Hälften av alla människor som arbetar i världen gör det utan att kunna påverka sin lön, sina villkor eller sin arbetsmiljö. De förvägras att bilda fackföreningar eller att strejka. Dessa arbetare återfinns i den informella ekonomin. Nu när ILOs 104 arbetskonferens snart avslutas i Genève ges alla dessa människor nytt hopp om en ljusare framtid.
Arbetsgivare, arbetstagare och regeringar har under två år förhandlat fram en rekommendation som ska stärka övergången från informell till formell ekonomi. Utgångspunkten är att ingen av egen fri vilja väljer att arbeta i den informella ekonomin, utan därför att det saknas alternativ till försörjning och arbete i den formella ekonomin.
Regeringar uppmannas i rekommendationen att minska den informella ekonomin genom att införa grundläggande mänskliga rättigheter i arbetslivet baserade på ILOs kärnkonvetioner och agenda för ett anständigt arbetsliv.
I praktiken innebär det att regeringar ska se till att alla som arbetar ska kunna påverka sitt arbete, få en lön som går att leva på och att arbeta i en trygg och säker arbetsmiljö. Det krävs också att medlemsländerna i ILO inför skattesystem och institutioner som ger förutsättningar till socialt skydd på minst grundläggande nivå genom sjuk och arbetslöshetsförsäkringar. Rekommendationen riktar sig också mot skatteflykt och korruption.
En förutsättning för att den informella ekonomin på allvar ska minska är att de mänskliga rättigheterna i arbetslivet respekteras -att kunna gå med i en fackförening, rätten att förhandla kollektiv och rätten att strejka. Människor ska ges möjlighet till utbildning, till gång till naturresurser samtidigt som alla former av diskriminering, särskilt könsrelaterat våld upphör.
Den nya rekommendationen om övergång från informell till formell ekonomi har satt upp höga mål, allt annat vore oacceptabelt. Nu är det upp ILOs medlemsländer att tillsammans med arbetsgivare och arbetstagare att förverkliga innehållet, för att miljontals människor ska få en chans till ett bättre och värdigt liv.
