Idag inleds ILOs 104 arbetskonferens. Två veckor av förhandlingar för ett mänskligare arbetsliv väntar – i bästa fall. Det är ett gyllne tillfälle att skapa förutsättningar för att de allra mest utsatta arbetarna runt om världen ska ges ett drägligare liv med bättre framtidsutsikter, samtidigt som länders ekonomier stärks genom att ge möjlighet för företag att verka på lika och rättvisa villkor. För att det ska uppfyllas krävs att arbetsgivare, regeringar och arbetstagare enas och tar ansvar för ett framtida hållbart arbetsliv.
I ljuset av att situationen för världens arbetare är allt mer prekär och dyster spelar ILO en allt viktigare roll. Samtidigt har ILO varit sargat de senaste åren genom en konflikt om rätten att strejka mellan arbetsgivare och arbetstagare. Nu finns en framförhandlad lösning som ska prövas. Den innebär att ILO igen kan utföra ett av sina huvuduppdrag, att kontrollera att medlemsländer lever upp till kraven i antagna konventioner. Arbetsgivarna vill fortsatt inte erkänna strejkrätten enligt ILOs tidigare definition. – Det är en överenskommelse om att vara oense, som ILOs generaldirektör Mr Guy Ryder uttrycker det.
Ett välfungerande och starkt ILO är avgörande för att det ska vara möjligt att genomföra en mer jämlik och social ekonomisk agenda. Många ekonomier har börjat stabilisera sig efter den ekonomiska krisen men den sociala effekten av arbetslöshet och fattigdom är högst verklig för människor runt om i världen. Inkomstskillnaderna växer, de rikaste 80 personerna i världen äger mer än hälften av jordens fattiga befolkning. Arbetslösheten förväntas vara över 212 miljoner människor 2019, bland ungdomar i delar av Europa är mer än 50 procent utan jobb. Det krävs 280 miljoner nya jobb för att stänga sysselsättnings gapet fram till 2019 enligt ILO. Samtidigt tvingas 168 miljoner barn att arbeta. 21 miljoner människor sitter fast i tvångsarbete. Utmaningarna är enorma – för att motverka denna fasansfulla utveckling är ILO och denna konferens helt avgörande.
Uppemot 70 procent av världens arbete utförs i informell ekonomi, det innebär arbete utan grundläggande skydd, trygghet och inflytande. Årets konferens tar åter uppdiskussionen från förra året för att slutförhandla en rekommendation till medlemsländerna för att minska den informella ekonomin. Stora svårigheter att komma överrens präglade förra årets förhandling. Arbetsgivarna var bl. hårdnackat emot insatser för att säkerställa varors produktionskedjor och begränsningar av skatteplanering. Mycket återstår att förhandla, men om två veckor kan miljontals arbetare i den informella ekonomin kanske börja hoppas på små steg mot en ljusare framtid.
Arbetsgivare hävdar envist att nycken till minskad arbetslöshet går genom små och medelstora företag. På årets konferens kommer parterna att diskutera SMEs roll för sysselsättningen och hur de nya jobben i företagen ser ut – villkor, rätten att organisera sig facklig, rätten att strejka.
När konferensen avslutas om två veckor, har arbetsgivare, regeringar och arbetstagare diskuterat hur arbetstagares rättigheter i allt från lönesättning, socialt skydd och föräldraledighets ska utformas i framtidens arbetsliv. Det kommer vara avgörande för alla arbetare i en globaliserad ekonomi. Den frågan ställer också generaldirektören i sin rapport till ILO konferensen, på fredag kommer svenska arbetstagare att svara.
