I veckan inleddes förhandlingar mellan fack och arbetsgivarorganisationer på Europanivå, målet är ett nytt arbetsprogram för den Europeiska Social Dialogen för 2015 – 2017. Det är av största vikt för löntagarna att kommissionen och de nationella församlingarna respektera och lyssnar till parterna på arbetsmarknaden. Därför är målet för arbetstagarna tydligt – det krävs ett ramverk som på allvar förbättrar villkoren för Europas samtliga löntagare och för en bättre arbetsmarknad.
I flera av EU:s länder har dialogen mellan parterna och regeringarna brutit samman eller helt upphört. Rapporter kommer från fackliga representanter från Grekland, Slovenien, Spanien och Italien om hur regeringarna helt struntar i att lyssna till de fackliga organisationerna. Under den finansiella krisen 2008 infördes för flera länder hårda ekonomiska åtstramningspaket som inte tog hänsyn till nationella avtal och parternas autonoma ställning. När den Europeiska centralbanken från december 2011 öste ut 1000 miljarder euro, inte för att stödja människor, utan för att rädda banker, ställdes samtidigt hårda krav om åtstramningar som till stor del fick det bäras av löntagarna genom sämre villkor och minskat inflytande.
Båda parter är överens om behovet av stärkt social dialog. Vägen dit ser likafullt mycket olika ut. Arbetsgivarna ställer krav om ökad flexibilitet, nya sätt att anställa, minskade kostnader, fler reformer och skattelättnader. Arbetsgivarorganisationen, Business Europes talesperson Maxime Cerrutti, hänvisar till megatrender om ökade krav på individualisering och minskade behov av kollektiva lösningar. Det ska ställas mot arbetstagarnas prioriteringar som utgår från ett Europa byggt på fullsysselsättning, jämställdhet, jämlikhet och respekt för parternas roll.
Prioriterade frågor är en stärkt social dialog genom att mer resurser tillförs för utveckling och implementering av redan befintliga avtal. Dessutom krävs ökat inslag av kontroll och system för att lösa tvister som uppstår mellan befintlig lagstiftning och parternas avtal upprättade inom sociala dialogen. Det krävs likaså rejäla satsningar på jämställdheten genom att minska lönegapet mellan kvinnor och män, som i vissa länder ökat kraftigt och är så högt som 31 procent beroende på medlemsland. Klimatomställning, skatteplanering och rätten till utbildning inom yrkeslivet är ytterliga prioriteringar från Europafacket och dess talesperson, Patrick Itchard.
Förhandlingarna kommer att pågå under ett par månader, det sker parallellt med att den nya kommissionen installerar sig. När Juncker den 1 november presenterade sitt program, ”en ny start för EU: Mitt program för sysselsättning, tillväxt, rättvisa och demokratisk förändring” inger det förhoppningar. Arbetslösheten har bitit sig fast och ligger kvar på drygt 10 procent inom Europa, 26 miljoner människor saknar arbete. Juncker har meddelat att det är dags att kavla upp ärmarna och börja jobba, det första han bör göra är att bjuda in parterna på arbetsmarknaden för att stärka den sociala dialogen.
