera grundläggande slutsatser. Hur vi organiserar våra liv eller hur samhället strukturerar det åt oss påverkar vår egen hälsa och också hälsan hos dem som finns i vår närhet”, skriver Sir Michael Marmot i sin klassiska bok Statussyndromet från 2006. I andra sammanhang har han också lett i bevis att jämlikhet inte bara är bra för de sämre ställdas hälsa – också dem som står högst upp på statusstegen mår bättre av ökad jämlikhet.
Precis som makt, status och könsroller byggs hälsa och välmående upp av relationer. Hälsan har alltid varit en social markör. Tittar man exempelvis på hur sjuktalen ser ut i vårt land kan man konstatera att de följer ett tydligt klassmönster. På orter där det finns mycket arbetarklass, tunga kroppsarbeten och stressiga och belastande jobb inom vården och omsorgen, där är också sjuktalen som högst. På dessa ställen betalar man också i regel en högre kommunal skatt. Lägst sjuktal har man i de moderatstyrda lågskattekommunerna, så som exempelvis Täby och Danderyd.
Vilka framtida folkhälsosatsningar är då viktigast? Ja, Michael Marmot trycker framför allt på fyra viktiga områden i slutet av sin bok från 2006:
1) Tidig barndom. Barn från missgynnade familjer klarar sig sämre i skolan, som om ”ojämlikheten smittar dem socialt och psykologiskt”. Därför ska man satsa på både barnomsorgen och att stödja föräldrarna för att så långt som möjligt motverka social segregation. Då finns chansen att höja nivån på skolundervisningen för alla barn.
2) Arbetsplatsen. Där får vi antingen svårare eller lättare att få kontroll i livet, vilket påverkar stressnivån. Ju mer självständighet, generösare belöning och utbyggd trygghet, desto bättre hälsa. Det är helt enkelt en fråga om makt, där inte minst fackföreningens kollektiva makt och den arbetsrättsliga lagstiftningen spelar en viktig roll för att platta till makthierarkier.
3) Samhället. När man satsar på att förbättra stadsmiljön – bostäder, tillgång till varor och tjänster, stöd till sociala nätverk och ekonomisk återhämtning – ökar hälsan i hela samhället. Men det finns risk för bakslag när medelklassen flyttar in i och förbättrar lågstatusområden. De fattigare trycks bort och får inte del av förbättringen. Därför krävs även en aktiv och social bostadspolitik.
4) Äldre människor. Att subventionera kollektivtrafiken för de äldre har visat sig öka livslängden. Brist på social kontakt är livsfarligt – det gäller inte bara för de gamla, utan för alla människor på jorden.
Se där fyra goda utgångspunkter för en rödgrön folkhälsopolitik.
Sir Michael Marmot är dessutom noga med att inte individualisera strukturella problem. Det här hänger inte enbart på individen, säger han, utan på hela samhället. Att en individ lyckas ekonomiskt och samhälleligt är inte avskilt från det liv som samhället erbjuder sina övriga medborgare att leva. Folkhälsa är ytterst en fråga om demokrati, jämlikhet och politisk vilja!
*****************************************
Läs också: Katrin Marcal om Malmström och frihadelsavtalet mellan EU och USA, Enligt Arbetsmiljöverket saknas ett förebyggande arbetsmiljöarbete på sex av tio arbetsplatser i vårt land, Erik Åsbrink föreslår en rejäl översyn av våra skatter, Bo Rothstein kräver ny maktutredning, Eva Mörk har just kommit ut med en spännande forskning om barns hälsa, “Hellre rik och frisk – om barns familjebakgrund och hälsa“.
